Då fortsätter vi vårt umgänge o stöttning genom livets alla bra o dåliga dagar!
Tillsammans är vi starka!
...förra tråden:
www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3516167.html
Du som läser här gör det på egen risk, ty här räds vi icke sjukhus, kroppsvätskor eller prat om sexlivet.
Gemensam faktor har varit längtan efter barn. Såhär flera långa trådar senare är det vänskap som förenar, minst lika mycket!
Jädrans illamående. Att det inte kan släppa för dig snart.
Spännande med UL-tid.
Ja jo jag får väl så snällt rätta mig efter magens humör. 
Om det är nå't jag är stolt över att ha gjort här i livet så är det dom 
Vinkar tillbaka 
lanovia 08 skrev 2009-11-18 07:48:13 följande:
Lanovia: ja, vad har hänt med din mage..? 
Nu börjar det roliga... Skulle det vara härligt och gulligt med sparkar och mage så skulle man ju aldrig vilja föda, men när revbenen käns krossade och bäcknet håller på att falla isär och man kan inte gå mer än några steg innan kroppen protesterar (för att inte tala om sömnen) så gör man vad som helst för att den ska komma ut... Och när de är ute... Då förlåter man dem för allt! Men nu börjar det bli trångt där inne för lilla spellevinken och kroppen blir mer redo varje dag. Du ska bara ta det lugnt och skämma bort dig själv!
Sonja: Vilka tjejer! Sååå sööta!
nu protesterar e! kram!
Lanovia, förstår du inte vad som hänt med din mage?
Jag vet!
ALLA här vet vad det var du gjorde... 
Så kan det gå när inte haspen är på as they say.
Daa, jag tar dig under armen och vandrar till John Blunds land och tar ett allvarligt snack med honom angående leveranstiderna på insomningssanden för vår del!
Jag var vaken samtidigt som du inatt och då hade jag tröttat ut mig tills jag såg i kors, lik förbaskat ligger man där och vrider sig som en mask på en metkrok. 
Dålig service på Blund &c/o numera.
Sonja, jag tror nog att matläget i våra respektive familjer är BRA mycket bättre med oss än de vore utan. Så det så.
Tacksamma är vad de ska vara allihop.
Förresten så brukar min sambo faktiskt för det allra mesta verkligen älska min mat och blande mina första minnen från vår tid då vi nyss blivit ihop, var när jag frågade om han ville ha matlåda med sig av det vi ätit dagen innan. Han satte sig upp i sängen och hojtade : "FINNS DET TILL MATLÅDA! YES!!!"
Och han är fortfarande jätteglad när det finns. Det är lite gulligt tycker jag och ganska representativt för vår kärlek tror jag, alltså lite sådär vardagsomsorger och att vi värderar sådana där småsaker som ganska stora i långa loppet. Att äta vettig mat och inte slösa massor på köpeluncher utan istället kunna gå ut oc äta hela familjen ibland och sånt.
Vi kutar inte runt och säger jag älskar dig femton ggr om dagen(som visst alal andra gör enligt en viss tråd här på forumet) utan det är mer sådant, att jag kanske gör riktig mat och bra matlådesådan fast jag inte har lust egentligen.
För att jag vet att det gör hans dag till en bättre dag.
Kan ni inte ta med Esther också? Hon förstår inte att man ska sova på natten, inte på dan... kl 2 är lite sent för en så ung dam.
Om jag inte kan sova brukar jag göra en progressiv avspänning. Somnar när jag når knäna...
De har väl börjat outsorca sina tänster till Indien (som alla andra). och från Indien måste det bli svårare att hinna i tid och utför tjänsterna.
