Bla bla deluxe

zea: Ja, det blir inte så formellt bröllop för våran del. Vi vill ha FEST utan det stelbenta. Är ni redan gifta eller...?

Lapinette: javisst han flyttar hit troligtvis i oktober, ska bli sååå skönt slippa pendla samtidigt som det är med sorg i hjärtat. Kan din man någon svenska, han hade bott här tidigare om jag tolkat det hela rätt?

Brud_juni: Ambassad festen skulle jag gärna följa med på, men krävs inbjudan? Kanske kan kolla med någon på Franska institutet. Pluggar du nu till sjuksköterska? Hav förtröstan! Det finns massor av jobb och möjligheter TRO MIG

Måste säga att det är kul att ha trasslat sig in i denna tråd.... nästan beroendeframkallande (!)

// C.

Man blir definitivt beroende. Det sista jag gör nu innan jag går är och kollar in här. Sen ska datorn få vila i 1 vecka.

Visst, min man bodde i Stockholm när jag träffade honom. Han svenska ligger i nivå, hej, vad heter du? och sedan väldigt användbara ord som lyktstolpe, tandpetare, igelkott etc.

Jag hoppas att vara med och fira Nationaldagen men som sagt det beror på om vi vet vart vi ska.

Tjing på er brudar!

Hej på er! Oj, det var visst inte körsbärssaft i glasen igår.

Vi startade på ett stojigt, sunkigt japanskt hak med "all you can eat and drink"-buffé. Stället låg i ett traditionellt, smalt och högt shangahihus och vi leddes uppför trappa efter trappa, tills vi kom till takvåningen. Den hade värdinnan lagt beslag på åt sin väldiga grupp. Vi var ungefär trettio personer som skulle "fira" att hon flyttar tillbaka till LA, fast i själva verket ville hon nog bara ha en förevändning att samla ihop sitt stora partygäng.

Maten var riktigt, riktigt god, en hel del märkligheter och alldeles vanlig jättegod sashimi. Jag hade skitkul för jag satt inramad av min stockholmsvännina, hennes författarpojkvän, en skitsnygg, cypriotisk art director (gay), en tysk femme fatale som var härligt rättfram och ett knippe kinesiska gaykillar och deras tjejkompisar. Det blir en märklig polaritet mellan å ena sidan fnittertjejer i syntetimitationer av couture-plagg, och å andra sidan universitetsutbildade tjejer med skyhög IQ som i allmänhet kommer från täta bakgrunder och tillbringat tid i USA, de är ofta så hårda och målmedvetna att man blir skakis. Det är den omtalade konkurrensen som gjort dem sådana, tror jag. Plus en vilja att slå sig fria från det förflutna.
Efter ett tag gled samtalet in på oss västerlänningar, de tjejer och killar som kommit hit för att de vill bo här - och de är många nu, bara fransoserna lär uppgå till 12.000 - har det inte lika lätt längre. får man sitt kontrakt på hemmaplan, som min man, är det såklart enkelt. Men för att få bo här krävs uppehållstillstånd, och för att få ett sådant måste man fixa jobb. Och nu räcker det tydligen inte att bara komma från väst, man måste i princip prata perfekt kinesiska också.
Jag är i sammanhanget väldigt priviligerad, jag behöver ju inte försörja mig, är här på medföljandevisum och kan jobba och plugga som jag vill.
Men på klubbarna är det öppen autostrada! Folk niger och bugar och tjejerna hänger som klasar på våra män, eller spanar med falkblick in våra kläder. Framför allt vill de ha ens mobilnummer.

Klubb nummer ett var helt i vår smak, lite indie, en blandning av stadens (vilket i förlängningen innebär världens eftersom vissa källor hävdar att Shanghai är den coolaste staden i universum just nu) creddigaste DJ:s, ett liveband som varvade bossanova med blurhits och skummiga lychee martinis för 35 kronor styck. Framför allt - inte en slemmig, fet, amerikansk businessgubbe så långt ögat nådde! Inga halvprostituerade sextonåriga shanghainesiskor som kastade desperata blickar på gubbarnas plånböcker! Bara en massa glada tjugo plussare i converse-skor som ville dansa och kramas. Och så vi, äldst och sömnigast som vanligt. Plus en smula missnöjda med att de bara hade vråläckliga champagnen Mumms och tillråga på allt inte på glas.

När vi kom till ställe nummer två, en jätteklubb med stor bardisk där västerländska killar med hybris prompt skulle upp och dansa, var vi uppskrivna på nån sorts lista. Sen skuffade personalen hastigt bort ett par kineser från ett bord och visade dit oss. Priset: Ett helrör, för 50:- per person. Så lite krävs det för att vara ball i detta enorma land! Det var nästan lite läskigt, med alla tjejer som kom och ville vara ens bästis, vuxna kvinnor med universitetsutbildning som hade Hello Kitty mobiler och samlade västerländska mobilnummer som om livet hängde på det. (När jag vaknade idag såg jag bland annat att vi blivit bjudna på ett poolparty i förorten Pudong - knappast aktuellt eftersom regnet forsar ner och mannen är på jobbet).
Ja, sen tokdansade vi fram till tre ungefär, tills en manlig personlig tränare (kines) från vårt gym dök upp och ville dansa med oss. Hans flickvän, fransyska, var också med. Hon tittade lätt ondskefullt på mig när jag dansade.
"Tränar du också på FF?" Frågade jag för att lätta upp stämningen. "Nej", sa hon snabbt, "jag är elitgymnast. Men jag har sett dig där... du har fin frisyr. J'adore!"

