Då fortsätter vi vårt umgänge o stöttning genom livets alla bra o dåliga dagar!
Tillsammans är vi starka!
...förra tråden:
www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3516167.html
Du som läser här gör det på egen risk, ty här räds vi icke sjukhus, kroppsvätskor eller prat om sexlivet.
Gemensam faktor har varit längtan efter barn. Såhär flera långa trådar senare är det vänskap som förenar, minst lika mycket!
*kramar tillbaka* Jo, ska jag gå på kroppens signaler så har det varit typ igår eller så. Jag har inte kollat med stickor eller så. Mest som en extra typisk grej när man BÅDE är sjuk och har varit arg.
Du låter förövrigt precis så pigg och fräach som jag INTE är Ninnis. 
Jag är väldigt glad att jag tjuvsattefram lite adventsbelysningar redan förra helgen, för nu orkar jag verkligen inte. Blommor och så får jag väl fixa en annan dag.
Jag har börjat känna mig som världens sämsta i denna tråd för känns inte som jag orkar med att kommentera o bry mig om er som jag borde. Är så inne i mitt egna och hinna med allt på jobbet så känner mig riktigt ego mellan varven. 
Idag har jag iall fall hittat en klänning till julfest, jul och nyår. Tjoho!!
Nu är vi vrålhungriga och jag har nog förbrukat mina 10 min här som jag skulle få innan maken skall få 10 min, sedan TVsoffa!!!
Hej! Kram till Blommis som är sjuk ♥
och kram till alla andra som behöver.
Jag har haft ont i huvet och nacken idag (kunde förstås inte hålla mig från att headbanga igår...). Men sov i alla fall till 10:30.
Vi hade en KANONKVÄLL! Så himla mysigt med Tacos och fyra härliga vänninor. Många hjärtliga skratt varvat med lite seriöst snack om livets sanningar. Sen så var gruppen som spelade jättebra och det var många gamla godingar de levererade. Så jag dansade precis hela kvällen.
Hade tänkt byta gardiner idag och ta fram lite julsaker, men det blev inget av med det. Tröööööött!
Sedan så kom min väninna hit med sina barn, så vi har ätit ost o kex som vi aldrig hann äta igår kväll, samt delade på en flaska rödvin som var kvar. Mysigt! Vad vore man utan härliga vänner?!
Maken är på väg hem. Ringde från St. Petersburg. Jag var orolig för det har återigen varit ett bombattentat därborta. På ett tåg mellan Moskva och St. Petersburg. När det sätter igång så brukar det blir fler... Och A skulle flyga fr Moskva till ST. Petersburg idag. Nu ska han hämta bilen och handla lite som jag beställt och sedan så bilar han hemåt. Det är 100 mil och han kommer förmodligen inte orka hela vägen utan måste stanna och sova.
Imorgon ska jag sjunga i kören och om jag orkar efter det så ska jag nog göra lite juligare här hemma.
Ha en skön lördagkväll!
Lanovia, lägg ner sådana där tankar! Isåfall ska jag skämmas också, för jag har verkligen inte kommenterat allt och alla vare sig nu eller förut. Det måste man väl inte jämt heller? 
Vissa perioder är det ju också så mycket så man får vara glad om man hinner logga in och läser man både ikapp och hinner lägga in ett livstecken är det somliga dagar en prestatiomn i sig. Visst vet vi alla här att vi bryr oss och delar både glatt och tråkigt? 
.-p
Sonja, jag satt uppe inatt och kollade lite på text-TV och såg det där med attentatet och tänkte oroligt på din man och dig. Fy vad läskigt! 
Extrainkallade änglar skickade!
En trevlig 1:a advent på er alla!
Tack Passionis för änglarna 
Han är på väg hem i bilen, men det går seeeegt. Han var jättetrött när han kom till St. Petersburg, så han slaggade 2-3 timmar hos en bekants bekant. SEdan har han stannat två gånger i Finland och sovit i bilen, för han är helt slut. JÄttejobbig väg.
Jag är glad att han stannar o sover istället för att pressa sig så han slumrar till vid ratten Att det innebär att han kommer hem några timmar senare, det tar jag gärna. Hellre det än att han inte kommer hem alls
Idag har jag varit i kyrkan och sjungit in Advent. Blåsintstrument och vår egen operasångare (som numera huserar i Sthlm, men han kommer alltid och sjunger med sin gamla kör vid Advent och jul) Fredrik Larsson.
Sååå mäktigt! Mina flickor satt med morfar och lyssnade, så snälla och andäktiga. Fyraåringen sa när vi kom hem: "Mamma, när ni sjöng så började jag nästan gråta" och så tittade hon med stora blå ögon. "Va'?! Lät det verkligen så illa??" frågade jag. "Nä, men det var så FINT att det kändes som att jag ville gråta!" svarar hon.
Tänk att såna små också kan känna att de blir rörda till tårar av vacker musik ♥
Hej på er!
Massa sena kramar till Blommis.
Lanovia: måste hålla med Blomman här. Ibland finns inte tid och ork att kommentera allt. Och vi här är ju angelägna om lägesrapporter från alla, så då är det ju bättre att man tar sig tid att ge oss en sån även om man inte hinner kommentera det andra har skrivit? 
Sonja: extra tankar till din make som är längs vägarna. Det är inte roligt att köra långt i det här mörkret. Han är klok som stannar till och vilar.
Så härligt med adventssången. *hjärtar lättrörda barn*
Ankan: tack, detsamma!
Jag har också varit på gudstjänst. Det var dop där idag. En liten tösabit sjöng första versen på Brahms vaggvisa:
Nu i ro, slumra in,
allra kärestan min,
låt en ängel ta din hand...
Hörde inte mer än så, för det gjorde plötsligt så ont i hjärtat att jag blev tvungen att gå ut och gråta.
Har annars mått lite bättre i helgen, även om jag haft ganska rejäla illamående- och yrselattacker då och då. Om jag inte minns helt galet, så mår jag precis som när jag hade nyplussat. Tröttsamt. Till veckan kommer provsvaren.
Nu blir det film med maken.
Hoppas ni har en fin söndagkväll.
Alltså: vi ska _se_ på film. Inte göra någon.
Ifall det var någon som undrade
