Välkomna till Tivoli Empatia!

Men vänta nu  – ska ni åka till Piteå för att köpa hund?  

ÅÅÅÅÅÅÅÅåååååååååhhhh skutteliskutt vilka små gofisar! 

nu ska vi sova. Puss på er! Ha en riktigt kön helg!

Nämen, var det där en freudiansk felskrivning, eller? 

Jag har struma Underfunktion, dvs hypthyreos, och går på ständig medicinering med Levaxin. Bara dosen väl stämmer så är det lätt att leva med, dock kan det ta upp till ett år innan hjärnans alla funktioner är helt återställda. Äter jag inte medicin blir jag: tjock, trött, förvirrad, finnig, glömsk... TRÖG helt enkelt. Men det går absolut lätt att leva med det bara man får rätt dos som sagt.

*ska bara*

Ore - Fy skit för dåliga chefer! Finns alldeles för gott om sådana
Been there, done that och det kostade mig dyrt.
Jag vill ändå med eftertryck säga att jag tycker att du resonerar rätt när du inte vill hasta in i ett beslut - krassa fakta är att skyddsnätet är oändligt mycket bättre för den som har en anställning.

Att försöka göra något åt en dålig chef är tyvärr som att slåss med väderkvarnar, käftsmäll efter käftsmäll och väldigt lite förtjänst i förhållande till ansträngningen.
Försök vara rädd om dig och hålla näsan ovan vattenytan - ta hjälp av familj och vänner för att orka hålla självförtroendet uppe - och sök nytt jobb utan att säga upp dig först! Söka tjänstledigt istället kanske?
Lättare sagt än gjort, jag vet. Framförallt när det känns som att man bara vill bort!!!! Men för min egen del så konstaterar jag så här i efterhand att det var värt varenda sekund för att känna att jag längtade TILL något nytt istället för ångestfyllt 'jag måste bort'.

Det bara knyter sig i kroppen på mig av ilska över din chef som stolpar in PÅ EN FREDAGEFTERMIDDAG!!!!!

I dag har jag en chef som av princip aldrig ger sin personal dåliga/jobbiga nyheter eller info som kan generera oro på en fredag. Och definitivt inga enskilda samtal med medarbetare på områden som prestation etc.
Hennes motivering är helt enkelt att INGEN ska få sin helg förstörd av obesvarade frågor, oro, ledsenhet eller ilska. Det finns inget konstruktivt att nå på ett sådant sätt. Svåra samtal hålls i början av veckan för hon vill finnas tillgänglig att svara på ev frågor och hon vill finnas på plats för att kunna fånga upp funderingar, missförstånd och annat.
Hon har är alltid tydlig och hon håller de löften hon ger. Och hon förväntar sig det samma tillbaka.
Det är minsjäl en förmån att arbeta för en sådan chef

Meh.
Nu glömde jag ju resten... Oljad teflon eller?

Det är inte utan att jag från gång till annan hoppats att sköldkörtelproverna ska visa på nåt tjall - rackarns vad det skulle förklara mycket
Skämt åsido, har mycket struma i släkten och testas stup i kvarten men hittlills sköter sig sköldkörteln som den ska. Fast jag har haft en inflammation i sköldkörteln en gång och fick alla symptom på överproduktion le grande  över en helg, trodde på fullt allvar att jag fått hjärtinfarkt!

Dessutom är jag både förvånad och arg över att det inte testas rutinmässigt med tanke på hur vanligt det är. Vänninan som precis fått barn (mer än 10 år sedan) sökte läkare och fick höra att "det kan bli så när fått barn, hormoner du vet" av de 2 första läkarna. Tredje läkaren suckade och skickade henne på provtagning med resultatet att det blev operation inom 2 veckor (vildsint överproduktion)  och hon höll på att stryka med...
Vännen som så sent som i början av förra året fick tunga psykiska diagnoser, bla schizofreni, visade sig i höstas ha struma... 3 av 4 diagnoser har nu strukits.

PB - mmmmm, valpmage! Bland det underbaraste som finns

I dag har jag fått akupunktur i händer för första gången.

Ungefär lika skönt som foglossning med tandvärk. >.<

Efteråt kändes som om någon hade stampat på mina händer men det klingade av efter ett par timmar och ersattes av -

en ömhetskänsla i knogar och fingerleder och handleder som talar om att dom finns där. 
Men vet ni vad? - Dom har talat med små bokstäver hela kvällen!!!! Och inte ens hela tiden!!!! 