Hmm. Bara faktumet att folk studerar en när man tränar är lite läskigt, när jag är på gymet vill jag vara helt anonym. Men i Shanghai vet alla allt om en på en millisekund. Det är den kinesiska nyfikenheten parad med faktumet att vi västerlänningar fortfarande är såpass få. Plus konkurrensfaktorn.

Hursom helst var det läge att dra hem.

Nu ska jag vänta på att min metabolism återgår till sitt normala jag, och kanske ska jag tvätta lite innan mannen stackaren kommer hem från jobbet (en lördag).

Kram, G

Brud juli: Att inte ha pengar i en främmande huvudstad är väl lite som att vara glutenallergiker och jobba hos Gateau. Hoppas din man har kompenserat dig rikligt, med uppmärksamhet och en god middag.

Zea, jätteknasigt men ditt mail har inte nått min frogspacemail. Det gjorde däremot en väninnas mail så jag vet att den funkar. kan du möjligtvis testa igen?

Skittrist att jag inte kan vara med er den 14 juli. Vi ska i alla fall gå på franska handelskammarens fest här. Köpte biljetterna igår. Eftersom det var slutsålt förra året var jag noga med att köpa väldigt tidigt i år. Faktum är att jag anlände samtidigt med budet som hade biljetterna, ännu varma från tryckeriet, i stora lådor!

Det lär bli en trevlig tillställning, mer chic än stelt borgerlig tack och lov. Gående buffé på ett väldigt, modernt skulpturgalleri, nån sorts modevisning och så mingel såklart.

Men ni kommer inte vara där. Dumt.

Kram, G

gemma...jag kan absolut sätta mig in i din situation..Förstar obehaget av att inte ens vara anonym pa gymmet! :) Hon hade atminstone spanat in din frisyr och erkännde att hon var imponerad ialla fall! Den är ju sa fin!

Igar lkväll hände det ingenting i mitt liv..Först hade jag en vännina som var här för att jag skulle fixa har och smink..Hon och hennes sambo var bjudna pa ett ganska informellt bröllop skulle jag tolka det som. Inbjudan kom per telefon 2 veckor sen. En annan kompis blev ocksa bjuden dit per telefon..dan innan!!

Visst kan man göra det litet, intimt och informellt, men gör det lite classy och ge folk framförhallning!!

Kan tänka mig att de inte vaknar bakfulla idag..Eller sa var de tvungna att dra ner nagra glas för att fylla tomrummet! ;)

Snart maste min vännina vakna sa hon kan färga haret pa mig..utväxt är aldrig snyggt..jag skämms som en blöt katt! Vid lunch kommer min sminkös och ska provsminka mig inför bröllopet! Hoppas nu för allt i världen att hon gör det bra - my way! :D

Izunia: Telefoninvitation dagen innan bröllopet åter ungefär lika charmigt som att bli dumpad via fax... Ibland är den nya tekniken en styggelse, när folk inte förstår att använda den vid RÄTT tillfälle. Som vi gör just nu ;)

Kram: G

Jag har hört om bröllet nu...katastrof!

För det första var min vännina mer uppklädd än brudparet...vanlig sommar klänning alltsa och lite smink..de träffades i en liten park med bilarna körandes i bakgrunden..Brudgummen kommer dit iklädd smoking, med purpurfärgadt bälte och fluga...och till det röd ros.

Bruden kommer dit, sur som fan och ser hyfsad ut. Vigseln tar ca 3 min.
För att göra en lang historia kort, var festen hemma hos en faster, trevligt och sa. Det visar sig att brudparet varit ihop i 2 manader!! :o oj oj...
Efter middagen senare mot natten sätter sig brudgummen pa bordet och bruden likasa...da gar ju självklart bordet i sönder vilket utlöser ett brak mellan brudgum och svärfar!

Det som var synd var att brudparet var inte engagerade i bröllopet för 5 öre! Mamman arrangerade allt för att hon ville vara med (de bor pa annan ort). Till vissa hade hon skickat inbjudan pa vanlig lapp..."Köp ej present Ge bidrag!" hahah..
Paret verkade väldigt otacksamma och pratade om en bröllopsfest de skulle ha en annan gang. Det var fler konstiga incidenter under festen som jag inte kan nämna..

Jag tycker att det är sa trakigt när bröllop blir sa här. Men det är ju klart. Det är ju olika viktigt med bröllop för olika personer.

Gud vad spännande -"tonight is the night" when France will make it happen!??

Cheers

//C.

Nu har vi ikeaskruvat en hel dag. Det måste man göra för att det ska kännas som ett riktigt hem. Det luktar billig spånskiva och ligger små kartongbitar överallt, ja, precis som hemma helt enkelt.

Och min galne man ska alltså gå UPP om två och en halv timme och kolla på den där matchen. Men de har i alla fall bestämt sig för att vara på jobbet först klockan 2 OM Frankrike vinner. Skälet är att de flesta cheferna är ute och svinar nu. Men min man vill hellre vara hemma hos sin lilla fru och bli matad med oxfilé med karljohansvampsås och kärlek.

Kram G

PS Izunia: Jag lapade girigt i mig varje detalj av storyn och håller den nu närmast mitt hjärta en stund.