Överlämnade av pappa

Det här är ganska intressant, jag har också funderat på varför kyrkan (eller vissa präster) är emot brudöverlämning, om det är för att "det inte är tradition", eller om kyrkan faktiskt har kopplat brudöverlämning till kvinnoförtryck?

Det är rätt tydligt att man från kyrkans håll valt en vigselordning-en mycket gammal sådan- där det var av största vikt att visa att båda i part ingick förbundet frivilligt. Det är anledningen till att den svenska ordningen ser ut som den gör, alltså att man går in tillsammans. Det är alltså så att man tar symboliken på allvar. Det är därför jag tycker det är väl värt att värna. Förmodligen stack det i ögenen på en och annan att svenska kyrkan gjorde ett sådant ställningstagande.

Jag gör här, därför att Passionsblomman bett mig, mitt absolut enda inlägg i den här tråden.
Jag är en av de präster som inte gillar brudöverlämning (men har motvilligt tillåtit det vid två enskilda tillfällen)
och mina skäl är flera:
1)Det handlar förstås om att brudöverlämning traditionellt sett kan ses som kvinnoförtryckande, det symboliserar att en man överlämnar sin ägodel till en annan man - men detta skäl är inte mitt tyngsta. Jag är inte dummare än att jag förstår att inte en enda brud som vill bli överlämnad känner sig förtryckt eller vill sända sådana signaler.
2)Jag tycker inte att vi behöver fler amerikanska seder - vi har en utmärkt tradition, att brudparet går in tillsammans i sitt nya liv. Det ser dessutom töntigt ut när kyrkporten öppnas, musiken spelar - och där kommer PAPPA med bruden.Det är inte pappan som ska gifta sig med bruden, utan brudgummen.
3)Brudöverlämning, och att bruden går in ensam till altaret skapar ett olyckligt fokus på bruden. Som om bruden förväntar sig att alla ska vända sig om coh säga "ooooohhhhh" när hon gör sin stora entré. Det är brudparets gemensamma dag, inte brudens egen.

Jag är medveten om att jag inte kan övertyga någon med dessa argument, tvärtom har jag säkert retat många med detta inlägg.
Men frågan kom upp om vilka skäl en präst kan ha och dessa är mina. Jag kommer inte i övrigt att blanda mig i den här diskussionen.

Ja, absolut. På mig sticker det i ögonen, för då ser kyrkan förmodligen symboliken till giftemålet, som också, om man ska dra samma paralleller, är kvinnoförtryck. Förr i tiden var kvinnor tvungna att gifta sig för att ha en inkomst. Eller har kyrkan valt att blunda för det?

Jag är inte för brudöverlämning (inte emot heller), men det gör ont i hjärtat att veta att svenska kyrkan fortfarande efter all kritik och all tid som gått fortfarande har en så föråldrad syn på kvinnan.

Jag har följt en hel del av dessa överlämningstrådar här på BT, och jag börjar mer och mer känna att jag vill gå ur svenska kyrkan... Jag tror på Gud, och när jag växte upp kändes kyrkan som en trygg plats att vara på, men på sista tiden har jag mer och mer känt mig sviken av både kyrkan och präster främst här på BT. Vet inte riktigt vad jag ska göra *förvirrad*.

Hursomhelst, det finns viktiga frågor när det kommer till jämställdhet och det är viktigt att vi som kvinnor fortsätter i rätt riktning för att få det jämställt, men vi får inte heller glömma bort att vara kvinnor. Det finns det som är kvinnligt och vi behöver inte försöka vara mer som männen för att vara mer jämställda.

Nu lämnar jag nog den här tråden...

kram på er!

Hej Kjell,

Jag håller med dig på punkt 2 och 3, men tycker att det är olyckligt att du ser det så på punkt 1. Men vi kommer inte komma överens som du säger (vi är i alla fall överens om det :)).

Mycket att fundera på nu...

Kjell Präst skrev 2009-04-24 09:39:03 följande:

Jag är faktiskt chockad LB5-"en FÖFÅLDRAD syn på kvinnan?"

Äkteskap har överallt i världen genom århundraden och tusenden varit en SAMMHÄLLETS angelägenhet som juridiskt binder äkta makar vid varandra. Att man i kyrkan vill värna om att detta ska ske FRIVILLIGT från bådas håll,det tycker jag är ett statement som visar en (framförallt då det kom) väldigt bra syn på kvinnan!

Att kvinnor inte fick rösträtt (och därmed blev myndig i en bemärkelse värd namnet) förrän så sent som förra århundradet, är väl knappast KYRKAN som hindrat? *fattar noll*

LB5: "Hursomhelst, det finns viktiga frågor när det kommer till jämställdhet och det är viktigt att vi som kvinnor fortsätter i rätt riktning för att få det jämställt, men vi får inte heller glömma bort att vara kvinnor. Det finns det som är kvinnligt och vi behöver inte försöka vara mer som männen för att vara mer jämställda."

Kan inte alla bara få vara som de vill? Måste vi känna oss bundna till det kön vi är födda med? Kan inte jag få gilla att skrika när Sverige gör mål i fotboll och kan jag inte få fortsätta att skruva ihop möbler? Jag kommer aldrig glömma bort att jag är kvinna. Hur skulle jag kunna göra det? Jag vill inte iträda någon roll, inte en manlig för att uppnå jämställdhet som du tycks tro att jag vill och inte heller någon konstlad kvinnlig roll som inte passar mig. Det är detta jag menar med att bli placerad i ett fack!

LB5 skrev 2009-04-23 16:34:03 följande:

LB5 skrev 2009-04-23 16:34:03 följande: