När märker man av det?

Jo, jag ska prata med BM, men hon är ju inte smartast i stan min barnmorska så man vet inte hur mycket hjälp det kan ge...

Vi har i det närmaste boat klart tror jag, dvs vi har skaffat nästan allt vi behöver. Sedan är det en annan sak att vi inte riktigt får plats i lägenheten men vi hittar ju aldrig något att flytta till så vad gör man.

Insemination kanske inte är så dumt när man inte hittar några fel - då vet man ju iaf säkert att man prickar äl. Med tanke på hur äl-stickor, aladåber och andra tecken funkar olika för alla oss här är det säkert inte omöjligt att flera av oss helt enkelt missar äl trots att vi jobbar så hårt för att träffa...

Nu ska jag gå ut och se om jag kan hitta lite lä i solen. Hörs senare!

Väntar med spänning på att höra om fruLlans Möte Med Chefen...

Ja visst ja, FruL skulle prata med chefen efter UL. Ska bli spännande att höra både hur det gick på UL (fast det går säkert bra) och hur det går med chefen (förhoppningsvis också bra) senare, nu är det lunchdags!

hejsan
sitter och läser i kapp men måste bara skriva hur GLAD och lycklig i hela min själ jag blev at sweetans inlägg om läkarbesöket!!!!
Åhhhh
jag känner mig så glad så att det tåras i ögonen.
Fy faaaan vad skönt sweetan
Skönt att det blev en kunnig doktor som du kände förtroende för och som tog dig på allvar. Fy vad skönt. Jag gillar just äldre män som doktorer jag också, de är på något sätt så förtroende ingivande

det låter ju super att dina äggisar ser bra ut och att du ska få komma och kolla äggledarena så snabbt.
Och att du efter det ska få hormoner för att få sprutt på cykeln, ja dte är ju helt sjukt underbart.

Fy faaaan vad glad jag blir sweetan!!!! Nu ska du se att plusset inte är långt borta!!!!
Puss på dig sweet

Hallåj!
Måste bara få berätta: Idag producerade jag en präktig aladåb! *stolt* Då är det äl på gång! Även om vi egentligen tänkte vänta till nästa månad så är jag så himla sugen att prova. Råkar det bli en nyårsbebis så... inte är jag ledsen för det!

Ett problem dock: Jag har varit sugen varenda kväll och maken påstår att han också är det. Men när det väl kommer till kritan är det för sent, han är för trött, "om du bara hade sagt det lite tidigare..." o.s.v. Han äter ju sömnmedicin och om han har hunnit ta dom (vilket han gör ett par timmar innan läggdags) så orkar/vill han inte efter det. Med andra ord blir det ingen tid kvar att göka på! Igår hade vi besök och ikväll jobbar han kväll. Suck! Känner besvikelsen komma krypande än en gång... Vill inte ställa några krav för då blir det väl som förut och det är ju just dessa krav vi ska försöka komma ifrån! Nåja, jag får väl ställa in mig på nästa månad i alla fall då!

Victory: men kan ni inte få till det innan han tar tabletten ikväll? El tar han den redan på jobbet iom att han jobbar kväll? förstår dig helt och hållet att besvikelsen kommer krypande men ge inte upp än. Fast försök att inte ställa krav på honom utan om det går, förför honom bara så fort han kommit hem Stort lycka till!!!

Victory - inte för att jag skulle klara det - men ni kanske orkar vakna lite tidigare istället?

så där nu har jag läst ikapp

själv har vi varit på UL idag.
Boris sov som en liten gris när vi kom dit och gjorde inga knop alls. Han låg jätte fint i profilö och som barnmorskan sa visade upp sig från sin bästa sida

Vilken dock inte var den bästa sidan för de mätningar hon skulle göra...

Så hon buffade och knuffade så tillsist vaknade boris och bröjade dricka fostervatten och vifta med armar och ben.
Ha ha ha
det är en törstig liten krabat därinne precis som sin mamma

ha ha ha

Man såg även att borrens urinblåsa var fylld så nu vet vi att njurar och det kittet fungerar. Annars så såg armar, tår och fungrar och resten helt perfekt ut.
Vi tyckte att det var lite oroande att han var så stilla och lugnt... men det var tydligen inget att oroa sig för.
Enligt BM såg han prima ut!
Man får vel lita på det

Jag blev framflyttad så nu är beräknad förlossning den 4de september MYCKET bra datum tycker jag
men som sagt det kan ju vara allt från två veckor innan till två veckor efter. Så vi får se...

Men det kändes vel lugnt alltihopa. Men jag är nog ganska rubbad faktiskt föär så fort vi kollar upp borren så får jag någon oro nojja över att nåt är fel. jag tänker aldrig på det annars, utan bara när vi kollar honom.
Ni minns säkert mitt extrema psykbryt som NUPPet framkallade...
Usch ja...

Nu kom oron igen att det kan vara något fel på honom. TRots att BM sa att allt såg perfekt ut. Varför är jag så sjuk i huvet?????

Hon sa att han verkade trivas där inne vilket jag tycker är kontigt med tanke på hur jag flänger runt. Jag menar jag red i 3 timmmar i måndags vara två hoppning, red igår osv. Resten flänger jag runt och bär tugnt... ma tycker ju att han borde tycka det suger...
Snäll?

Sen åkte jag till kontoret för att träffa chefen. JAg fick dock lov att hjälpa en rookie så jag höll på att missa honom igen...
Så jag blev super stressad över att jag bara fick ett par minuter att slänga ur mig det hela.

Och det blev så FEEEEEEEEEEEEL!!!!!!!
Jag blev så stressad att jag mer eller mindre bad om ursäkt över att jag var gravid. Jag lät inte alls som att detta var skitkul och nåt vi längtat efter utan som att det bara hänt

usch jag känner mig jätte deppig för att det kom fram på det här sättet. Löjligt kanske men det jkä'nns helt fel och jobbbigt. Men jag hade ju målat upp värsta skräckbilden innan så jag blev stressad. Usch vad fel.

Nåja nu vet han det och han grattade till och med. Även fast jag mitt i min dimma knappt kunde ta det heller....

FruLlis - jag hejar på dig fast du inte verkar heja på dig själv!