Bröstförstoring

Hej!

Vad jobbigt det låter att allt ska göra så himla ont och så länge! Hmm, jag har ju oxå en liten dotter på snart sju månader.
Hoppas verkligen att det inte dröjer alltför länge tills jag kan lyfta henne.

Min Dr sa att dom första dagarna bör jag ha någon som hjälper mig. (Blir nog jobbigt för min sambo) Sedan kan det göra ont att lyfta men han sa att det är inget som går sönder eller så. Skönt det!

Hmm, låter ju på en del här som att man är ganska handikappad i upp till tre veckor. Det känns ju inte så kul men samtidigt är det ju bra att vara förberedd på det oxå.

Usch ja! Hur ska det bli??? Om tre dygn så här dags så är jag kanske tom hemma igen efter op!! Nu har jag ju valt storlek 325 men tankarna snurrar ändå om jag valt rätt??? Kan inte släppa det.

Tusen olika tankar. Ibland glad o ibland känner jag mog som tidernas idiot som skall göra det här.

Min familj vet inget än. Har inte lyckats berätta det. Jag har så svårt att bara kläcka ur mig det, vet inte hur jag ska säga.
Ska göra ett försök ikväll att berätta för mamma och min syster iaf. Har ingen aaaaning om vad dom kommer att anse om saken.

Vet att mamma snackar liiite (bara lite)nedlåtande om sillisar när hon ser dom på TV i dokusåpor. Samtidigt vet jag att hon skulle vilja ha större tuttar själv så hon är nog lite avundsjuk ;)

Tror inte att dom blir arga på nåt sätt, kanske att dom tycker att det är onödigt och dyrt.

Man är ju lixom lite känslig nu, känslorna ligger på utsidan och jag vet ju inte själv om jag gör rätt eller fel.

Orkar inte med att ta för mycket kritik, men det tror jag inte att jag får av dom iaf. Jag tror att dom stöttar mig.

Alltså, jag vet inte ens vad jag är rädd för, jag är ju vuxen och får göra vad jag vill.

Tänkte fråga syrran om hon har lust att skjutsa mig dit på Lördag så då kanske det är dags att släppa bomben nu;)

IIIIIIIHHH!!!! NERVÖÖÖÖÖÖS!!!

Izadora

Jag har inte heller vågat berätta det för mina föräldrar än (ska opereras den 1/6 och jag har vetat om det i snart 6 månader). Anledningen till att jag velar är att jag vet att mina föräldrar kommer att gå i taket och moralisera. Kommer nog släppa bomben kort tid innan operationen så att de inte hinner bli så hysteriska. Synd att man inte har mindre traditionella föräldrar...

Jag har iallafall valt storlek nu, och det är mycket tack vare den här tråden. Det blir 350 och jag ska ta med bilderna på id 591 på qvinna.info till kirurgen. De är verkligen mina drömtuttar. :) Det kommer att bli en härlig höst!

Mrs R:
Tänk att det kan vara så olika. De som har tagit 300 tycker att de är för stora osv. Själv velar jag mellan 500 och 550, kanske skulle slå till med 550 då. På "min" klin var de schyssta nog att ta hem båda storlekarna så jag kan prova på operationsdagen som är NU på måndag (får hoppas att jag kan bestämma mig då).
LÅter stort i mångas öron, men ser inte så stort ut med ristestet, blir en full 80 C. Sen har jag haft större bröst innan som behöver fyllas upp igen p g a flera års amning. Vad har du för sorts implantat ?

Vaxad: ok det e typ det jag vill ha...men jag e så himla rädd att det blir för stort!
Ja jag får hoppas att det regnar i midsommar hehe =)
Jag ska operera mig på läkarhuset i Uppsala.

Ja jag hoppas verkligen att jag kan åka utomlands en månad efter! har hört att det kan bli som luftbubblor i implantaten när man flyger pga lufttrycket..hehe scary!

Izadora o kexet: jag känner samma sak men jag har berättat för min mamma och syster..min syrra e helt upprörd över att jag ska göra det..
Min mamma var det i början..men nu går det lättare att prata med henne om det..men hon e ju fortfarande emot det.
Tycker det e jobbigare att berätta för pappa o brorsan..dom vet inget ännu!
Har även inte berättat för alla vänner..bara för dom allra närmaste.
Orkar inte med en massa övertalningar om att min inte ska göra det o blabla..

Ni som har gjort en operation hur reagerade eran omgivning?? släkt, vänner mm

Tycker det verkar som om dom flesta här har barn som har gjort en operation eller ska..någon här som e barnlös o ska operera sig?? som jag =)

Hej kexet o Izadora
Jag berättade inte för min mamma heller inte förrän efteråt när det var klart .
För jag visste att hon skulle vara negativ och det var hon med när jag berättade det.
Men jag sa att det var därför jag inte sagt nåt innan för jag visste hur hon skulle reagera, och att jag ville inte höra hennes negativa åsikter.
Sen kom hon hit ,då sa hon oj såååå snygga jag trodde att de skulle vara jättestora.

