Välkomna till Tivoli Empatia!

Tinga, det finns tankar och det finns saker jag långsiktigt vet att jag kommer att vilja göra. Men inget just nu.
Och det är jättesvårt och helt frustrerande med ett jättehål där det nyss fanns en plan som var väldigt konkret. Särskilt med allt man gärna "hör" folk säga om en, antingen det är inbillning eller sanning, vad nu andra tycker om mitt liv och ifall jag framstår som en komplett looser eller bara jävligt lat. Eller kanske ingen ids tycka något alls, mer troligt, eftersom de har fullt upp att grubbla över sina egna liv. Eller så pickar de på mitt, för att känna sig nöjdare med sitt. Eller så är jag både lat och looser, vad vet jag... 

Men det kommer väl. Jag kan inte hetsa fram det, har jag insett. Och jag ska inte spreta ut mig för mycket med att babbla sönder det heller, utan ta det väldigt lågmält för nu.

Och därför har jag inte sagt så mycket här eller till nån alls under vintern. Ibland ska man låta det som är under marken gro och våga tro att bara man inte rär där och petar, så kommer det helt plötsligt upp en liten grodd, rätt ynklig för världen, men jädrar vilka plantor det kan bli sedan ifall man har planterat rätt sak på rätt plats.
Så jag hoppas jag nu är nergrävd på rätta stället, med rätt jord och bra växtzon. Då kanske det blir nå´t helt passionsblommigt sedan. Vi får se.

Ninnnis, Jaha oj, på Ica MAxi alltså! Där kollade jag inte öht för det kunde jag aldrig tro, men de har verkligen mer än man tror där!

Kvällen blev för övrigt superlyckad och gästerna har precis gått och Prinsen har varit vaken längre än nånsin innan. Önskar er alla en god natt!

Intressant att läsa om era erfarenheter angående besök när man kommer hem från BB. Tror att Vänner har en viktigt poäng där, många äldre tänker nog inte på att man inte stannar på BB särskilt länge nu för tiden. Ofta kommer man ju hem lagom till att mjölken rinner till och eventuell babyblues till det. Man är ganska sårbar då. När vi fick ligga kvar på sjukhuset tyckte jag att det var jättejobbigt för jag ville bara komma hem och vara ifred. Jag gick inte utanför vårt rum om jag inte var tvungen och det var besöksförbud så det var ingen som fick komma och hälsa på heller. Daisy föddes ju dessutom i RS-tider så vi var ganska tydliga med att vi inte ville ha för mycket besök när vi kom hem och att det också rekommenderades av vår BVC-sköterska. Våra familjer har som sagt en bit att åka till oss så de kommer inte utan att ha kollat av först. Å andra sidan blir det ganska långa visiter när de väl kommer. Personligen har jag tyckt att det har varit ganska skönt att få besök av familjen, att någon annan går och bär och håller och tröstar en stund så att man kan få slappna av i några minuter. Men det beror såklart på ens sinnestämning och hur ens förhållande till gästerna ser ut. Jag kände mig ofta så otroligt trött den första tiden och jag tyckte att amningen var jobbig. Inte jobbig för att det inte fungerade, för det har gjort efter de första två veckorna, utan för att det kändes som att jag inte var något annat än en matmaskin. Att jag satt fast med en bebis vid bröstet, att jag hade ont och inte kunde röra mig som jag ville. Det kändes som att amningen tog all min energi, och i bakhuvudet gnagde tanken om att jag kanske skulle ha mindre ont om jag slutade amma. Jag mådde ju inte heller så bra vilket säkert gjorde sitt till. Nu känns det mycket mer positivt att amma, om det är för att jag har dragit ner så pass mycket på det, eller om det är tack vare tabletterna, att allt känns lite lättare, det vet jag inte. Kanske en kombination av de båda. Hmm, det kanske inte hade så mycket med saken att göra egentligen, men det kom liksom tillbaka när jag kom ihåg känslan av att kunna slappna av när någon annan hade Daisy en stund.

Men om någon hade kommit och försökt ta över henne från mig hade nog känslan varit en annan.

Tinga, jag blir matt i hela kroppen när jag läser ditt inlägg om när Piff och Puff kom hem från neo. 

PB, kul att se dig här. Truls verkar vara en riktig liten buse. Men en söt sådan . Hoppas att du kommer på vad du vill göra.

Vänner, kul med lyckad shopping. Ska ta och inboxa dig angående shopping förresten .

Liten, kul med huset . Hoppas att flytten har gått bra.

Fru E, jodå, vi börjar komma i ordning, men det tar nog ett tag innan man har kommit på hur, och var man vill ha sakerna. Vi får ha en liten trådtäff hos oss när vi har kommit lite längre med ordningen . 

Smint, hoppas att ni blir friska snart. Ni har varit sjuka så mycket att det borde räcka kan man tycka.

Nu ska vi ut på promenad . Hoppas att vi slipper regn, det känns som att det skulle kunna börja regna när som helst.

Nu finns det lite mer tråddatesinfo i min blogg...hojta till och komplettera!

