Välkomna till Tivoli Empatia!

Extra gott när man gjort den där pappersformen, så kolan blir i lite fyrkanter istället för tunt och platt. HUR denna ska räcka fram till jul undrar jag bara.

PB - varför måste den räcka till jul. (Säger hon som undrar om vi ska orka göra mer pepparkakor när de från första degen är slut.)

Jag får se om jag för möjlighet att kika förbi på lunchen imorgon. Hoppas vi är friska så barnvakten kan komma o passa lilleman när jag handlar julklappar. Fast maken har visst ont i halsen och lilleman åt varken nattslurk igår eller lunch idag - så vi får väl se.

Snaily - det lät som en bra förlossning om man bortser från bilresan. Vi har heller aldrig hunnit med musik, godis, massage och ha "tråkigt". Skönt! Puss på lilla ynglas huvud från mig!

1up - hur stora är barnen? Om de är stora nog kan de kanske bygga själva (vara med i alla fall) och är lite mer rädda om det. vi hade ett på bordet förra året när Mindre var 2. Inga problem. Fast iår vetesjutton - har redan plockat ner julpynt jag är rädd om för hon är o drar i dem..

kokosen - krya på dig! Starkt te och sockerdoping är underskattat när det kommer till eneregireserven. Utöver sömn då.

Snaily: Glömde ju att kommentera förlossningen, jisses vilken fart det tog  Är inte heller avundsjuk på bilresan, förstår om du hade svårt att hitta en bekväm ställning i baksätet.. vår taxiresa tog 10-15 minuter men det var fullt tillräckligt....

Hoppas ni får komma hem snart  Men återbesöket behöver ni väl inte göra på samma ställe?  det känns ju lite jobbigt att åka så långt så snart igen..

Koko: Krya på dig, hoppas du kunde vila en stund.

försökte vila efter jag lämnat på fsk, då T hade en vakentimme mellan 5-6 i morse.. sedan sov hon ju såklart jättegott när jag var tvungen att väcka henne.. Men jag somnade inte på fm.. skall nog ändra på mina rutiner och försöka vila efter lunch istället och fixa lite på fm istället..  

Tror bebisen håller på att sparka sig ut, den hade ju vänt sig igen så huvudet trycker som fasen uppe vid revbenen kan inte vara skönt för bebisen känns det som..

Ja ett pepparkakshus kanske man skall göra.. sådan där färdiga är väl inte så svåra?   

Liten: Vår dotter är 9,5 månad och klättrar på allt. Allt hon kan nå är "hennes".. Granen (vi firade jul med min mammas familj i helgen, därav den tidiga pyntningen) låter hon dock vara efter att ha försökt krypa in under den och upptäckte att den stacks. Vi har bara en ömtålig grej i den - en glasuggla hon förälskade sig i på Åhléns - allt annat än pappersstjärnor jag vikt, torkade apelsinskivor, inplastade polkastänger, halmgrejer och liknande. Det värsta som kan hända är att hon ställer sig och betar ur granen, men det är inga grejer i den som hon kan dö av iaf.. *peppar, peppar*

Smint: De är nog väldigt lätta.

Nu ska vi åka och köpa vår julgran. Ses!

Jag såg att Leila Lindholm hällde upp kola i en oljesmord avlång sockerkaksform. Då blir det också en tjockare bit som man kan skära i kuber istället för tunna bitar som det blir när man häller ut på en plåt tex.
Tänkte om man inte "orkar" göra en pappersform.

Kolarecept låter bra Fast jag gillar iofs fudge också... Hmm, nu börjar det bli svårt att välja vilket godis jag ska göra till jul (hinner nog inte göra mer än en variant)

Izzie: *vinkar, och börjar knipa tummarna inför BIM*

Mamma har inte varit självisk gentemot oss barn tidigare. Fast efter skilsmässan har man ju fått höra ett och annat om deras relation, som man verkligen inte märkt av tidigare. Och lagt ihop med saker (beteende) som man kanske märkt som barn, men som man inte reflekterat över, i alla fall inte förrän nu.

Hon behandlar alla barn lika i alla fall. (Vi är ju fyra st, och jag har två systrar...) Min yngre syster har alltid känt sig stå mamma väldigt nära, så hon är nog mest sårad av mammas beteende nu. Min äldre syster verkar inte ta det så hårt, men jag kan å andra sidan vara litet irriterad på henne för att hon är så 'stenhård' gentemot mamma och helt verkar ta pappas parti. Lätt att glömma den ENORMA hjälp hon fick av våra föräldrar, och framför allt mamma, för bara några år sedan? Framför allt barnvaktshjälp, men även mycket mer.

För egen del så kommer jag vara hårdare med min tid, och jag visste redan innan jag hjälpte henne nu att jag inte kommer få lika mycket hjälp tillbaka...

Nu vet jag i och för sig litet också kring hur mamma tänker, hon är besviken på mig och min yngre syster eftersom hon anser att vi är oresonliga angående hennes nya partner. Vi ser ju att mamma mår dåligt, och skulle ju vilja att hon tar itu med det och ser till att må bättre. Då får hon gärna träffa någon ny man. Som det är nu så mår hon dåligt, och då vill hon inte vara själv utan hon letar efter någon (vem som helst) som kan fylla ett tomrum som hon uppenbarligen har... På alla sätt och vis känns detta som en dålig idé, och inget vi vill stötta. Men eftersom hon kategoriskt vägrar prata med det, slänger på luren om man tar upp det i telefon, börjar storgråta om man framför något som ens liknar kritik... Det går helt enkelt inte att prata med henne om det, och nu är vi dessutom "hemska döttrar", som inte förstår hur hon har det eller vill henne väl. Medan vi tycker att vi SER att hon mår dåligt, och det är inget man kan lösa med en ny relation. Det måste fixas i grunden INNAN hon kan ha en ny, vettig, relation...

Frågan är om hon inser det, innan hon distanserat sig för långt från oss?

Snaily: Bilresan kan inte ha varit någon höjdare, nej... Jag tyckte den delen av förlossningen var jobbigast. Krystvärkarna gjorde nog objektivt sett mer ont, men då hade jag ju lustgas och det kände som att det hände något (även om det i mitt fall var så att lillkillen fastnade på vägen...). Värkarna under öppningsskedet gjorde förbaskat ont och man visste inte vart man skulle ta vägen - det kändes jobbigare. Tyckte jag i alla fall

1up: haha nej dom är väl inte det, men jag är inte så händig när det gäller sådana saker