Walk a mile!

Ja visst kan man fylla ut lite genom att brodera ut meningarna generellt lite här och lite där. Men det är synd om man måste göra så.
När man skrev för hand förut så kunde man ju skriva med lite större bokstäver och på så sätt "fuska" sig till en längre uppsats. Men det går ju inte i dag när allt skrivs på datorer. För då kan ju läraren helt enkelt bara säga att man ska använda en viss font och en viss textstorlek, så vart det kört sen  

Jepp, jag står och går hela tiden. Så det ger ju lite. Även om kroppen vänjer sig vid det och till slut inte räknar den "motionen"...
Att städa är ju rätt bra motion faktiskt så du har nog fått ihop din träning i dag ändå  

Hunden har ju varit lite ovillig att gå några längre sträckor på senaste tiden och jag har inte varit helt ok så jag har inte orkat heller.
Så vi gick ut för att gå den vanliga "runt 6-snåretvändan" som brukar ta ca 15-20 min inklusive stanna och lukta-pauser. Ibland blir det en runda och ibland vill han vända när han har gjort nr2. Men det brukar ta lite drygt en kvart hur som helst.
I dag ville han fortsätta gå och han visade inga tecken till att vilja ha sin pipis som låg i husses ficka, vanligtvis blir husse mer eller mindre trackasserad av att Elox följer husse i hälarna eller går baklänges framför honom när han tycker att han ska ha sin piip (normalt sett så fort han gjort klart det han ska ute).
Så vi tänkte att vi väl kunde fortsätta och chansa på att kunna få gå "lilla grisrundan" - döpt efter en svinstia som ligger vid vägen där.
Det brukar ta ca 30 min och är alltså ingen jättelång vända.
Första och sista delen av rundan är samma väg, men när man kommer till ett vägskäl så kan man välja höger eller rakt fram och gå en liten "ögla" och sen vara tillbaka i samma vägskäl.
Vi brukar gå rakt fram om vi ska gå lilla rundan och till höger om vi går långa, men inte alltid, vi varierar lite...
Han ville gå åt höger så vi gjorde det och tänkte att han tar väl vänster här framme då för att komma in på lillrundan.
Men nej, han ville gå långa rundan.
Trots att jag bara hade gummistövlar så tyckte vi att det var värt eventuella skavsår nu när han ville gå den av egen fri vilja så vi följde med. Och det blev alltså i slutänden drygt en timmes promenad (när vi gick den ofta så tog den mellan 45 min och 1 timme, men nu orkade vi ju inte hålla samma takt som förr).

Så nu är vi nöjda och belåtna alla tre och ska "fira" med en kopp kaffe och en liten skål med glass  

Härligt att ha fått igång vovven! Och att få gå långt själv.

 

Jag är fortfarande hundlös men har kört på lunchpromenader och det funkar bra. Det tar typ 30 minuter att gå den rundan jag går. Skulle egentligen fått tillbaka vovven på onsdag men nu har mamma blivit sjuk så det är inte säkert att de kan komma som planerat..

Tja fast jag vet inte om det var en engångsföreteelse 
Men vi håller tummarna för att det kommer att vara lättare att få med honom på några längre vändor också i alla fall.

Jobbigt när man inte har någon "draghjälp" för att komma ut, men å andra sidan så blir väl promenaderna mer effektiva  
Hoppas att din mamma blir frisk snabbt så du kan få hem vovven i alla fall. Man saknar ju dom rätt mycket när dom inte är hemma 

Nu tror och hoppas jag att jag äntligen har hitatt motivationen igen! Iallafall vad gäller maten. Jag tror att jag kommer att äta ihjäl mig om jag inte skärper mig. Det är sååå svårt när alla säger att man är fin som man är. Och jo, det är jättekul såklart. Men ändå. Går till läkaren som säger att mina värden är tiptop. Meeen! Kan ingen bara säga; vad fet du är, skärp dig! Men det är väl mningen att jag ska komma till någon sorts insikt.

 

Jag vet ju vad jag gör för fel. Jag vet vad jag behöver göra.

 

Och nu har jag pratat jättemycket med min blivande man som känner samma sak, vi äter ihjäl oss. Vi tråffas på helgerna och då är det mysmiddag i stora lass. Trerätters med goda viner. Vi äter så vi känner oss sjuka efteråt. På riktigt. Fysiskt sjuka och sinnessjuka.

 

Nu har jag iallafall varit och handlat och BARA en massa nyttigt. Grönsaker, kyckling, tonfisk, keso m.m. Både jag och dottern äter gärna bara kött och grönsaker så det får det bli i veckorna. Så kan man äta lite slarvigare på helgen, men inte så slarvigt som vi gjort.

 

Så nu håller vi tummar och tår att det äntligen funkar.

Mitt absolut största tips är att köpa mindre tallrikar. 
Det är enkelt att minska kalorierna då och man känner sig ändå mätt eftersom man ätit en hel portion.
Och ät långsamt.

Om du gör matlådor och tror att det räcker till 3 lådor så ställ fram en eller två lådor till och dela upp det. Man äter ofta alderes för mycket på lunchen när man har matlåda, för de flesta matlådor är större än en normal tallrik, så det ser så lite ut i lådan om man lägger i en normal portion.

Jag håller tummarna för att din motivation håller i sig  

Bra tips med tallrikarna! Jag äter sk. pedagogisk måltid, dvs. jag äter med barnen men väldigt billigt. Vi får alltid mycket grönsaker som det blir över massor av, så jag tänkte att varför inte äta det och "proteinet". Alltså hoppa över pastan eller vad vi nu får. Det är mest kolhydrater jag blir svullen av och det jag älskar. Jag kan äta makaroner och ketchup :O Ibland äter vi bara en köttbit med sallad och sås på heögen och då får jag aldrig den där känslan som jag kallar äckelmätt.

 

Tack, jag hoppas också det ska funka nu

PiaB Jag äter så till vardags; grönsaker och protein. Började när jag åt stenålderskost för ett år sen, men sen när jag skulle prova räkna kalorier åt jag likadant eftersom pasta etc. innehåller makalöst mycket kalorier. Så jag tänker att det måste vara rätt Tycker också man mår bättre.

 

I tisdags lämnade jag in utkast 2 på den stora uppsaten (även känd som jag-sliter-mitt-hår-och-kräks-på-den-här-uppsatsen). Och vips var jag ledig? Så jag har haft lite svårt med promenader eftersom jag inte har nån struktur på dagarna längre. Igår bakade jag hela dagen istället :P Gjorde saffransbullar (inte lussekatter utan bullar med saffran i degen) och brownies. Men i onsdags var jag flera timmar på stan. Gick och gick och gick..

Idag städar jag. Väntar på besök. Och det är så tråkigt så..

Börjar bli lite lätt trött på min otur nu.

Förutom förkylningen som inte riktigt har brutit ut än - men som av och till har blossat upp och gjort mig rejält dålig... Så har jag nu fått en stressfraktur i min trasiga fot.
Det är inte första gången, och jag får dom väldigt väldigt lätt.
Men det är såååååå fruktansvärt frustrerande  

Så fort jag börjar få lite sug för att röra mig mer än normalt så händer det något...
Nu räcker det  

Känner igen frustrationen Chicita. Hoppas det vänder snart.

 

Vovven är hemma igen, så promenader - here we come!