Välkomna till Tivoli Empatia!

har precis läst ikapp... men aaaa vad det luktar... Trollet behöver saneras...

kort: Heja Oupsie - vila så att du orkar och hoppas Daisy kommer snart!

Mugglan - anti-nojjnings-kram!!

Snorkis - kraaaaaaaaaaaam!

AM: jag försökte googla den där e3 twin men jag hittade varken pris el vikt. Tror jag hittade bredden 78cm, vilket är lite mkt i så fall.

Det blir för mkt fostervatten därför att det ena barnet får för mkt blod och då bildar för mkt fostervatten. Normalt ska barnet bilda fostervatten och en del gör barnet sedan åt genom att svälja, en del byts ut av kroppen. Men när det blir "patologiskt" mkt fostervatten så gör inte barnet åt tillräckligt mkt varför mängden hela tiden växer.

Jo visst finns det risk för att jag mätt fel och att mäta omkretsen är nog inget vetenskapligt. Det är bara slående hur stor skillnad det blev helt plötsligt. Eg ska man väl mäta SF-måttet men det känner jag inte att jag klarar av själv.

Imorgon ska jag till BM första(!) gången, jag får höra med henne. Men iom att hon mäter SF-måttet för första ggn går det väl inte att säga så mkt heller. Suck. Måste nog gå och gräva ner mig nu.

Å Mugglan!
Jag förstår att du oroar dig och nojar! Måste säga att jag tycker du verkat otroligt stark och lugn med tanke på allt som skett. har verkligen tänkt på det att "Oj, vad Mugglan tar det hela BRA!".
Själv känns det som om jag varit mer eller mindre hsipig hela tiden och typ satt tt måttband konstant på magen 24 timmar om dyget.... fast självklart till ingen nytta alls....

Jag tror att din mage säkert kan spänna av olika anledningar. Om det är som du säger att du inte gjort nr 2 så kan sådant påverka. ibland är ju även icke-gravidmagar alldeles spärrballongsaktiga av diverse saker i magen som inte alls har med bebisar att göra....
Så den där extra cm kanske är en gas-cem???????? Eller något sådant?

Sedan gissar jag att även din mage SKA växa den med. Även om det kanske inte ska ske såpass fort som du upptäckte i slutet av december. Men växa ska den väl???

Men som sagt, du har all min sympati och förståelse för din oro.
Jag hoppas bara att du oroar dig i onödan!!!
 

Fasen jag gör så mkt typos att man kunde tro att jag var full!!!!!

Men det är jag tyvärr inte....

Mugglan: Phil & Teds ska enligt min googling vara 73 bred.

Lycka till hos BM imorgon! Kram! 

Hattis,
ja det ska bli intressant att se vad de olika adokaterna kommer att säga. Vi är nog mest rädda för att de ska säga att vi antingen är ett hopplöst fall... eller att det är såpass svårt med vår ansökan att de kommer krävas en enomr insats från dem och därmed kosta hur många tusentals dollasch som helst...

En annan farhåga är naturligtvis att man iten känner förtroende utan får vibbar av att de bara vill anända en som "cash cow" och mjölka pengar... 
men vi får se som sagt.
 

AM,
jobbigt med Hektor!!!
Hoppas han mår bättre snart den lille.

Här är det snuvigt. Lilltjejen hade så mycket snuva i natt att hennes öga kloggat igen lite i morse.
Det gjorde det alltid när on var bebis men det var länge sedan nu. Då sa de att det var när barn är supertäppta för då kan snoret liksom komma ut genom tårkanalen istället! Äckligt!!!
Men jag hoppas att hon snart ska bli lite bättre.

 

Åh, mugglan, jag förstår verkligen att du får hjärtat i halsgropen när sifforna helt plötsligt ändrar på sig. Men gravidmagar ska ju växa och om den inte har gjort det på flera veckor så var det nog dags för den att växa lite igen? Och det är nog lätt att mäta fel på någon cm hit och dit. Stora kramar, hoppas att du oroar dig helt i onödan!

Kände mig hemsk i morse också när vi berättade för henne att hon skulle bli hämtad av kompisens mamma. Hu! Hon blev såååååå ledsen. Helt förstörd.
Sedan när jag återberättade det hela för några kollegor på jobbet sa de mest: "Men hon måste ju LÄÄÄÄÄRA sig!!!" och "It´s only blackmailing by brying!!!" 

Och det är sant, men det är svårt att förklara för personer som inte har barn (ursäkta nu OM jag trampar på en massa ömma tår!!!!!!!! DET är inte meningen men så kan jag känna ibland ) att även om man förstår detta med HUVUDET så KÄNNS det inte bra i MAGEN....
Även jag inser att ens barn inte kan vara lyckligt jämnt och att det ibland måste göra saker som det inte vill. Rätt ofta faktiskt..
Men just sådana här saker tycker jag ändå känns jobbiga. Vår tjej har enomr separationsångest och även om jag vet att det hela kommer gå bra i slutänden så känns det så jobbigt när hon blir sådär förtvivlad. jaja, jag kände mest att kollegorna försökate peppa och muntra upp mig, men de fick mig mer at känna mig som en överbeskyddad hönsmamma som absoluuuuut inte borde känna som jag gjorde.... gulligt tänk, men jag ahde nog hellre hört ett "vi förstår hur det känns men det kommer bli bra...."