Överlämnade av pappa

Jaaa du.. Man tänker ju att man borde kunna ändra innebörden genom att vi som vill detta har ju en helt annan syn på det. Ingen ser sig som underlägsen.

MEN det som är förjävligt är att det finns och kommer säkert alltid att finnas stackars tjejer som har detta som verklighet. Som blir bortgifta mot sin vilja...

När jag pratar med min syster så blir hon arg och säger: Men detta är något du alltid velat. Gör du på nåt annat vis kommer du ångra dig sen för du kan aldrig göra om det!!

Och det har hon rätt i.
Men samtidigt har alla ni här inne också rätt!!!!

För att Mulle Nuh faktiskt har tagit till sig, och har förståelse för de argument mot brudöverlämning som har lagts fram. Däremot har hon inte bestämt vad som väger tyngst för henne - än. Jag har diskuterat frågan med henne i mååååånga trådar vid det här laget...

jag har aldrig sagt att det är något fel på att man vill gå in med varandra i kyrkan.. vad får dig att tro att jag tycker det??
Men det jag vill ha är valfrihet..om jag vill gå in med min blivande man eller om jag vill att min pappa ska gå med mig..

Det är onekligen det jävliga. Så länge detta otyg existerar tror jag inte att denna symboliska handling kan byta innebörd.

Joo för att jag nu vet att det är en stark sak... Jag visste inte innan att folk såg negativt på detta. Den tanken hade aldrig slagit mig!!

Plus att 2 st galningar här från bt ska komma och titta på vigseln!!
Vill inte riskera att bli äggad!!
haha

Okej, det verkar som att du har problem att läsa innantill men jag provar igen, så slipper du backa i inläggen...

"Ja men det verkar inte som att de som här förespråkar att det är ett fritt val att välja brudöverlämning har blivit tillfrågade av sina respektive att göra det... De flesta kvinnor har nog bra mkt mer åsikter om utformning av bröllopet än sina respektive."

Notera: VERKAR, DE FLESTA. Jag har som du kanske ser inte talat om ALLA.

Att din kompis fått en man på halsen som försöker kontrollera och styra henne innebär inte att andra som väljer brudöverlämning har det.

oki..men jag tycker iallafall att du ska göra det som du vill , utan att väga in vad vi andra säger..

Ta med dig ägg så kan du ägga tillbaka *s*

Inget för det har jag aldrig påstått. Men du vill ju uppenbarligen ändra på rådande ordning i Svenska kyrkan och föra in en helt annan tradition med medföljande symbolik än den som redan finns.

Personigen underkänner du ju den ordningen för egen del, eftersom du prompt måste ha ett ANNAT sätt. Trots att du vet Svenska kyrkans generella hållning.

För mig ska det till ganska starka argument för att jag skulle tycka det var bra och att det är fint eller en barndomsdröm räcker inte till i ljuset av den symbolik som redan finns.
Den som finns ser jag all anledning att värna, framhålla och vara stolt över. Speciellt i ett samhälle där kyrkan ofta anklagas för att vara bakåtsträvande, kvinnofientlig och allt vad det nu är. Här har vi en kyrka som är en förebild i världen. Det gillar jag.

Jag ska inte övertyga dig åt något håll. Jag vill bara hjälpa dig ur din kluvenhet, hoppas det framgår.

* Drömmen sen barnsben
Här beror det på hur viktigt det har varit för dig. Vi alla har haft en massa barndomsdrömmar och alla tjejer uppvuxna på 80-talet kan ha drömt om att bli både astronauter och ha bröllopsklänningar med puffärmar. Som inte slagit in. Det är varken rätt eller fel att uppfylla barndomsdrömmar. Men det är aldrig ett måste. En vuxen kvinna ser saker på andra sätt än en liten flicka.

* Traditioner i familjen
Det här är också olika viktigt. Inget bröllop är en kopia på tidigare bröllop, och man kan välja vilka tidigare inslag man själv vill ha med. Tror du att din familj kommer bli ledsna om du inte går med din pappa in? Kommer det skapa dålig stämning? Om inte så är det kanske inte den viktigaste traditionen. Jag anser inte att min bröllopsdag bara är min dag och kan tänka mig att vika för (vissa eventuella) traditioner. Det är en avvägning mellan betydelse för en själv och för familjen.

* Att inte ses innan vigseln
Du har romantiserat ditt inskridande i kyrkan. Tycker du att något annat sätt skulle kunna vara lika romantiskt? Till exempel att komma med varsin bil med sitt följe, kliva ur dem utanför kyrkan (någon kan vara redo med kamera om man vill), ge varandra en sista kyss som ogifta o.s.v.

* Er vilja
Er vilja är mycket svårare att "ifrågasätta". Den beror på de tre ovanstående sakerna plus en massa annat. Om du efter att ha känt efter rörande andra alternativ känner att drömmen och traditionen är viktig och det mest romantiska, struntar i allt vad symbolik heter och är beredd att ta eventuella konsekvenser av ditt handlande, ja då tycker jag faktiskt att du ska gå in med din far.

PS. Jag tycker du är mycket sund som funderar kring det här. Är du säker på att du kommer ångra dig?

Jag tror att det ligger mycket i det, och jag tycker att det är tragiskt att kyrkan tummar på sina egna principer/åsikter för att vara människor till lags. Det tror jag i längden slår tillbaka på SvKy.