Walk a mile!

Chicita: det låter ju jättebra! Go girl! =)

Får försöka få med min man ut på promenad oftare, helt enkelt Kul att höra att era hänger på! Är ju mysigt att gå tillsammans. 

Chicita, hoppas att du får jobbet, låter ju perfekt att kunna kombinera detta med ditt andra jobb! 
Angående hunden: är han lite neurotiskt lagd, lätt tvångsmässig, sover illa och har låg ångesttröskel - i så fall är det STOR chans att vi är släkt  

Loanne: Neurotisk ja (han lider av vanföreställningen att han är en Rottweiler - Fast han är en DvärgPincher och han har fullt sjå med att försöka bevaka "sitt" kvarter, samtidigt som han är livrädd för allt som rör sig).
Tvångsmässig - Svar JA... Det är HANS pipleksak, pipleksaker ska pipas med och hör sen! Dessutom är alla strumpor som inte sitter på fötter och ligger i hans nivå - HANS (vems annars?  )
Ångest... tja hans matte och husse ska vara hemma hela tiden, för det är ju HANS matte och husse, alltså behöver dom inte åka någonstans om det inte är för att köpa korv åt honom... Varför ska man annars gå utanför dörren för, ja om man inte ska på toaletten då? (vi är ju så snuskiga att vi gör sånt inomhus på en speciell stol - som är omdöpt till "klia Elox-stolen" eftersom det är det man ska göra när man sitter där... Klia Elox alltså  ) för att inte tala om hur äckliga vi är som blöter ner oss med vatten och sånt där otäckt doftande klet. Han måste absolut hjälpa till att tvätta rent oss efteråt så vi inte går ut och luktar så där snuskigt. Hugaligen 
Sömnen är dock bra. Helst sover man i mattes knä (gärna ovanpå mattes armar/ händer så att inte matte kan knappa på den där konstiga makapären )

Ååh vad söt!! Och kul med grävbilden

Vi har också haft en hund som var osäker på andra hundar och betedde sig som du beskriver. Det kan bli ganska jobbigt, ja... men bäst är nog att helt enkelt distrahera dem på något sätt, som med pipleksak eller liknande.  

Vår hund är en omplacering.
Dom fick en pojke som var superallergisk och det blev rätt akut att göra sig av med hundarna.
Dom hade 3. En var redan tillfälligt omplacerad pga att den blev lite mobbad av dom andra två (aningen större hundarna) och dom hade inte riktigt haft tid och energi att ta hand om det så där i slutet av graviditeten / början av bäbistiden, så den fick vara kvar där. 
Dom andra två var vår hund + en avelshanne som dom var fodervärdar åt själva.
Det var först meningen att båda dom hundarna skulle komma till oss och det var inte säkert att det skulle vara permanent.
Men samma dag som dom kom hit med hundarna så ringde ägarna till avelshannen och sa att dom hittat en annan fodervärd och att överlämningen skulle ske samma dag.
Så han gick från att vara en hund i en flock med matte och husse som båda är väldigt aktiva och vana hundmänniskor, i en liten trea (eller egentligen tvåa, men ett inre förråd var ombyggt till kontor).
Till att vara ensam med två hundovana personer som inte är jätteaktiva (jag kan ju inte pga skador) i ett stort hus på 200 kvadrat.
Så han blev jätterädd att bli övergiven av oss också, och så hade han ju (enligt honom själv) fått det stora ansvaret att vakta hela huset och oss två. Ett stort ansvar att axla för en liten vovve.
Vi har jobbat mycket med att han ska känna sig trygg och förstå att jag och husse har kontroll, att han inte behöver vakta oss och att han inte behöver vakta huset heller. Samt att vi alltid kommer tillbaka, även om han får vara hos hundvakt någon gång ibland - men väldigt sällan...