När märker man av det?

Mysko Storasystern - vi verkar göra våra inlägg samtidigt idag!!

Hallihallå! Jag har också tänkt sådär om hur mkt livet kommer att förändras och känt lite skräckblandad förtjusning över det. Typ det här med att ha sovmorgon och sedan äta frukost och läsa tidningen i lugn och ro i 1,5h... Glöm det om ett halvår. Visst känns det lite läskigt, typ gör man rätt? Men om man tänker efter så ändrade livet drastiskt från det ögonblicket man träffade sin man och det har ju bara varit positivt. Nu "måste" man ju ta hänsyn till honom hela tiden (till skillnad från när man var singel) men det VILL man ju. Kanske kan bli så när man får barn också? Så ibland kan nog förändringar vara väldigt positiva fast när man inte VET hur det blir så är man ju alltid lite småorolig.

Sedan tror jag att man kan göra betydligt mycket mer när man har barn än vad vissa utmålar det som. En del går ju inte för dt här med Familj med stort F och det är bara det som gäller. Och då kan de helt plötsligt inte göra någonting för "de har ju barnen". Tex hörde jag om en tjej som numera aldrig dricker vin "för det kan ju hända ngt". Man väljer ju helt klart hur mkt man vill begränsa sig. Jag har ett par bekanta som åkte till Malaysia i 2 mån med sina tvillingar som då var 1 år(!). Deras största problem var att få med sig alla blöjor (det fanns tydligen inte att köpa dit de skulle).

Håller tummarna att fredagen räckte!

Appropå dethär med familjeliv så kan jag nästan se fram emot att leva lite mindre egoistiskt - att sätta en annan människas behov i främsta rummet! Sen självklart så får man nog se till att inte tappa bort sig själv eller sin relation med mannen. DEtdär med att begränsa sitt liv till bara hemmet när man fått barn hoppas jag att vi inte hamnar i!

Förresten har Fru L kommit tillbaka?

Hoppas verkligen att det var fredags6:et som fixade ägget Pirr!!!!! :) Ibland räcker det ju med EN enda gång bara timingen var perfekt. Så vi hoppas på det såklart!

Angående mitt inlägg om förändring av livet med barn så håller jag självklart med Mugglan och Pirr också. Jag inser också att en utökning av familjen är något man VILL och att omprioritera sin tid säkert inte alls kommer att kännas ENBART som ett stort tungt "krav". Självklart kommer man att VILJA vara med sitt barn och spendera mer tid med barnet och säkert kommer ens intressen att till viss dels förändras och man blir nog mer intresserad av vissa saker som man skitit fullständigt i innan man fick barn. Så det är jag itne ett dugg orolig över egentligen.

Och visst är allt väldigt "personlighetsberoende" också. Vissa förändrar livet drastiskt och andra lever vidare på nästan samma vis som förr.

Men jag kan ändå ibland känna att "shit hur kommer livet egentligen att BLI med ett barn?!" och jag kan även få värsta känslan av att det känns j-gt skumt att plötsligt ha någon som är så totalt beroende av en. Och det kan skrämma mig ibland.

Och visst, även bland mina vänner som "inte förändrat livet så mycket" enligt de själva, så tycker jag som "utomstående" att de faktiskt ändrat livet rätt mycket ändå. Detta betyder inte automatiskt att deras liv blivit "sämre" eller "bättre" utan just bara annorlunda. Och man kan ibland känna att "OJ, är det SÅ det kasnke kommer bli".

Äsch. nu blev detta ju jädrans svamligt. Men ni fattar säkert.
Jag menade egentligen bara att jag verkligen har förståelse för ifall vissa par "tvekar" lite och inte är lika "på" vad gäller barn som andra par är. För även jag som ju verkligen är "superpå" kan få stunder när det känns jävligt läskigt också, att försöka tänka sig hur ens liv kommer bli med barn.

Förresten! Hoppas ni ahde en jättemysig brunch! Men det gissar jag att ni hade :D

Hoppas även att ni tagit lite bilder!!!! :)

Man är ju såååå nyfiken... :?

Hej girls!

Gick in för att se om det hänt nåt nytt roligt, men icke...
Har inte så mycket kul att rapportera heller... Har fått ännu mer ont i ryggen. Satt på fin bröllopsmiddag igår och verkligen led, fy vad ont jag hade. Och jag är alldeles för väluppfostrad för att resa på mig, så jag bara härdade ut. Men sen när dansen satte igång och de körde någon tvistlåt så tvistade jag och en till gravid vänninna som 17, det var superskönt för ryggen. Annars är nästan det skönaste att stå på alla fyra och vagga med bäckenet, det avlastar jättebra. Men det är ju inget man kan göra med folk omkring sig precis. Särskilt inte uppklädd på ett bröllop...

Åh, vad det vore roligt med ett plus snart!! Hoppas det kommer något till veckan! Jag har inte koll på vem som är näst, men ett par BIM:are borde det väl vara nästa vecka?

Förresten!
Muggles- har du berättat på jobbet? (det var säkert länge sen, men jag har missat det tror jag isåfall)

Hur är det med Mindre , Frejis, Page? Väntan på ÄL eller BIM?
Sweetan- vet att du fick den oönskade skittanten..
Lapinette- vet vi om sydafrikaresan gav något plussitvt resultat?

pirr - Sydafrika gav inte något plus . Är nu inne på försöket efter SA och det blir inte så bra då mannen blir borta två nätter mitt under ÄL. Han fick dispans att vara borta en...INTE TVÅ!!! Skit i samma, varför skulle vi lyckas denna gång om vi inte gjort det tidigare? (nej inte alls uppgiven!)

Åh! Känner till frustrationen mycket väl..
Jag sa till maken att han får väcka mig imorgonbitti när han kommer (MYCKET tidigt) om han orkar efter vasaloppet (????) Fick ju typiskt nog full böj imorse...
Försöker tänka positivt att det ändå kanske är bättre med ett januaribarn.. hmm!

Ha, ha Pirr, jag har också försökt att intala mig att det gör inget om vi inte lyckas de närmaste gångerna för jag vill hellre få barn i början på året, helst på våren.