• fru AM

    Välkomna till Tivoli Empatia!

    I tidernas begynnelse hoppade vi på Barnkarusellen, men efter fyra år har vi fått uppleva det mesta i tivoliväg i den här stammistråden: berg- & dalbanor, skräcktunnlar, skrattsessioner i Lustiga Huset, spåmadamer … För att inte tala om alla timmar, veckor, månader, år vid Lyckohjulet – nit eller vinst denna gång …?


    Här är oftast högt i tak – vi pratar sömn och sömnbrist, barn och barnbrist (och möjligen brister hos befintliga barn ), ägglossning och utebliven ägglossning, jämlikhet och ojämlikheter, amning och flaskmatning, relationer, sorg, glädje, död, liv, recept på mat och recept på barnalstrande läkemedel och metoder … Ibland håller vi med varandra och ibland ryker vi ihop. Det blir som det blir. Tråden är som livet självt, helt enkelt.


    Välkommen att hoppa in, i farten, i trådkarusellen som utgör tivolits nav!  Presentera dig (med ålder, skostorlek, favoritchoklad, ungefärligt geografiskt läge och status i barnfabriken) när du känner dig mogen att kliva ut ur smygläsargarderoben. Många av våra stammisar är före detta smygisar … I den här tråden finns det en hittills oskriven regel som kanske skulle kunna formuleras så här: Vi bryr oss om varandra på riktigt – i glädje och sorg.


    Förra tråden: 

    www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3792698.html

  • Svar på tråden Välkomna till Tivoli Empatia!
  • Lapinette

    Trevlig helg Cicci!

    Och instämmer i gnugnugnugnugnugnugnugg-dansen med nenne!

    Oj, en gammal chef till mig skrev precis på fb och vill ta en lunch. Jag vet redan vad han är ute och fiskar efter.

  • Lapinette

    Och mig kommer han inte ha råd med !!!!

  • kängu

    PB: hunden du visade ser precis ut som min hanhund!

  • nennesjuttioåtta

    kängu – jag har inboxat dig!

    *gngnnggnungungungungugnuugnugnugngungugnugggungungugug* 

  • passionsblomman
    muggles skrev 2011-02-11 15:32:26 följande:
    Lappis: nej ont gör de inte, är mer i vägen. Ser ut ung såhär: www.teamortopedteknik.se/privatperson/arm/kar...

    PB: vilken bra terapeut du har hittat! Men varför kämpa emot sorgen? Du måste igenom den tyvärr JAg tänker på det du skrev om att du förutsåg det, alltså borde du ha kunnat undvika det. Jag tror du bara kommer igenom och ut på andra sidan genom att våga möte sorgen, låt den "skölja" över dig (ursäkta flosklerna). Skönt att höra av dig lite igen! Djur gör väl förresten mkt för välbefinnandet så ni kanske faktiskt SKA skaffa hund? Då måste du ju ut och promenera också... Om ni har råd?

    Lappis. jag tror det står still i kön nu men sedan kommer det ett skov till när ni hoppar fram flera nr igen, det verkar funka så.
    Mugglan, förmodligen bara för att man bävar för smärtan och att vara så liten och kraftlös, för att gråten sliter en i bitar och hjärtat kramas ihop till den minsta lilla insekt universum skådat. För att man hellre vill vara glad, utsövd, ha framtidshopp och nya drömmar och planer. För att det rent instinktivt inte känns naturligt att flyta med strömmen och se vart man sköljs iland, när man är van att kämpa, fightas och sträva.
    För att det är svårt att vara modig när man är ett mycketlitei djur...

    ..å andra sidan är det modigaste av allt att göra saker FAST man är rädd. Och för mig innebär det just nu att möta all den där sorgen, flyta med floden och bestämma att jag vet att det finns något nytt och bra runt kröken och efter vattenfallen. Och "jag är inte rädd-jag kan simma" typ.

    Jag vet ju allt det där, och därför är det ju så korkat när jag inser att jag faktiskt ger mig själv på käften för att jag inte lyckats mota alla känslorna, bara för att jag visste att de skulle komma. Helpuckat. Verkligen. Inte snällt mot mig själv alls.

    Jo, vi har pratat om hund av och till i alla år egentligen. fast alltid "inte just nu", antingen har det varit graviditet, eller för litet barn för att det ska vara lämpligt, för litet boende, mitt i flytt, mitt i ivf eller utbildning etc. Nu är det ju faktiskt en tid då jag ännu på ett tag inte kommer att jobba och när det väl blir så blir det garanterat någon rehab-grej som börjar med deltid. Alltså är det kanske just nu då?
    Vi har ett konto som vi satt undan på just för "familjehändelser av roligt slag" Det täcker inte riktigt, men resten klarar vi kanske att få ihop.

    Min kurator sa "JA!!!, det var det bästa jag hört över dina läppar, och då är jag ändå ingen hundmänniska!"
    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • Lapinette

    pb - jag tycker också det låter som ett jättebra förslag och som du säger det passar ju verkligen perfekt just nu. Tänker mig er i Villa villerkulla med en söt hund som springer på tomten. Ahhhhh!!!!

  • passionsblomman
    Lapinette skrev 2011-02-11 15:46:20 följande:
    Och mig kommer han inte ha råd med !!!!


    Trevlig helg Cicci, Mugglan och alla!
    kängu skrev 2011-02-11 15:51:05 följande:
    PB: hunden du visade ser precis ut som min hanhund!
    Är han inte en Malteser då?
    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • fru AM

    Det blev en himla trevlig hämtning! JAg som var inställd på att turista (fast i London) har sett mig omkring med nya ögon och insett hur vackert det är när det är vitt (även om det är rätt jobbigt). Jag har småpratat och gladflirtat och köpt vackra tulpaner i eldgulrött och lila. Lockat Livia med varm choklad. Fotograferat roliga snötäckta cyklar på torget och pekat ut extra vackra vyer för barnen ... Vem är jag? Är jag full? Allaredan?

Svar på tråden Välkomna till Tivoli Empatia!