Jag tror att många sätter likamedstecken mellan siliconbröst och typ Pamela Anderson.
Min pappa sa likadant till min halvsyster att kommer du hem med såna jätte stora bröst blir jag ledsen.
Jag tror att många tror att man gör en op. för att få jättebröst.
Jag menar är man inte insatt i detta är det bara såna bröst man ser eller hur??
Därför så negativa.
Och det är nog sällan så är fallet de flesta vill bara ha normala bröst.

Så vad jag vill säga med detta är att en liten förklaring varför, och att ni tänkte inte bli den nya Pamela. Så kanske de inte är så negativa.

Hej Jojjsan!
Jag flög efter 2 1/2 vecka gick hur bra som helst.
Jag har för mej att jag läst att det är inte sant att de kan spricka när man flyger en myt.
Jag har bara berättat det för de allra närmsta.
Inte ens för min mans släktingar.
en på jobbet.
Ser undrande blickar ibland men ingen säger något.
Har skrivit det innan men jag anser att jag har ingen skyldighet att informera min omvärld om detta.
Min kropp mitt beslut.
Det är ju inget som påverkar dem det minsta.
Undrar de något får de fråga så ska jag svara.

En har varit lite arg på mej för detta och inte ville förstå ,det är min 20 åriga dotter.
Men DET kan jag köpa ,att hon har åsikter
Men hon var nog oxå rädd för att få en mamma som liknar Pamela Anderson.
Men det är utrett och hon tycker nu att det blev jättefint.
Hon älskar sin mamma igen hahahahah

Jag har också övervägt att berätta det efter operationen (som om det behövs - resultatet borde ju vara rätt iögonfallande). Samtidigt känns det lite fel med tanke på att operationer kan gå snett. Det vore fruktansvärt om jag dog på operationsbordet utan att ha berättat att jag ens skulle operera mig.

Och så är jag rätt säker på att mina föräldrar skulle fördöma mig ännu mer om jag väntade tills efter. Även om de är medvetna om sina reaktioner, är det antagligen ett praktexempel på oärlighet i deras ögon. :(

Nåja. Tur att min pojkvän och mina kompisar uppväger det med sitt härliga stöd.
Den här tråden är också mysig på det sättet. :)

En kompis till mig opererade brösten för ett par år sedan och hennes föräldrar vet inte ens om det än..! Hon har alltid haft inlägg fulla BH:n så de kanske inte ser någon skillnad.. :p Jag känner också att jag skulle ha väldigt svårt att berätta för mina föräldrar om jag skulle operera mig.. men jag skulle nog göra det ändå, om inte annat så borde det ju synas på sommaren när man solar.. Min kompis bor inte i samma stad som sina föräldrar så de ses ju inte så ofta.. Har varit och provat toppar på stan idag och dragit en och annan suck över mina behag, eller rättare sagt icke-behag.. men men antingen får jag klara mig med dessa eller börja spara som en tok! ;) Man blir ju himla sugen när man läser i denna tråden....!

Kexet!
Skönt att det inte är bara jag som är lite mesig! ;) Fast du har ju anledning till det eftersom du redan vet att dina föräldrar kommer att gå i taket. Usch! Det kan inte kännas så kul. Jaja, dom kan ju inte vara förbannade resten av livet! Nr 591 på qvinna.info är verkligen fina! Jag gillar nr 45.

Algit! Du har alltid så bra svar!!!

Jag har funderat på att inte säga nåt förrän efter op. men samtidigt vill jag ju att dom ska veta. Vore skönt med deras stöd, ifall dom stöttar mig vill säga! Men det tror jag. Det är ju mitt val.

Jojjsan!
Kan du inte låta din mamma berätta för din pappa?? Så slipper du ta första smällen ifall han exploderar ;)

Jag tänker berätta för mamma o syrran sen får väl mamma berätta det för pappa, mormor och moster. Känns lättare så.

Jag har en bäbis nu och kanske blir det syskon i framtiden. Vem vet. Men jag orkar inte vänta tills jag är färdig med barn att operera tuttarna. Risken är väl att tuttisarna kan bli lite hängigare efter graviditet och amning och det är ju synd när man betalat för dom men jag tar den risken.

Izadora: nja dom e skilda så det skulle nog vara bättre om syrran berättade för pappa istället =)

Det känns som om folket i den generationen har svårare att förstå, acceptera en bröstförstoring än vad vi har..

Men jag tycker nu ska berätta för den närmaste i familjen..kommer kännas skönare sen jag lovar! som när jag berättade för min mamma så gick hon verkligen i taket..med nu så accepterar hon det mer och det känns jätte bra =)