Välkomna till Tivoli Empatia!

Spännande att läsa om era tankar om besök och relationer!!

Smint - hur formell ska klänningen vara? Och vilken modell gillar du? Jag härjar gärna en vända på nätet....

Ego- semester! Och slut på föräldraledigheten. Och troligen blir jag av med bästa kollegan tidigt i höst. Hatar att just kollegor är en skara som är allt annat än konstant.. och värst är att det är så himla svårt att få folk till provinsen jag jobbar i. Baaaaa ja ja... jag vet, jag får väl lämna stället själv.... men det är inte helt lätt att få maken att lämna hålan.... som Pippi säger: jag vill inte bliva stur..... nåja, dags att skippa vardagen och satsa på fem veckors ledigt!

Vickan: återkommer när jag pratat med bruden :)

Jaha! Här gick brandlarmet, som sambon till sin förtret missade, eftersom han är på det ordinarie jobbet idag. Ett strot larm. Ett som gjorde att de stängde av E22 mellan de två tätorterna och istället ledde trafiken genom vår lilla by...

..precis förbi vårt hus.
Det blev jättemånga bilar.
När min son och hans kompis blev avsläppta av sin skjuts från fotbollsskolan, var det noll bilar som tänkte släppa dem över gatan. Jo, en ung kille i filen närmast vårt hus stannade. Men ingen mötande.Då får man som mamma ta ett rejält kliv ut i vägen och göra stora gesten med båda armarna som frågar "ser ni barnen där och ville ni vänligen släppa över dem hit till den här sidan?" Ingen bil ville det. Tills en lastbil stannade. Så en "ungdom" och en lastbilschaffis räddade våra barn undan ödet att stå hela eftermiddagen på andra sidan vägen. Mamman bugade och tackade medelst teatertack och vevande arm åt båda håll. Alla de i husvagnar och med bilarna fulla med egna ungar, tyckte visst att där kunde ungjävlarna gott stå. 

Sambon surar över att han missade en så stor brandbilsutryckning. Det är ju lite mer action än att sitta i en reception, menar han. Dessutom har han fått magen full av loppbett när han bar ved häromkvällen. Han ser verkligen inte klok ut!

Hej igen!

 

Vad glad jag blir av att läsa alla inlägg om svärföräldrar/egna föräldrar. Jag fick precis så många varianter på svar som jag hade hoppats. Ni är så himla bra, vet ni det?! Jag kände att jag behövde input eftersom jag "fastnat" i min irritation mot svärföräldrar främst, samt sökte lite stöd också och precis det fick jag!

 

Lite mer om hur det är: Svärföräldrarna skulle aldrig hjälpa oss när de är här. Det har de aldrig gjort, de anser att det är maken som ska hjälpa dem, alltid. Däremot fäller de gärna kommentarer om att gräsmattan behöver trimras, att det behöver dammsugas eller att vi borde motionera mer....Precis sånt som man INTE säger om man är lite uppfostrad. Problemet är som jag ser det att de ser inte mig och maken som vuxna med en egen familj, de tycker att de får säga vad de vill och klampa in lite hursomhelst. Ganska respektlösa stundtals om jag får säga så. Mamma och pappa är inte så, de säger aldrig nåt, hjälper till om man ber dem och hör alltid av sig och kollar att det är ok innan de kommer, MEN just nu är mamma så bebissugen att hon nästan blir otrevlig om hon inte får som hon vill. Hon har jättesvårt att se att VI fått ett barn, hon ser mest att hon fått ett barnbarn.

 

Sen är jag ju så osäker fortfarande och känner mig lite psykiskt instabil. Jag tycker fortfarande det är lite läskigt att mata när L sätter i halsen. Jag blir osäker när hon inte rapar som hon ska. För att inte tala om om hon blir ledsen och jag inte vet vad det är. Maken fick ju ett försprång iom att jag blev snittad och hanterar henne mycket ledigare vilket också gör mig mer osäker. Mitt uppe i detta vill jag inte ha några kommentarer eftersom mitt självförstroende är så lågt just nu. Tror det är mycket därför jag vill att jag ska känna mig säkrare innan det blir mer besök. För av mig som mamma förväntas jag ju veta allt och kunna hantera allt när det gäller L...

 

Sen har jag ALLTID avskytt oanmälda besök, speciellt från dem som man kan behöva förbereda sig mentalt på som PB så fint skrev Och självklart ingår L i en större gemenskap som AM skrev och klart jag förstår att de också har längtat, men deras tid får komma sen, L har inget som helst utbyte av dem just nu, men sedan kommer de ju vara guld värda för henne. Att de ska få träffa L är också en självklarhet, men kanske inte så ofta som de vill just nu? Och precis som fossing skrev så gillar jag inte heller sättet hur svärmor hanterar L, som att hon är hennes på något konstigt ägandevis. Jag fick ta L ur famnen på svärmor när min mamma kom för att min mamma öht skulle få hålla henne.

