• MSW

    Livets toppar och dalar

    I den här tråden har det "tjötats" en hel del genom åren (planeringen för nästa sommars femårsjubileum har redan påbörjats), allt eftersom har den gått från att vara en "hur vet man att man är gravid"-tråd till att bli en vänskapstråd!

    Här avhandlas allt som rör barn/familj, resor, internet shopping, tråddejter, husdjur, god mat/bak och allt annat man kan tänka sig! Och vi både gläds och gråter med varandra!

    Trots att vi är utspridda över hela Sverige (mer eller mindre) så blir det en hel del olika tråddejter i olika konstellationer!

    Tempot är för det mesta högt och det kan nog vara lite svårt att hinna med/komma in i tråden, men vi välkomnar alla, men vill då gärna ha en någorlunda presentation, typ var man bor, var i barnkarusellen man befinner sig, skostorlek och vilken favorit choklad man har och vad mer man kan tänkas vilja dela med sig av!

    Då kör vi!!

    Förra tråden finns här: www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3733191.html

  • Svar på tråden Livets toppar och dalar
  • Parnassia

    Vickan - vad TRIST att soffan var felvänd! Men kul att du är nöjd med det andra!


     


    Telis - ja, jag tycker det är hemskt att vara arbetslös och mår dåligt av det och det gör att detta blir ännu mer komplicerat! Ska jag ta ett jobb som jag kanske inte vill ha? Men det är ju ändå ett jobb! Jag vet inte vilket ben jag ska stå på och vilken ångest som ska få ta störst plats. Suck. Är jag hopplös?
    Och sen tänker jag: Arbetsmarknaden har ju vänt nu och chanserna att jag kan hitta ett annat jobb borde väl vara relativt goda?! Eller?!
    Maken kan absolut tänka sig att vara pappaledig och jag tycker att det vore bra, men det är inget "krav" från någon av oss.

  • Soldemor

     


    Parnassia skrev 2010-10-18 12:10:23 följande:
    Vickan - vad TRIST att soffan var felvänd! Men kul att du är nöjd med det andra!   Telis - ja, jag tycker det är hemskt att vara arbetslös och mår dåligt av det och det gör att detta blir ännu mer komplicerat! Ska jag ta ett jobb som jag kanske inte vill ha? Men det är ju ändå ett jobb! Jag vet inte vilket ben jag ska stå på och vilken ångest som ska få ta störst plats. Suck. Är jag hopplös? Och sen tänker jag: Arbetsmarknaden har ju vänt nu och chanserna att jag kan hitta ett annat jobb borde väl vara relativt goda?! Eller?!Maken kan absolut tänka sig att vara pappaledig och jag tycker att det vore bra, men det är inget "krav" från någon av oss.

    Du är inte hopplös! Det är ju stora frågor i ´ditt liv så självkart måste du få fundera på dem och väga olika alternativ mot varandra.

  • Telis

    Tinga, egentligen pratar jag inte om dagis per se. Jag tycker att det är skitjobbigt att vara borta från honom överhuvudtaget och så jag utgår ifrån att det kommer att kännas likadant när han är på dagis, hos svärmor, hemma med pappa, hos dagmamma eller vad sjutton det nu är. Det har ju som sagt egentligen inget med just dagis att göra utan att JAG inte vill vara borta från HONOM så många timmar per dag.


    Lappis, inte en chans att jag jobbar 100%. Men det blir ju en förskräcklig massa timmar borta från honom ändå.


    Grattis till jobbet, AM!

  • Parnassia

    Snorkis! Du skriver så många kloka saker som får mig att fundera på hur jag hade bemött olika frågor och jag lär mig massor! I mina ögon är du självklart en mamma också och jag vill veta allt om ditt barn precis som jag tycker om att läsa om alla andras barn och tillhörande erfarenheter. Kram på dig!

  • Tinga

    AM - grattis till jobbet! Jag tänkte på dig för några veckor sen när du skickade ut en fråga om någon kände någon som var intresserad av att jobba med kundservicefrågor i ert företag - det jobbet är inte något för dig? Du pratade ju om att du ville jobba i affär, och jag tänker att ett kundservicejobb kanske skulle vara lite åt det hållet, iallafall med tanke på sociala kontakter.

  • fru AM
    Tinga skrev 2010-10-18 12:20:18 följande:
    AM - grattis till jobbet! Jag tänkte på dig för några veckor sen när du skickade ut en fråga om någon kände någon som var intresserad av att jobba med kundservicefrågor i ert företag - det jobbet är inte något för dig? Du pratade ju om att du ville jobba i affär, och jag tänker att ett kundservicejobb kanske skulle vara lite åt det hållet, iallafall med tanke på sociala kontakter.
    Nej det jobbet är inget för mig (men tack för att du tänkte på mig ). Dels vill jag inte jobba ihop med min man mer än nödvändigt, dels sökte de en verklig kundserviceexpert ... och det är ju inte jag! Jobbet är tillsatt nu!
  • Parnassia

    Tack Soldemor! Som du säger så är ju detta stora frågor för mig.


    Och Tinga skrev och frågade om jag kan börja med deltid. Jag vet inte än hur det kan komma att bli. Den som har haft tjänsten går i pension i november (ute i god tid med nyrekrytering? NEJ!) och de vill väl så klart få in en ny asap. Men i en ideal värld skulle jag börja med deltid i januari och sedan gå över på heltid framåt april kanske, när Lilla blir ett år och kan börja på dagis. Men vi får se på onsdag hur de säger.


    Lilla är ju liten nu och vi kanske inte ska ha fler barn. Är ett jobb som känns halvbra värt att "offra" den tiden med henne för?

  • Tinga

     


    fru AM skrev 2010-10-18 12:23:58 följande:
     (men tack för att du tänkte på mig )
Svar på tråden Livets toppar och dalar