Usch, jag känner mig som värsta smygläsaren. Är inne ganska ofta, men hinner oftast bara läsa de senaste fem sidorna och sen blir det sällan en kommentar pga trötthet och meck med att logga in via mobilen... Det blir nog skärpning på mig när jag har slutat jobba igen

Snorkis - jag har ju läst de andras svar och alla har ju sina poänger. Det är svårt det där med släkt och bebisar. Det är på något sätt det mest privata man har, samtidigt som det också är det som andra tycker sig ha rätt till en liten bit av... Sen är vi alla olika och sinnesstämning och omständigheter avgör väl till stor del hur vi sen reagerar på vår omgivning. Jag hoppas iaf att du kan samsas med sina känslor och att människor i din närhet är lyhörda nog att lyssna. Man glömmer så fort hur det är att vara nybliven förälder och med er bakgrund blir det väl extra svårt att sätta sig in i hur det kan tänkas kännas. Det är väl också en orkan av känslor i en salig blandning där man knappt vet vad man egentligen vill. Åtminstone vet jag att jag kände så i början. Jag kände faktiskt inte igen mig själv och det var en obehaglig känsla för jag är rätt stabil annars. För första gången i mitt liv kände jag mig... jag vet inte, men "ickekapabel", är det ord som dyker upp. Nära till gråt och ett behov av att ha maken nära. Så ha inte dåligt samvete för att du känner som du gör. Jag tror att de flesta är rätt känsliga under den här perioden, man kämpar med att hela ens prioriteringsordning snabbt har förflyttats, trötthet, smärta, glädje, oro... ja vad du vill... Stor kram vännen!

Tinga - Håller med Oupsie, vilken överjävlig tid ni har haft med era små... Herregud. Jag blir oxå matt.

Ngt jag har funderat över - vad använder man torrschampo till egentligen? Emellan duschdagar?  

Egoupdate: Vickar för högsta chefen under hans semester, så just nu är det hyfsat mkt jobb. 3 veckor kvar att jobba nu innan semestern. Hoppas på lite mindre kvavt väder, för just nu svetttas jag konstant. Tål värme rätt dåligt i vanliga fall (fryser i princip aldrig), och nu vet min kropp inte hur den ska kyla ner mig... Varmt ute, varmt inne - känner mig riktigt ofräsch. Men men, det är ju bara att härda ut. Annars är det bra med mig. Om en vecka är det dags för förlossningssamtal och så får vi se hur det blir. Blir det jobbigt sätter de nog upp mig på kö till Aurora (eller vad det heter nuförtiden). Jag har ju bytt BM (den "gamla" har gjort ett jobbyte) men hon hade skrivit i min journal att hon ville att jag skulle träffa läkare i v 36 för att då ta en diskussion om hur jag ska förlösas. Är barnet stort kan det vara bättre att gå på snitt direkt. Tycker det känns jätteskönt om de kan ha den inställningen. Jag ställer in mig på att föda vaginalt, för även om jag är trång i bäckenets ingångsparti, så kan det funka ändå och det är givetvis läkarnas förstahandsval. Men det känns skönt att kunna ta en diskussion om barnet är stort. Just nu ligger SF över snittkurvan. Vi får se som sagt. Jag vill iaf aldrig uppleva en liknande förlossning igen, den saken är FULLSTÄNDIGT klar. Dags för glukosbelastning nr 2 snart oxå. Blä för det. Klarade ju första utan problem och med bättre värden än med Matilda, hoppas på samma goda resultat denna gången.
Får se hur det blir med tråddejt för mig, det är ju i BF-tider så tiden får väl utvisa... Vore kul annars!

Nähä, dags för sängen!
kram på er! 

Heeej Izzie,
 jag är som du - läser på mobilen, men för meckigt att skriva den vägen. Fast jag vet inte om man har så mkt tid att skriva sen när man är hemma - iaf har inte jag haft det - stoooor skillnad mot när jag var hemma med bara Amanda. Hur många timmar i veckan får M vara på dagis sen där ni bor?
Men du, har du BF redan mitten av sept?! Vad snabbt det gått! Fast du bara måste ta tag i detta med förlossningen snart, tycker jag :-* Jag hade mitt första samtal ca två månader innan Eric föddes, eller om det var 1½ månad innan BF, tror jag - så vänta absolut inte längre - den tiden/veckorna behövdes tycker jag för att hinna smälta allt & landa i de nya insikterna.

Det var säkert annat jag skulle skriva med, men nu är lilleman missnöjd, så jag får avbryta.

Kram på er!

Just det ang sept-dejten så får jag stå över - vi är båda föräldralediga tillsammans hela september & har lite blandade planer som gör att jag inte vill boka upp mig på ngn resa som inte inbegriper hela familjen.

Äsch, nu är han tvärilsk - MÅSTE gå...

PB - det var absolut inte min avsikt att pressa dig till att avslöja några framtidsplaner här; jag var mest nyfiken på var du befinner dig i dina tankar. Det låter bra att det finns frön som har grott - hoppas att något av dem visar sig vara en tjusig Passionsblomma.

Izzie - ojdå; vikariera för högsta chefen låter som en krävande uppgift! Men kul att få ett sådant förtroende, och säkert välförtjänt också. Hoppas att du får en skön semester sedan! Hur var er resa till Mallorca?

Piggelin - hej; kul att se dig en kortis i tråden också!

Förresten, apropå smygläsare -  har inte sett till Kängu på väldigt länge. Smyger du i kulisserna, tjejen?

PB, Oupsie, Izzie - jo, det är mycket som har varit tufft sen Piff & Puff föddes, och som man inte alls räknar med att man ska behöva gå igenom som förälder. Mycket är som väl är bra, och det är härligt att se dem utvecklas, och kunna konstatera att de är två jättefina och duktiga killar. Varje framsteg de gör är på något sätt en bekräftelse på att de är normala, trots den tuffa start de fick på sina liv. 

Tinga - jag var på AW med henne i fredags :-* Allt är bra med henne!
Förresten, mail kommer, har bara inte hunnit komma till skott ännu.

En helt annan grej, som jag tänkt länka till, till dig, flera ggr
res.se/tips/mat/europas-sju-hetaste-restauranger
Vi var ju på Bastard förra året i maju - har ni varit där?

Nähäpp, ingen mer tid... Hungrig lilleman.
Vilket helvete ni hade första tiden efter neo förresten, sällar mig till skaran som blir alldeles matt...