 

Svårt är det iaf och känsligt, men jag kanske bara får L som levande barn och då vill jag att den här tiden ska bli fin, inte känna mig som ett jagat djur som gömmer sig bakom gardinerna i huset så fort en bil svänger in på gatan...

Snorkis,
NÄ! Precis just det där sista är det man inte ska behöva känna i sitt eget hem. Därför får man faktiskt medelst övertydlighet förklara för hugade besökare, att "vår situation kräver att vi vet om i förväg att folk kommer. Det är förutsättningen för att det ska bli av. Och det vore en god idé att ge oss så mycket andrum att vi själva hinner få chansen att bjuda in. Utan den respekten kommer det här att gå d-å-l-i-g-t!!!" och så får de helt sonika ta och begripa det, antingen det är populärt eller ej. För annars kan man gå sönder som människa. Det är farligt att pressa någon över dess gränser och somligt som är skört kan vara svårt att laga ifall man väl petat hål på det. Och tränger man någon för långt in i ett hörn, brukar man riskera att bli både riven och biten. Det är inte så stor skillnad på nyblivna mammor och honorna i resten av djurriket därvidlag.

Ni skulle baske mig ha en sådan där "var god stör ej"-skylt att spika upp på ytterdörren...
Och alla närstående borde fundera över faktumet,att det garanterat kommer att gå fortare att du kommer till punkten där mer kontakt fungerar, om de låter dig få det space du behöver. Om de inte klamrar sig fast så, kommer de alltså istället att kunna få famnen full av liten bebis fortare än som de gör nu.

Detta var precis fallet med min svärmor. Hon bryr sig verkligen och har hjärtat på rätta stället, men hon såg inte mig för en sekund, jag som hade tryckt ut barnet under massor av timmars kämpande och som inte kunde gå och som varit med och bestämt att barnet skulle få komma till Världen, utan att hon hade haft nåt att säga till om alls. Hade jag inte velat ha barn, hade han inte funnits oavsett hur gärna hon velat ha barnbarn liksom. Hon bad bara om att få se SITT BARNBARN. Detta visade sig andra gången också. Det var ett jädrans TJAT om att lägga upp barnet på webben, trots att jag hörde maken förklara att kameran var på ett annat våningsplan och att  jag var rullstolsbunden och reste mig endast under stor svårighet och att barnet liksom var där jag var. Ändå kom ingen enda fråga om hur jag mådde eller hur det var med mig, Jag var bara ett hinder på vägen mot att få ett foto upplagt (just där; på mobilen hade de fått). Jag har lämnat detta bakom mig, för hon och svärfar är som sagt toppen, men blev väldigt påmind nu när jag läste vad ni andra skrivit. Och jag kommer aldrig någonsin säga så/göra så mot en eventuell framtida svärdotter (utan kommer väl göra nåt annat galet i stället, men iaf inte just det  ).

Vänner, usch! Usch usch usch vad galet jobbigt det där lät! Tur att det är bakom!

Och ja, aman lär göra sina egna missar framöver, men somligt kan man ju åtminstone notera p Not To Do-listan redan nu.

Olyckan jag nämnde förut var btw med i Rapport helt nyss. Värsta explosionen!

Har haft en rolig och lyckad shoppingdag idag! Är det inte konstigt hur man ibland hittar massor och ibland ingenting!? Och kul att det gick så bra trots att jag hade båda barnen med mig. Men de börjar bli "stora" nu. De kunde sitta på varsin stol och vänta medan jag gick in och tog mat och Prinsen kunde själv gå tillbaka och ta mer av det han ville och gick på toa själv när jag pekat ut var den låg. Fick med mig 3 fina dekorationskuddar till sovrummet, "plattång/styler" (länkade till fel sort, men rätt märke), värmeskyddsserum, 3 olika tvål- och diskmedelsbehållare till kök och bad, 3 leggings, fina flaskunderlägg på rea (dock inte 3, utan 12 ), vattenspruta till Prinsen (dagens muta) och sen minns jag inte om det var något mer. Hade med mig 5 rejäla kassar hem plus indisk hämtmat till middag, det är shopping det! Tyvärr hade inte klockan hunnit komma in än. Frisören sålde inget torrschampo. Ni som har, vilket märke har ni? Har aldrig haft det och tror inte jag sett det i någon av de serier jag köper produkter ifrån.

Trevlig kväll!

PB, Explosion? Måste scrolla tillbaka till dina inlägg.

Aha, jag missade explosionen, läste "bara" brandlarm. Förstår att det måste varit en väldans action mot an ordinary day i byn!