Vi fortsätter blanda och ge

Hade ett långt snack med maken igår och jag önskar att jag kunde vara mer avslappnad och fatalist som han är. Han är mer "blir det så blir det". Jag trodde att han skulle vara emot ivf pga det men han tycker att vi ska iaf göra en utredning för att se om det hittas några fel och sedan ska vi fundera hur vi går vidare. Problemet med ivf är väl att det känns som att man behöver flera försök för att få till det, och jag tycker eg inte vi har råd med mer än ett (och dessutom vet jag fortfarande inte hur jag ska fixa det med all psykisk press). Men men, nu går jag händelserna i förväg igen - typiskt mig.

Jag försöker praktisera mindfulness men faen, vad svårt det är!!!

Tinga: tror det är ett klokt beslut att jobba och lägga pengarna på städhjälp. Vi som bara har ett barn klarar fortfarande att städa själva - det går rätt fort - men två barn stökar ju till mer än dubbelt så mkt som ett (märker vi när vi har besök av andra barn).

Muggles - har du BIM i dagarna, eller? Känner att jag inte alls har koll på läget just nu.

Angående det här med förlorad graviditet så tycker jag inte alls att det är konstigt att du fortfarande sörjer den, med tanke på att jag fortfarande sörjer min, som ändå var över för nästan två år sen. Enligt psykologen är det något som alltid kommer att sitta som en tagg i mitt hjärta, även om man lär sig att leva med sorgen. Jag jobbar ju nära en kvinna på jobbet nu, som jag ska ersätta när hon går på föräldraledighet och jag kan ärligt säga att jag hade lite ångest inför tanken att befinna mig så nära en gravidmage jämt och ständigt. Tack och lov har det gått bra, men jag känner ändå ett sting av avundsjuka varje gång hon lägger handen på magen, sådär som bara gravida gör.

Många kramar!

september, det låter hemskt jobbigt att hela tiden behöva oroa sig men jag tror att det går bra den här gången! Ingen graviditet är den andra lik, så det så. Stora kramar till dig också!

Vänner
Tjohoooo, grattis till sonen!!!
Fast att inte kunna gå lät ju sådär halvkul!

September
Håller en tumme för dig, vilken jobbig väntan på VUL!

Frejis
Kul att höra hur det står till med Bumsis!

Där sa du ett sanningens ord!

Fru E
Neeeeeej, inte redan?!? Men som Nenne och Telis säger kan det ju också vara helt normaaalt! Det är inte kört, även om jag förstår precis hur tungt det känns (börjar själv hamna i trostittarstadiet nu). KRAM!!

Febern är som bortblåst och jag har kunnat äta frukost, skönt!
Försöker desperat känna efter om jag inte har lite mensvärk ändå, men nada! Bara lite gasiga tarmar. Börjar bli påfrestande med den här ruvningen nu! Ska ge mitt 1500-bitars pussel en omgång idag.

Snaily: gas är bra i de här sammanhangen

Telis: tack för kramen - den värmer!

Tinga: hade BIM i lördags men tanten kom igår en dag försent. Givetvis börjar man hoppas (speciellt eftersom jag normalt är väldigt regelbunden). Jaha, jag hade hoppats att man kan komma över sorgen. Det värsta är att jag är omgiven av folk som får sitt andra barn nu och det blir ju varje gång ett stick i bröstet, speciellt som flera av dem är i "högre" ålder som jag. Hade de varit runt 30 så är det ju lättare att avfärda med att "klart det går bättre när man är yngre".

Hattis förresten: ett år är inte "bara ett år" - det är lääänge i den här barnskaffarverkstaden! Tycker jag iaf. Kram!

Önskar jag kunde vara lika lugn som maken: han blir mer "besviken" varje månad över att det inte lyckas medan jag blir riktigt deprimerad. Jag vill inte må såhär länge till! (Ja, ja jag har också funderat på att gå och prata med ngn psykopat...)

Kram Mugglan!

Vänner - Grattis till sonen!!!!

EA - Inte ge upp redan hörrdu! *kramar om*

Muggles - Fy fan, jag känner precis igen mig i dina inlägg, hur jag kände innan jag fick mitt plus. Det kändes som att jag höll på att tappa förståndet, funderade också på en psykopat ett tag. Värst var när maken sa att han ville sluta försöken för han pallade inte att se mig så förstörd varje månad. Jag lider verkligen med dig Men jag tror fortfarande att det kommer ordna sig för er på ett eller annat sätt! *kraaaam*

Snaily - Jag säger som muggles, gas är väldigt bra i de här sammanhangen så fis på!

Jag vet inte om jag är så lugn, vårt liv är inte roligt nu av flera anledningar och det gör att man har annnat att tänka på fast denna graviditet hade kunnat markera början på någon nytt och glädja många som så väl behöver det. Maken och jag har det bra, men vi har haft ett oväntat dödsfall i den närmaste familjen som äter all energi för så många.

Sen finns det jobbrelaterade problem och föräldrarelaterade samt ett hälsoproblem och ett boenderelaterat problem som alla blossade upp samtidigt de sista månaderna. I allt detta prioriterar jag att sköta om mig själv (och leka/ta hand om dottern såklart) före allt annat för att ge den här graviditeten en bra start.