• fru AM

    Välkomna till Tivoli Empatia!

    I tidernas begynnelse hoppade vi på Barnkarusellen, men efter fyra år har vi fått uppleva det mesta i tivoliväg i den här stammistråden: berg- & dalbanor, skräcktunnlar, skrattsessioner i Lustiga Huset, spåmadamer … För att inte tala om alla timmar, veckor, månader, år vid Lyckohjulet – nit eller vinst denna gång …?


    Här är oftast högt i tak – vi pratar sömn och sömnbrist, barn och barnbrist (och möjligen brister hos befintliga barn ), ägglossning och utebliven ägglossning, jämlikhet och ojämlikheter, amning och flaskmatning, relationer, sorg, glädje, död, liv, recept på mat och recept på barnalstrande läkemedel och metoder … Ibland håller vi med varandra och ibland ryker vi ihop. Det blir som det blir. Tråden är som livet självt, helt enkelt.


    Välkommen att hoppa in, i farten, i trådkarusellen som utgör tivolits nav!  Presentera dig (med ålder, skostorlek, favoritchoklad, ungefärligt geografiskt läge och status i barnfabriken) när du känner dig mogen att kliva ut ur smygläsargarderoben. Många av våra stammisar är före detta smygisar … I den här tråden finns det en hittills oskriven regel som kanske skulle kunna formuleras så här: Vi bryr oss om varandra på riktigt – i glädje och sorg.


    Förra tråden: 

    www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3792698.html

  • Svar på tråden Välkomna till Tivoli Empatia!
  • fru AM
    Telis skrev 2010-12-14 14:51:34 följande:
    AM, vilken uppväxt du har haft, det låter som om du är trådens Pippi Långstrump.
    Precis det är det jag är. På pricken faktiskt. Ni vet Pippis pappas båt i filmerna om Pippi ...? Det är min pappas båt (och även min pappa i vissa scener). Och en likadan apa hade vi. Nu har jag inga föräldrar kvar utan bara ett ruckel till hus och en kappsäck full med pengar.
  • Telis
    Lapinette skrev 2010-12-14 14:37:05 följande:
    Jag behöver inte fixa någon julmat eftersom julen firas hos bror min. Måste säga att så här vid juletid känns det lite extra hårt att vara barnlös .
    Kraaaaaaam! Men du, nu kan det väl ändå vara sista julen någonsin va? Okej, dom där köerna växer ju bara så möjligen har ni inte fått hem Lille Skutt nästa år heller men då kan det ju ändå bara handla om veckor eller månader kvar?
  • Lapinette

    AM - emellanåt kan jag inte låta bli att fundera på om vi kanske skulle ha fortsatt med försök, åkt till Ryssland för äggdonation osv. Det känns annars helt rätt med adoption om bara denna väntan inte var så oändligt lång.

  • Telis

    Lappis, förstår verkligen det. Men håller alla tummar och tår för att 2011 är ert år!

  • Telis
    fru AM skrev 2010-12-14 14:56:50 följande:
    Precis det är det jag är. På pricken faktiskt. Ni vet Pippis pappas båt i filmerna om Pippi ...? Det är min pappas båt (och även min pappa i vissa scener). Och en likadan apa hade vi. Nu har jag inga föräldrar kvar utan bara ett ruckel till hus och en kappsäck full med pengar.
    Ruckel och ruckel ...
  • 1up

    Hur länge måste man vänta..?

    Stor kram till Lapinette.. För mig är julen värdelös (eller egentligen glädjelös) om man inte har ungar att fira den med och för, och en av mina värsta farhågor emellan missfall och cancer var att jag skulle ha just ointressanta jular.

  • Lapinette

    AM - fast du är inte speciellt lik Pippi till utseendet.

    Telis - nej, tyvärr kommer vi inte ha något barn till nästa jul heller .

    1up - det beror lite på vilket land man vill adoptera från och vilka krav man har på ålder, hälsa etc. Men jag skulle nog kunna säga att det ligger på 4 år. Vi har stått i adoptionskö sedan juni 2008.

  • BrudSommar2006

    Pyssel? Kreativitet?? Eh... nä. Inte här. Fast ska ni ge er på färdiga hus kan jag rekommendera limpistol, ge er för allt i världen inte på det där eländes smälta sockret.

    Iris är under 39 idag i alla fall, feberfri när hon vaknade, men det höll ju tyvärr inte i sig.

  • Telis
    Lapinette skrev 2010-12-14 15:09:51 följande:
    Telis - nej, tyvärr kommer vi inte ha något barn till nästa jul heller .
    Nej, jag kom på det sen när jag började räkna att det inte var så troligt men kanske, kanske är det inte helt omöjligt med ett litet BB till nästa jul?
  • fru AM

    Lappis: förstår att det känns seeeegt med kön till adoption men du kanske kan se det som att du spar din kropp och din psykiska hälsa - med tanke på hur jobbigt det det skulle vara med alla dessa biologiska försök. Med adoptionsspåret så vet ni ju att ni kommer få ett barn. Det biologiska spåret ger ju inga garantier. Ni kommer få världens sötaste/bästa sen och då kommer det vara helt obegripligt att tänka sig att det skulle han varit någon annan bebis som skulle ha legat i vagnen. KRAM!

Svar på tråden Välkomna till Tivoli Empatia!