Då fortsätter vi vårt umgänge o stöttning genom livets alla bra o dåliga dagar!
Tillsammans är vi starka!
...förra tråden:
www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3516167.html
Du som läser här gör det på egen risk, ty här räds vi icke sjukhus, kroppsvätskor eller prat om sexlivet.
Gemensam faktor har varit längtan efter barn. Såhär flera långa trådar senare är det vänskap som förenar, minst lika mycket!
Inte så underbart med din svärmor däremot! 
Jag hoppas hon slipper plågas! Hälsa din man en stödkram i allt detta!
Vilken fantastisk vän du är, Bruttan! Det var otroligt fint gjort av er. KRAM! Hoppas också att din svärmor får det så smärtfritt som möjligt.
Lanovia, hur är det idag?
Och Daa, gumman, hur är det med dig?
Hej.
Bruttan, tänker på er familj. Det ni har gjort för era vänner, det är kärlek.
Nu har jag en fråga till er som haft MF, eller känner någon som haft det och kan alla detaljer: när lilla Baa försvunnit för gott hade jag ganska kraftiga blödningar i ungefär två dagar. Fick byta binda ofta.
I förrgår och igår, dvs två dagar efter att vårt andra barn försvann (det var kvar en liten slemhinna när vi åkte från sjukhuset) har det räckt med trosskydd och knappt det har behövts. Hur har det varit för er?
Det blöder så lite att det är knappt att det kommer på pappret. Det ska ju liksom småblöda två-tre veckor. Jag känner av tjejmagen, kanske inte smärta riktigt, men molande. Och så har jag varit så matt och svag. Känt mig ungefär som efter magsjuka, ni vet när man inte har någon näring kvar i kroppen och inte har kunnat börja äta än (kan ju också vara lindrig chock. Trötthet är vanligt efter MF har jag förstått). Har ingen feber nu på morgonen, men tempen har varit något lite högre än vanligt (kan ju iofs bero på kvarvarande graviditetshormoner).
Mitt första MF var mycket mer påfrestande fysiskt och jag förlorade mycket mer blod, dubbla mängden räcker inte. Ändå kände jag mig inte såhär matt efteråt.
Förutom att jag är mer ledsen än jag tror jag har varit någonsin, måste jag också slåss med tankar på att någonting går fel: begynnande infektion eller så har det stannat av utan att vara klart.
Därav min fråga. Det kanske är normalt att det inte blöder så mycket. Vad vet jag?
Daa, jag har tyvärr ingen kunskap angående vad som är "normalt" vid MF, men jag antar att det kan yttra sig på olika sätt från gång till gång? Var det ungefär lika långt gånget den här gången? Om jag var du hade jag ringt till sjukhuset och frågat. De är ju trots allt experter och vet dessutom precis vad som har hänt dig.
Tyvärr har jag inte mer att bidra med än mina allra största och varmaste kramar och en hel massa omtanke.
Ja, det är väl klokt att ringa. Typiskt att det är helgdag. *muttrar*
*tar tacksamt emot kramar och omtanke*
Det var några omständigheter som var olika. Första dog också vid vecka 6, men stannade kvar till vecka 10. Missfallet pågick från söndag kväll till fredag, när det stannade av trots att det mesta var kvar. Fick dubbelt så stor dos av medicineringen än vad jag fick i söndags.
Nu ska vi åka till svärföräldrarna på en kopp kaffe.
Önskar er alla en fin dag.
Kram.
Ja just det, det är ju helgdag... I Danmark är det vanlig dag, så jag tänkte inte på att det är helgdag i Sverige. Kanske blödde det mer sist för att det trots allt var kvar längre i kroppen?
Kram så länge!
Ni töser i norr har väl förresten ruggigt kallt för tillfället, eller? 
Hej Ninnis! Så det är inte helgdag i Danmark, betyder det att du jobbar idag?
Hur var vädret imorse, lättare att köra än vad det var igår morse?
Vi har fått mycket snö här i natt, nästan 50 cm... 
Dessvärre mår jag inte bra så det blir innedag idag oxå. Hoppas jag orkar dra lite spik i rummet som vi renoverar men vet faktiskt inte om jag kommer orka det
*Skickar stora kramar till Daa*
