Ska din pappa följa dig in?

Svar till NordiskBrud, jag är en av dem som är emot brudöverlämning i kyrkan. På vilket sätt är det dubbelmoral att tycka att det är fel med det då kyrkan helst inte vill det. Det handlar om respekt. De som tycker sig att de har rätt att göra som de vill i kyrkan visar ingen respekt mot vare sig kyrkan eller församlingen.

Nu är ju att bli överlämnad kyrkan inget större problem eftersom att det verkar som att många församlingar går med på detta ändå.

Men jag tycker fortfarande brudöverlämning är oerhört fånigt och det är synd att så många verkar tro att det är så det går till bara för att de amerikanska filmerna serierna får det att verkar så. Men vem är jag att döma hur någon annan vill göra? Ingen dömer mig för att jag tänker gå in med min blivande.

Jag börjar ångra att jag någonsin gett mig in i denna debatt därför jag anser att inte någon sida har rätt! Det jag tycker är att man ska respektera spelets regler och vill man vara i kyrkan så tycker jag att man ska följa kyrkans regler (med eller utan undantag)

Även om jag är emot brudöverlämning vill jag gärna att ni andra som också är emot det förklarar en sak för mig.

Exempel: Bara för att det är allmänt accepterat idag att en kvinna jobbar, måste hon då jobba 100%. Motarbetar jag jämställdheten om jag bara skulle vill jobba 75% då jag väl får barn. Ska jag åsidosätta min vilja att umgås mer med mina barn bara för att det är mer jämställt att vi båda jobbar 100%?

Om en kvinna blir lycklig av att gå in i kyrkan med sin far vilka är vi att missunna henne den lyckan! Ska vi istället tvinga en kvinna att avstå sin dröm bara för att det är det mest jämställt!

Nej, inte om du jobbar 75% - men om du bidrar till en norm där alla kvinnor förväntas jobba 75% medan alla män förväntas jobba 100% (eller mer) och löner och förväntningar och ersättningar sätts därefter (inte deltidslön för deltidsarbete, det är såklart rimligt, men om heltidslönen för mig färgas av att min arbetsgivare tycker att kvinnor inte är nåt att satsa på för de jobbar ändå bara deltid). Fortfarande har du som individ såklart rätt att göra ditt val, likosm jag mitt, men det kan vara värt att stanna upp och fundera på vad man bidrar till (liksom jag hutar åt maken när han går mot rött framför barn och jag inte vill betala svart städhjälp - det är val jag gör dels från egna överväganden, dels utifrån hur de påverkar samhället bredare).

Men intressantare är väl kanske då egentligen att diskutera 1) varför man har den drömmen och 2) om ens drömmar inte kan analyseras och förändras utifrån ny kunskap och nya impulser?

Det är två olika diskusioner, egentligen. Det är lika sunkigt med brudöverlämning oavsett vilken form man än väljer. Men vill man gifta sig i krykan måste man följa kyrkans regler. Det är ytterligare en konstighet att vilja att kyrkan ska ändra på sig för att man själv anser att det är vackert att gifta sig där.

Symboliken och det bakomsträvande i gesten är likadan om du gifter dig borgerligt eller kyrkligt. Och jag håller med Anne att jag inte hade valt en VF som varig för brudöverlämning.

Det är klart att du får tycka så, men det är också viktigt att du är medveten om att dina val påverkar andra. Om brudöverläming skulle bli normen i Sverige så är vi mitt i en tillbakagång när det gäller jämställdheten, det är jag helt övertygad om. Därför argumenterar jag så flitigt i denna tråd.

SÅ j-vla bra!

Bara jag som reflekterar över det faktum att alla dessa trådar innehåller frågan:

Ska din pappa lämna över dig?

Varför pappan? Om det nu ska vara en symbol för stöd, kärlek istället för förtryck och ägande... etc etc.... så är det ganska konstigt att alla som är för brudöverlämning har en närmare kontakt med sin pappa än sin mamma. Eller sin mormor, eller varför inte faster...

Jag reagerar och jag reagerar på fenomenet "lämna över".
Jag förstår inte varför någon måste LÄMNA ÖVER vare sig brudgummen eller bruden?
En annan sak:
Om man går in tillsammans så slipper man ju tänka på den där rättviseaspekten också; "jag vill hedra min pappa" eller "Jag vill hedra min mamma" eller "jag vill hedra min XXXXX som står mig nära" och "om du hedrar din pappa vill jag hedra min mamma" osv. Snart följer hela släkten med en in och lämnar över.
Man är väl ändå vuxen och myndig hoppas jag när man gifter sig, så man kan väl gå in utan föräldrar och syskon och andra släktingar. De finns ju där i kyrkan och sitter på hedersplatser långt fram. Räcker inte det?
Men som sagt, det är bara mina funderingar. Andra får tycka annorlunda

Skulle ju iaf se skitkul ut om bruden kom in med 48 personer..

Jag tycker att den viktigaste nackdelen med brudöverlämning som inte har diskuteras så mycket här är att fokuset bara hamnar på bruden vid en brudöverlämning. Det är väl två personer som gifter sig? Varför ska fokuset då bli på bruden bara och så genom en föråldrad syn att pappan lämnar bort bruden? Jag har svårt för traditionen då brudgummen som vanligt glöms bort i sammanhanget och det bara blir bruden som ska gifta sig. Hon är viktigast, det är hennes dag, hon är vackrast, alla blickar ska vara på henne osv. Jag tycker faktiskt att det är fruktansvärt när brudgummen glöms bort på detta sätt. Det är två människor som har denna viktigast dag, det är inte bara brudens. Hade ni gått med på att bruden står vid altaret och "väntar" och brudgummen går in med sin mor? Nej, skulle inte tro det....

Läs gärna denna artikel som är skitbra skriven av en präst:
www.aftonbladet.se/wendela/relationer/article5506515.ab