Summan av kardemumman - livets väsentligheter

passionsblomman - den där kontrollen och planerandet är något som ofta dyker upp när man pratar om ofrivillig barnlöshet och då menar jag att det INTE går att kontrollera och planera som många är vana vid att man kan göra med allt av idag.

Jag kunde ha satt igång med barnalstrandet tidigare men det kändes inte riktigt rätt då vi bodde i två olika länder och som alltid så där i början av ett förhållande inte är fullt säkra på hur framtiden tillsammans kommer att se ut. Annars har jag liksom dig aldrig tagit för givet att jag ska bli mamma men visst hoppades jag.

gosnosen - nej maken är inte lika begistrad över kursen och jublar varje gång vi går därifrån att vi har avverkat ytterligare ett tillfälle. Men han hänger med ganska så ok och speciellt i de gruppdiskussioner vi har.

gosnosen - ska kanske lägga till att vi alltid får ett gäng frågor att disktuera hemma och det är alltid han som påminner mig på söndagen om att vi ska gå igenom frågorna.

Passionsblomman, 10 är inte katastrof!

gosnosen, jaha så ni har inte åkt än! Väderprognoser i all ära men dom har ju ofta fel. Ni kommer att säkert att få det jätteskönt - semester, varmt och regn låter ändå bättre än jobb, kallt och regn.

Ja, men eller HUR gosnosen! Och det är ju inget fel i att man medvetet formar sitt liv och tillvaron efter vad man drömmer om och vill.
Bara det att dels har ju biologin knappast förändrats bara för att vi numera inte etablerar oss i varaktiga förhållanden vid 17-20 års ålder som väl rent fysikst sett vore det ideala, och dels är det inte ens bara för att man är ung några garantier med i det här lotteriet.

Du har helt rätt i det där med den sekundära barnlösheten. Man känne väldigt starkt att man borde vara nöjd och tacksam och att det möjligen är en liten besvikelse, men alls ingen stor sorg om man inte lyckas fler gånger. Och den känslan kommer väl lika myckelt inifrån en själv som ifrån andra.

Jag ÄR ju tacksam för den son jag har såklart och visst skulle vårt liv vara bra och så även med "bara" oss tre som familj. Men det är ju likaväl för mig som för alla andra verkligen inte så jag hade drömt min tillvaro. Men längtan efter den där lilla personen jag skulle vilja he med i familjen, den är faktiskt mycket mycket starkare nu än den var med sonen. Nu vet jag ju vad jag längtar efter. Då var jag mest örundrad över att detta skulle hända mig och fundersam över hur det skulle bli.

Allra helst hade jag faktiskt haft ännu fler barn. Jag hde inte bangat för fyra om livet haft det i beredskap för mig. Så att tänka sig att sonen inte är vårt första utan mer troligt vårt enda barn känns helt bakochfram, men blir det så så blir det ju.

Då kommer arbetet att utföra att bli att se till att sorg inte blir bitterhet. För är det något jag vägrar bli i livet så är det bitter.

Ingen rapport från Ore på min mobil - hon är nog inne och föder

Härligt Telis med bättre aurorasamtal! Att du redan är i v31... time flies.

PB: jag håller tummarna att värdet inte sätter käppar i hjulet för er utan att ni får till er bebbe!

gosnosen: ha det så härligt på semester! Kan förstå hur det känns att vara helt slut psykiskt. Just nu njuter jag av lugnet...

Ja, visst låter det bättre med semester och varmt! Ska bli skönt bara att inte behöva jobba på ett par veckor och sedan komma hem till adventsstjärnor i fönstren.

Lappis - men då är ju maken engagerad iallafall. Ska ni sätta igång med hemutredning när kursen är klar sedan efter jul?

Just det Telis - skönt med en ny bra barnmorska. Och man ska alltid hålla så många dörrar öppna som möjligt.

Muggles - tack! Njut att av vara "ledig" från bekymmer ett tag. De tenderar ju alltid att dyka upp igen när man minst önskar det. När är det ni får flytta in i huset förresten?

gosnosen - han är absolut engagerad och har läst boken vi fick på soc men kursen blir lite för mycket för honom ... tre timmar i sträck non-stop-svenska. Vill absolut dra igång hemutredningen så fort som möjligt när vi gått klart kursen men har hört att i vissa kommuner måste man vänta, beroende på hur många soc damer de har (finns det gubbar också?) och hur många par som vill bli utredda. Jag tänker dock ringa och stötta på så de inte glömmer bort oss .

Lappis- vilket jäkla språkbad det här är för din man! Kanske jättebra bara det, men jobbigt när det gäller så stora saker.

Tycker det kan vara en liten tankeställare i debatten som bitvis är rätt högljudd om språkkrav på invandrare som annars ska utvisas och vad det nu är folk tycker. Jag menar, det är ju i många fall faktiskt flyktingar som har tortyr och andra trauman med sig och kanske är spårket då inte det enda de behöver för ettvärdigt liv... Jätte OT och parentes, men iallafall.

Telis, vad gött med en vettig Aurora nu då!

Tinga, jag hejjar och följer utvecklingen på matfronten allt jag kan! Hoppas saknaden efter ostbågar överväldigar både piffar och puffar och att ni snart kan få lämna det här bakom er, med sondmatningar och elände. Fy vad jag beundrar er uthållighet! Det är väl som Emil säger"man blir så stark när man måste förstår du"