Välkomna till Tivoli Empatia!
I tidernas begynnelse hoppade vi på Barnkarusellen, men efter fyra år har vi fått uppleva det mesta i tivoliväg i den här stammistråden: berg- & dalbanor, skräcktunnlar, skrattsessioner i Lustiga Huset, spåmadamer … För att inte tala om alla timmar, veckor, månader, år vid Lyckohjulet – nit eller vinst denna gång …?
Här är oftast högt i tak – vi pratar sömn och sömnbrist, barn och barnbrist (och möjligen brister hos befintliga barn 
), ägglossning och utebliven ägglossning, jämlikhet och ojämlikheter, amning och flaskmatning, relationer, sorg, glädje, död, liv, recept på mat och recept på barnalstrande läkemedel och metoder … Ibland håller vi med varandra och ibland ryker vi ihop. Det blir som det blir. Tråden är som livet självt, helt enkelt.
Välkommen att hoppa in, i farten, i trådkarusellen som utgör tivolits nav! Presentera dig (med ålder, skostorlek, favoritchoklad, ungefärligt geografiskt läge och status i barnfabriken) när du känner dig mogen att kliva ut ur smygläsargarderoben. Många av våra stammisar är före detta smygisar … I den här tråden finns det en hittills oskriven regel som kanske skulle kunna formuleras så här: Vi bryr oss om varandra på riktigt – i glädje och sorg.
Förra tråden:
) Vi var ändå på sjukhuset den morgonen för dagen innan hade maken kapat av sig fingertoppen. Så då sa vi att vi går upp och kör en kontroll för säkerhets skull, vi trodde att hon kanske börjat må dåligt och behövde komma ut. Väl där hittade man inga hjärtljud och då fick jag full panik, sen kom läkaren med UL och ingen sa något alls, på lång tid, tills slut kved jag fram kan någon säga något? Då svarade läkaren att hon inte ville säga något förrän hon var helt säker, då började jag inse...Sen sa hon att tyvärr fanns ingen hjärtaktivitet och golvet under mig drogs undan.
) att detta går hela vägen till mål!!!!! 
