brudparet önskar sig BARA pengar...

Jag och min sambo ska gifta oss 24:e Juli och har bara önskat oss pengar. Vi bor i en tvåa som redan é överfull med saker (han hade en hel del när vi flytade ihop) eftersom vi bott ihop över tre år så har vi brödrost, vasar och allt annat man kan behöva. Därför önskar vi oss oxå pengar. Men om någon ger oss något annat så blir vi glada för det oxå, det é tanken som räknas. Om vi bara får en hundralapp av någon som inte har råd med mer så é det oxå en tanke och inget vi blir sura över. Vi kräver inte att man ska ge oss jättemycket...hade helst inte velat ha något alls men det é inget alternativ för det lyssnar ingen på ändå...då får de hellre tycka att vi é tråkiga (som några gör för att vi bara vill ha pengar). Men samtidigt ska ju inte brudparet hitta på en massa som de inte behöver för att gästerna ska tycka att det de önskar sig é kul...Vi behöver snart en ny dammsugare, ny TV osv och har ingen jättebra ekonomi så då tyckte vi att det var bättre att själv kunna köpa det vi vill ha...Vi har en sak till vi önskar oss det é vanliga vardags-muggar men det kan man inte önska sig av 35 gäster...blir liiite många muggar :)

Jag tror inte att finns någon som blir sur om de får en vas eller något annat i bröllopspresent...det é som nämnts innan en önskan och inget krav!

Det är väl för f*n ingen välgörenhetstillställning!!! Bara för att brudparet endast vill ha pengar, så är man som gäst INTE tvungen att ge dom det.
Ge dom en spargris vettja och en liten bok om hur man bäst sparar pengar.

Det verkar vara många som uppfattar önskelista som kravlista...

Men varför måste man ge mycket pengar?? Alla bidrag är välkomna, hoppas jag. För oss är det nog att folk kommer men visst blir man väl glad om man får en slant till resan. Men jag blir INTE glad om folk ska få äta blodpudding en månad framöver för att ha råd att komma.

Kanske kan ni ge en bukett med pengarna ihopvikta till typ fjärilar, om du viker 20-lappar som dragspel och sedan viker på mitten och fäster i buketten blir det nog fint och det är ju tanken som räknas!

Lycka till!

Jag tror inte att någon förväntar sig eller för den del kräver en massa presenter/pengar när man gifter sig det är ju inte det som det hela går ut på.

Vi kommer att önska oss pengar till en bröllopsresa men givetvis är vi mer än nöjda med att folk tar sig tiden och komma på vårt bröllop.

Sedan finns det alltid de som aldrig skulle kunna tänka sig att gå på ett bröllop utan att ge något, men som sagt det är ju helt upp till gästerna att bestämma. För de som gärna vill ge något så är ju en önskelista perfekt för då vet man ju att man ger bort något som brudparet uppskattar och det borde väl vara viktigast om man nu vill ge något.

Sedan tycker jag att har man inga pengar så har man ju inte. Skulle inte de som gifter sig uppskatta bara ens närvaro kan man ju undra varför man är bjuden.

Det viktigaste för mig på min bröllopsdag är att mina vänner kommer och inte vad de eventuellt har med sig för present

Lycka till Stjärna

"Fick också höra att bruden (som jag bara träffat en gång) är mycket dominant och kräsen." Det är kanske bättre att försöka bilda sig en egen uppfattning om bruden.

Jag skulle inte tro att hon blir flyförbannad om hon inte får pengar. Lite hyfs och sunt förnuft har väl alla. Och som många andra har sagt, det är trots allt en önskelista, inte ett krav. Strunta i vad kompisarna säger om vad ni ska ge och inte ge, gör som ni själva känner, men ha i åtanke vad de önskar sig.

Varför ge något som de kanske inte vill ha? Vad är det då för present?
Jag fattar inte hur ni resonerar. Man ger inte för egen skull, utan för mottagarens skull. Och vill mottagaren ha pengar, ja då får de väl det...

Kutym är att man minst ger vad kuvertpriset kan antas kosta. Och det får ni väl en uppfattning om när ni läser inbjudan.

Och där har du HELT FEL Female, hur mycket brudparet lägger ut på bröllopet är fullständigt helt okorrelerat med hur mycket en gäst förväntas lägga på present. Var och en utifrån sina förutsättningar!

Möjligtvis kulturella skillnader, men enligt svensk vett och etikett och Magdalena Ribbing så är det så.
Snåljåpar undanbedas alltid.

eja ---> Håller inte med dig riktigt om att det bara går att visa omtanke genom att ge mycket. Alla har inte möjlighet att ge flera tusen, och det är väl lika mycket omtanke om jag ger mindre, jag ger ju så mycket jag känner att jag kan.

Jag var på ett bröllop för några år sedan där brudparet önskade sig pengar till bröllopsresan. Jag tyckte att det var bra, eftersom jag är kass på att komma på roliga presentidéer. På den tiden var jag fortfarande student med allt vad det innebär av begränsad ekonomi. Jag kunde inte ge dem mer än ett par hundra, men det betyder ju inte att jag snålade, jag gav så mycket jag kunde ge dem. Dessutom var det en annan som ansvarade för kontot, jag tror aldrig att de fick veta hur mycket var och en hade gett, de fick ett kort med summan och allas namn i.

Vi kommer att önska oss pengar till bröllopsresan, men vill folk ge oss något annat blir vi så klart glada. Problemet med var vi ska göra av alla prylar i vår redan överfulla lägenhet kan man nog fundera över efter bröllopet.