Visst känner jag att smärtan sakta kryper tillbaka men det var ju bara första behandlingen så så här hoppfull har jag inte varit på månader
Jag har borstat håret på Yngsta innan hon skulle på allahjärtandisco - det ni!!!!

Nu kudde och bok (som kanske är bra, har inte bestämt mig än... saknar braiga serien för mycket ännu)

Vilken fantastisk vit värld som är utanför!!! Jag blir alldeles lycklig bara av att titta ut genom fönstret. Men så behöver jag inte skotta heller...

Klockis - Å, hoppas hoppas, att aku kan vara ngt för dig nu då! Verkar ju helt klart värt att testa iaf

Snaily - Iiiih, vilket projekt! Grattis till maken! Och kan ni tänka er Enköping etc som temporär lösning så borde det finnas ngt att hyra tycker jag. Det löser sig!!!! Om du ser - berätta gärna hur det går med Tr.

Lappis - hänger på fuljuckdansen, vad f%¤(/&/¤)n. (Är f.ö. intresserad av hur F12-beöket avlöpte )

PB - Jag smälter totalt! Och nog är det smidigare öht med en liten hund, lättare att ta med sig, går fortare att motionera - vid scenariot hela familjen i influensa - den kan då göra vad den ska på tomten och lider inte av att inte få milslång promenad. Bor man som ni så är det väl idealiskt att ha en sådan

Nenne och Mopedvin - Jag trodde också att det var någon sorts uttryck för preferens av vinotinto vid korvmojen eller så

Snorkis - Aaah en märkesborste. Hm inget jag hört talas om, låter mycket intressant.

AM - Hoppas att du får en skön helg här hemma nu då. Det är säkert meningen

September - Håller alla tummar för att det ser bra ut på onsdag. Skönt att det sedan inte är så långt till NUPP. Jobbigt att du måste sitta och jobba nu, men tur att maken kunde komma hem iaf. Mina symtom varierar rätt mycket i styrka från dag till dag måste jag säga. I förrgår mådde jag rejält illa på jobbet och satt och kallsvettades. Idag känner jag nästan ingenting.

Jag tycker just nu att februari är den längsta månad jag varit med om, ljus och snö kom väldigt lägligt för mig, kändes innan som om jag vandrade runt i ett lätt illamående förstoppat oroligt slaskmörker, bah. Nu kan det bara bli ljusare ute iaf. Funderar allvarligt på att skaffa en kam eller något och bryta tänder till den 8 mars och NUPP. Det känns som en hel evighet till dess. Försöker att intala mig att symtom kan variera och att mina tankar spelar mig elaka spratt och att det inte är ngt att bry sig om. För det är det inte. Dör det nu så får jag ändå vänta ett bra tag innan det kommer att vara färdigt. Blöder jag inte innan 8 mars så kommer jag att hoppas. Mycket. Och kraschlanda hårt om det inte är som det ska.

Angående hypotyreos så har jag det me, fick det för sex år sedan, började med en panikångestattack påp min mans 3o årsdag vi brukar säga att jag fick hans trettioårskris... Följt av ett depressionsliknande tillstånd. Som tur var tog en AT-läkare på häösocentralen prover på sköldkörteln och jag hade kraftig underfunktion. Tog ca ett år innan jag var riktigt på banan igen...

Ore - skit med jobbet! Lyssnade på p3 i morse och då tog de upp precis det där, tänkte på dig då. Lyssna på t i efterhand om du kan, kan ge lite andraw tankar kanske? P3 morgonpasset

Kram till hattis!vet hur det känns

Oregumman - du måste titta in här så vi får veta hur det är med dig!!! *kramar om jättelänge*

Ego - det är verkligen vinterns vackraste väder hittills. Strålande sol och klar himmel. Men ORKA gå ut i 14,6 minusgrader och joxa.... nopp... det får vara... men jag njuter av solen ändå.

Vickan - man kan ju njuta av solen inifrån också . Det är otroligt vackert men jag hatar att frysa. Ska dock ned på stan för lite inköp.

Ore - usch för chefen! Hur känner du nu, vill du fortfarande säga upp dig?