Välkomna till Tivoli Empatia!

Alltså hur det upplevde allt när de väl kommit hem...

Sådana där bin har jag aldrig hört talas om men de lät ju riktigt trevliga.

Jobbar sista dagen idag, ska bli skönt att vara ledig, fast ledig och ledig, det är ju värre att ta hand om barnen än att vara på jobbet...

Trevlig semester alla som ska utomlands, själv kommer jag ha tillgång till datorn hela sommaren som vanligt.

Jag minns att med Iris ville vi gärna vara ifred lite efteråt, med Astrid var det bra ju oftare mina förldrar kunde komma för då kunde ju de fixa mat och fika och ta hand om Iris, vila fick man ju i alla fall inte.

Ja min farmor har påpekat när vi kommit hem med barnen att jisses är ni redan hemma, förr i tiden var man ju på bb i en vecka. Så hon förstår inte alls detta att man skickas hem så tidigt.  Gulligt av henne tycker jag.

nu til läkaren med barnen, T hostar mer igen så vill kolla upp det innan hon åker och H är full med små utslag så vill att någon kikar på dom. 

Bs- min stora E fick inte heller godkänt på synuns. så nu ska vi till ögonmott.... Men som sagt är de inte intresserade eller känner igen bokstäverna tror jag det är kört för dem stt se....

Ang hälsa på efter förlossningen.... Ja en väldigt svår diskussion, det är svårt att läsa tankar så det är nog viktigt att tala om hur man känner för de sina. Sen om det efterlevs eller inte.... Själv har jag bara längtat efter besök efteråt och velat "visa upp" bebisen, samt alltid fått mkt hjälp från mamma och svärmor med mat etc. Men vi är ju olika, majoriteten tror jag INTE vill ha så mkt besök när man kommit hem. I mitt fall tror jag att jag kände mig ganska säker på "bebisskötsel" beroende på mitt yrke. Däremot tycktejag att det var svårt att få till amningen och ville inte amma när ngn såg på i början, usch vad jag tyckte det var jobbigt!!

Ha en trevlig semester AM!!

Det där med tiden på BB är verkligen en skillnad förr och nu! Jag gissar att de som precis kommit hem då, kände sig rätt så "oj, jaha, hur funkar det här nu då?" när de kom hem, fast det gått en heeel vecka sedan de blev föräldrar. och en anna skillnad är också att förr var det mer kvinnornas värld, Dvs nu kanske man inte alls vill ha samma "hjälp" av far och mormödrar, helt enkelt för att det redan finns en till där, om man har en pappa med i bilden. Mamma och pappa kanske själva känner att det räcker att "tävla" med varandra om att få hålla, snusa babyhuvud och bara sitta och ta in hela grejen, de stunder man inte praktiskt fixar med något man faktiskt kanske helst donar med själva.

I Östersund är det också besöksförbud för andra än pappa. Då ger det sig ju självt med att slippa låta andra hålla och så. Min ena svägerska försökte självsväldigt lyfta min son ur mina famn när han var ett dygn gammal. Det gick inte, för mina armar höll fast utan att jag ens medvetet hann fatta några beslut eller ha åsikter. Instinkt. Det är mitt barn.

Nästa dygn kom nästa svägerska. Hon satt lagom långt bort, höll låg profil och var så uppenbart ödmjuk inför att nya små bebisar är något heligt med, att jag hörde mig själv säga "Vill du hålla honom?" varpå hon svarar "Åh, vilken ära!" och så blev hon de första utöver morskorna som höll min son, förutom vi föräldrar.
Med lite space, så man hinner med själv, så ger sig det mesta.

"men ni ringde ju aldrig, så då kom vi ändå" tycker jag är det mest slående i Snorkis exempel. Aldrig? Bebis är 14 dagar, Hur kan det ha hunnit bli aldrig redan? Allt är ju fortfarande nyss. Oskrivet, rent och precis i början.

Snorkis - Jag har känt precis som du! Och gör det även nu, trots att minsta är snart 11 månader... Vi har aldrig varit på BB längre än bara över natten och med minsta åkte vi hem när hon var 6 timmar, vi har haft vänner på besök nästan genast samma dag vi kommit hem och även mina föräldrar. Mitt stora problem är svärföräldrarna faktiskt. Av någon anledning, som jag inte kan förklara riktigt, så har jag vansinnigt svårt för känslan av ägande som svärmor hela tiden uttrycker i närheten av barnen. Hon ska liksom göra sina egna prylar med dem redan som pyttisar, hon ser bara sig själv och sin släkt i barnen, ALDRIG har hon sagt något om att något av barnen är lika mig på något vis och jag går i tokförsvarsställning direkt.

Känner mig som en fjantig trotsig tvååring, men jag kan inte hjälpa det. Jag tycker allvarligt att de klampar in och stör, och ofta krävs det att vi ska packa alla barnen och komma och hälsa på, istället för att de sätter sina två vuxna bakdelar i bilen och kommer till oss istället... "Inte behöver barnen sova, de är ju hur pigga som helst, jag vill ju titta på dom nu när vi är här!" är en vanlig kommentar fast båda barnen gnäller livet ur sig av trötthet och nästan somnar stående... Usch, vad det retar mig.... Och usch vad hemsk jag känner mig som tycker så... Det har dock blivit bättre de senaste månaderna, men jag känner mig fortfarande irriterad när de är på väg hit och jag vet att jag måste hantera dem ett par timmar... Dagens i-landsproblem.. en svärmor som bryr sig om sina barnbarn.. Jag är omåttligt fånig faktiskt.. ;)

Trevlig sommar alla! Nu har vi fått vårt hus och det kliar i fingrarna att röja trädgård, kika färg och fantisera om renovering. Mindres blåsor och sår börjar läka, så palsternacksutslag var nog rätt gissat. Maken passar även på att byta jobb idag... Allt på samma gång.

Liten: Härligt med huset  nu har ni projekt hela sommaren  skönt att blåsorna är på väg bort. 

hugos prickar var för tidigt att säga något om, hon trodde på virus prickar eller tre dagars feber prickar. är det inte bättre på måndag skall vi återkomma. Tilde var irriterad i halsen och trumhinnan buktade lite. Så nu är det första pc-kuren för henne i livet. eller hon fick när hon var 7 månader men det minns hon ju inte  har köpt ett sugrörsglas i förebyggande till medeciner osv.. men fy katten vad äckligt kåvepeninen smakade. fick spä den med äppeljuice.. kanske skall ta hälften i ett glas och hälften i nästa så det inte smakar så starkt.. jaja nu hoppas jag hostan försvinner. mina föräldrar får ta medecin fighten sedan ...

nu lunch och packning av Tildes grejer..

 

Jo Smint - det är lite mer fix än man tror, oavsett om jag försökte påminna mig om detta innan. Krya på barnen och lycka till med klänningar. Passerade Mango och såg llite klänningar med.

ja mango ja, den har jag glömt bort.  får blir en rejäl tur nästa vecka och kika på kläder.