När märker man av det?

izzie - det är nog mitt fel att flera inte har koll på dig, tror du dök in i tråden när jag var frånvarande, så du har aldrig kommit upp på listan.

Izzie - har BIM tidigast imorgon och senast på lördag.

Mindre - är självfallet så luttrad att jag intalar mig själv att tanten självfallet kommer men du vet hur det är när man mår lite "annorlunda" än vanligt just vid BIM...tankarna fladdrar iväg och helt plötsligt har man börjat fundera över vart man ska ställa allt som man har i det där extra rummet. Attans vad svårt det är att hålla sig cool. Jag har ju sagt att denna gång ska vi inte ens försöka...och självfallet kommer tanten denna vecka. Vad annars?!!

Här kommer en uppdaterad, vad hände förresten med Fru G??

nick: , bor i: , ålder: , Försökt sedan: , Gravid?
A.M. , Stockholm , 37 år , ? , Livia född 16/11
Vänner-fan , Göteborg , 31 år , augusti 06 , Plus 3/9
BrudSommar2006 , Stockholm , 35 år , augusti 06 , Plus 15/9
CicciL , Stockholm , 32 år , juli 06 , Plus 12/11
Snart så... , Stockholm , 28 år , juli 06 , Plus 9/12
mugglesfan , Göteborg , 36 år , augusti 06 , Plus 18/12
nu är jag fruL , Stockholm , 32 år , augusti 06 , Plus 1/1-07
Moppy , Stockholm , 29 år , oktober 06 , Plus 19/3-07
Storasystern , Stockholm , 30 år , juli 06 , Plus 9/4-07
izzie , Västsverige , 27 år , oktober 06 , Plus 14/4-07?
Lili 2006 , Västkusten , 30 år , ? Plus 16/4-07

_koko_ , Stockholm , 29 år , juli 06
Lapinette , Stockholm , 36 år , juni 06
Mindre , Stockholm , 32 år , juni 06
sweetstreet , New York , 33 år , augusti 06
nenne78 , Gävle , 28 år , oktober 06
pirr! , Göteborg , 29 år , september 06
Frejis , Stockholm , 34 år , december 05
start september , Stockholm , 30 år , september 06
Page , Sörmland , 30 år , oktober 06
Victory , Norrbotten , 28 år , ?
snart Fru G , Skåne , ? , ?
vårbrud2008 , ? , ? , ?

Izzie - grattis själv!
Jag har ganska långa cykler och jag har provat att räkna ut via growingpeople, gravid.se, familjeliv. Det blir olika datum på samtliga, men 19 december ligger mitt emellan de olika bud jag fått!
När har du BF?
Det är hur som helst en helt underbar julklapp man får!
Konstig vad manisk man känner sig nu! Helt besatt av information om graviditeter, beräknade BF osv.
Konstigt nog var jag precis lika manisk över när det INTE funkade och kollade då all info via fertilitetsguiden osv för att hitta förklaringar.
Undra hur det ska bli när man har en liten, då blir det väl bebissidor som gäller :)

Jag vet precis hur det är lappis - i november ljög jag tom lite här och sa att mensen hade kommit fast den inte hade det ännu för att ta bort pressen... Man vill ju så gärna få skriva de magiska orden här men vet hur jäävla ont det gör när man börjar hoppas och sen får hoppet krossat...

Ahhhh kokos så du menar att du har ljugit för oss? Jag kan inte ljuga...inte ens skriftlig. Istället undanhåller jag info (men är så jäkla dålig på att hålla tyst så det funkar oftast inte heller). Hade inte tänkt berätta för maken om att jag vaknade häromnatten av att det gjorde ont i en bröstet och igår såg jag så eländig ut att han frågade mig om det kunde vara något. Vill inte inge förhoppningar...vill inte själv hoppas. Man blir ju så himla besviken sen. Sa till maken att ont i brösten brukar jag få (vilket är sant) men han blev orolig och tyckte jag skulle gå och kolla dem.

Lappis,
man ska inte underskatta makarna! De är fantastiska och kan ha oanade förmågor och känner ju förstås på sig om något inte är som det ska med frugan.
I mitt fall var det faktiskt maken som först märkte av att det kunde vara en graviditet på gång. HAN tyckte att bröna såg ut att vara jättesvullna redan en vecka innan BIM.
Funderar faktiskt på om han är synsk:)
Lappis - hoppas verkligen din spåtant har rätt! Det har trots allt hänt förut!
Håller ALLA tummar och tår, men vet absolut att det är så himla känsligt. Man vill ju inte hoppas något och sedan bli besviken gång på gång...

Ja usch ja! Hela gravid-grejen är en riktig mental pärs! Först det eviga letandet efter böj och känna pressen över att man måste få till det just DÅ, sedan letandet efter symptom och berg och dalbane-känslor fram till BIM. Oron över att allt inte är som det ska och man kanske inte kan få biologiska barn alls. Sedan kommer stressen när man plussat, är det verkligen sant?, är allt ok?, och ett nytt evigt räkande på dagar och veckor för att komma förbi den värsta missfallsrisken... När det är avklarat början man väl fundera över om barnet är friskt och att förlossningen ska går bra. Sedan har vi oron för plötslig spädbarnsdöd och allt annat som kan drabba de små liven. Senare att de inte blir påkörda när de ska gå till skolan själva, eller bli mobbade eller hamna i dåligt sällskap i tonåren, gifta sig med "fel" person osv osv.... Mental pärs är ett lindrigt uttryck i sammanhanget. Men man kan inte oroa sig för allt hela tiden även om det är svårt att låta bli. Det som händer, händer. Man får hantera svårigheterna när de kommer. Jag försöker verkligen njuta av att vara där jag är just nu. Att än så länge rå om min man alldeles själv, att ta långa sovmornar på söndagar och shoppa upp halva lönen på kläder. ;) Varje skede har sina guldkanter.

vilken underbar morgon :D
jag börjar senare idag och sambon tog lite sovmorgon så vi åt mysfrukost ihop i sängen. Hur ofta händer det på en tisdag???
Så härligt, Kick´n ville oxå vara med så h*n började leva om :)

Min mamma var ner och hälsade på sitt första barnbarn i helgen så nu svävar hon runt på moln och bara väntar på nr 2 :D
Fick låna en kasse med mammakläder från svägeskan, vi har samma storlek så det fungerar kalas.

Annars håller vi på för fullt hemma i lägenheten, herregud det är bara 2 veckor kvar till flytten. Igår satte jag in annonser så lite saker som vi vill bli av med och idag kommer första köparen.

Ojojojo förlåt har helt glömt att grattta Izzie och Lili. GRATTIS :) :)
Ser ut som vi kommer få ett stort vår-pluss-gäng, skojj :D

Förra gången var jag bombsäker att tanten skulle komma då vi inte hade försökt så väl. Denna gång sa jag att vi inte heller tar det på allvar då det skulle bli ett nyårsbarn. Nästa gång ska vi försöka låta bli vin mellan mens och BIM och så drar ju våra kontroller igång. Sen vill jag försöka 100 % hela sommaren. Jag vill verkligen bygga upp några förväntningar och sedan bli så där ledsen. Det är så jädrans jobbigt. Jag har ju varit så duktig och stålsatt mig, funderat på adoption, att det inte är så dumt att vara själv med maken etc. Sen blir man ändå så där "knepig" ju närmare BIM man kommer. Helt hopplöst!