vänner-fan,
jag fick veta på vul i 8-e veckan att vi väntade tvillingar. Jag började må lite halvilla i vecka 7 hade jätte ont i boobsen, men sen kände jag inte någon som helst skillnad på att det skulle vara hemskare. Men det var ju min första grav, så jag har inget att jämföra med heller. Kunde bara äta små små portioner, mådde illa av vissa lukter, kunde inte få i mig kaffe eller vin eller ngt(inte för att man ska det heller, men för mig var det ju tecken...) Så det finns ju hopp.
Det som de sa till mig på mvc var att en av bebisarna kan åka ut, alltså man mister det på något sätt tidigt i graviditeten, men mina stannade kvar båda 2. De låg inte mitt i livmodern utan mer längst väggarna.
Så jag kände inte ngt särskillt annorlunda. I vecka 10 el 11 så dämpades illamåendet, men det var fortfarande svårt att äta mycket. Så kanske om jag tänker efter... detta med att folk säger att de blir hungriga när de väntar (1) barn, stämde inte på mig, jag kunde nästa bara äta fil.
Ag rökningen, jag har 5 cigg kvar, sen är det STOPP. Satt igår och surfade på nätet... vi skulle haft fest om 2 helgen (då jag har ÄL igen) men den kommer vi boka av. Jag bad min man att vi skulle ha minst en vit vecka, eftersom han gärna dricker fredagsöl efter jobbet och fortsätter med rödvin till sista droppen är utdrucken, och alkolhol gör det ju mycket svårare med.
Vi tar kraft tag inför nästa ÄL som du hör!
Jag orkar inte med att bli ledsen en gång till + att jag är sååååå trött på mitt jobb och om man har något som en liten bebeis att se fram emot, tror jag att jag kommer fixa att vara kvar fram till sommaren!