Lämnas över eller inte?

Vaddå "inte låta er tycka som ni vill"? Jag blir så trött på det! Detta är en debatt där man argumenterar för sin ståndpunkt i syfte att övertyga. Det är naturligtvis upp till var och en att tycka vad man vill.

men låt oss då tycka somk vi vill.det är ju ni som har börjat att kommentera nör nån har varit för.

Jag som är emot brudöverlämning tolkar den här tråden som en diskussionstråd. Det har funnits trådar tidigare av karaktären "En tråd för alla oss som vill bli inledda av vår far". Dessa trådar håller motståndarna sig ifrån och är man inte intresserad av att diskutera är man helt fri att låta bli att läsa och skriva i den här tråden.

Jag tolkar alla inlägg om att vi "hackar på er" som att ni tar den här diskussionen väldigt personligt. Kanske för att vi inte gillar något som ni tycker är gulligt? I vilket fall tycker jag ofta att det är svårt att diskutera på ett objektivt (eller ja, hyfsat objektivt) plan när man tar allting personligt och ser argument som påhopp.

Jag upprepar: Detta är en debatt där man argumenterar för en ståndpunkt i syfte att övertyga.

Jag tycker också att detta är jätteintressant! Varför tar alltid förespråkarna personligt illa vid sig av att man inte gillar det de tycker är fint?

För att de inte har några riktigt bra argument och för att de innerst inne kanske har en liiiiten, liiiten röst som säger att kaaanske, kaaaanske har vi rätt?

Men har inte detta mycket med en uppfattning att göra bara? Ni uppfattar det som kvinnoförtryck och de andra uppfattar det som en fin gest?

Vem är det som säger att någon har rätt?

När det gäller uppfattning kan man ju inte ha rätt eller fel, men om man själv uppfattar något, som historiskt sett ha varit en symbol för förtryck, som fint så bör man kanske ha i bakhuvudet att andra kanske inte tycker att det är lika fint?

hehe ja den biten har jag fattat!!

Nu ska jag och min man åka och vara lite fotomodeller! Vi ska stå på knä i en säng i underkläder och "busa"!!!!

Tat lugnt här i debatten nu!

Det var ju jämlikt och bra!

Vi har samma dilemma, min m2b är katolik, och enligt katolsk tro leder fadern in sin dotter till altaret. Och sp hade vi oxå tänkt göra. MEN...sedan hörde jag följande på radion om bröllopstraditioner:

Fadern leder sin dotter in till altaret för att han ger bort henne, han överlåter ansvaret för dottern till brudgummen, han gifter bort henne.

Att bruden och brudgummen går in tillsammans skulle då istället betyda att bruden ingår bröllop frivilligt, att hon frivilligt ger sig åt sin make.

Detta har fått oss båda att fundera, så nu vet vi inte vad vi ska göra.

Om du läser igenom tråden får du en bra grund för att fatta ett beslut om hur ni vill göra.

Som du ser är det ett hett ämne med många förespråkare och motståndare. Oavsett vad ni beslutar är det bra att veta det och att det kan finnas folk i församlingen som tar illa vid sig (även om de inte säger något till er) över en eventuell brudöverlämning. Det viktiga som jag ser det är att ha all information för att kunna fatta ett upplyst beslut innan, så man slipper bli överraskad av den andra sidan efteråt.

Sen skulle jag verkligen inte se att ni går in tillsammans som att du "frivilligt ger dig åt din make", utan som en symbol för att ni gemensamt fattat beslutet att leva tillsammans som individer. Att ge sig åt varandra tycker jag känns lite gammaldags.

Halloj

Jag har blivit rätt intresserad av det här ämnet genom BT.. det kan jag erkänna. Eftersom jag läst flera inlägg om att det vore att göra nåt fult mot den äldre kvinnliga generationen att gå in med sin far, har jag faktiskt tagit upp diskussionen med den äldre generationen i min släkt. Ingen fattar ett dyft om vad jag dillar om, utan har bara sagt att: "Men, inte spelar väl det någon roll, det är INGEN som skulle se det som överlämning av förmynderi idag, det där är gammalt groll. Vem ska du annars gå in med, du kan ju inte gå in själv om din man vill stå där framme?"

Jaja, det var i alla fall vad de äldre kvinnorna i min släkt tänker om saken =) Sen har väl även den äldre generationen blivit amerikaniserade och ser det som det normala att bruden går in med sin far, inte vet jag.

Hur som helst tror jag faktiskt att det bara är alla råfeminister som sitter och tänker att vigseln blir "ful" om kvinnan väljer att gå in med någon annan än sin blivande man. Jag vet i alla fall att ingen i vårt bröllopsfölje skulle ta illa vid sig!

Nog sagt om det. Personligen lägger jag inga direkta värderingar i vardera valet. Jag vet inte heller hur jag själv ska göra på dagen D, gå in själv eller med min kära far som blev riktigt sårad när jag tidigare sa att jag skulle gå in själv.

Det beror väl på varifrån man kommer. De äldre i min släkt vet nog inte ens att man kan gå in med sin far...