Överlämnade av pappa

Faktiskt så tycker inte jag att det är mitt problem vad gästerna tycker och känner.. om jag skulle oroa mig för vad mina gäster tycker om allt på vårt bröllop.. då blir det nog lite konstigt...;) Missförstå mig rätt! Det är fortfarande vårt bröllop och det är våra känslor som är viktigast!!

Visst, men jag tror jag skulle oroa mig mindre över att farmor tyckte att att tärnorna hade för korta klänningar, eller att någon inte tycker att tårtan är särskilt god, eller att dansmusiken är särskilt bra - jämfört med om några av gästerna blir illa berörda över att man "spelar upp" (?) en fars i ojämställdhet vid sin vigsel.

Eller, jag skulle iallafall hoppas att det är en fars och inte allvarligt menat!!! Då skulle det vara än värre...

Oj sikken klumpig tunna man kan hoppa i utan att tänka sig för!
För mig har brudöverlämningen just den innebörden att en vårdnadshavare lämnar över till nästa - och det är med stor glädje jag tar till mig den traditionen och har den som en del av vårt bröllop. ALLVARLIGT MENAT!

Sen är jag inte det minsta orolig över att någon av de äldre (hans mormor alltså som är den enda över 60) kommer tycka något om kjollängder eller liknande då vi inte kommer ha några synliga knän i brudföljet, och kommer uppmana gästerna att ha kjolar som täcker knät - för VÅR skull. Inte för någon annans tyckande, utan helt enkelt för vår egen.

Och ändå förstår du inte varför vi diskuterar det?

Då gör du ju detta av rätt anledning. Hittills har alla andra sagt att brudöverläming inte betyder just detta i just deras fall.

Men jisses. Jo jag vet hur åsikterna går isär, men HUR det diskuteras mellan varven menar jag...

Hehehehe jo, jag vet... Jag är den enda som säger mig stå för den gamla anledningen, men jag vet att det finns fler som smyger omkring i kulisserna... De vågar bara inte stå för det öppet

jag tycker den finaste gesten är att man går in tillsammans. Han och jag. Eller hon & hon. Eller hur det nu ser ut. Tillsammans som den "enhet" man är och ska bli. För visst gör ni det här tillsammans? Gifter er, alltså?

För de tär väl som ni säger, att det är VÅR dag. Inte din dag med pappa och sen kommer mannen in på ett hörn inbjuden med armbågen.

Nej, jag står helt för det jag säger. Så jag har inte hoppat i någon klumpig tunna. Du och jag verkar ha helt samma uppfattning om brudöverlämningens betydelse, att en vårdnadshavare lämnar över bruden till nästa vårdnadshavare.

Även om du givetvis har rätt till din personliga uppfattning i frågan, och så länge ni är överens och ingen av er far illa av det beslutet, så tycker jag att det är ok.

Men jag tycker att det är en i grunden totalt felaktig syn, och jag personligen skulle aldrig i livet ställa upp på det. Jag skulle vända på klacken och gå ifrån en kille som på allvar ville vara mitt överhuvud i samtliga avseenden.

Jag hade, när jag gifte mig, levt från mina föräldrar i 1/3 av mitt liv. Även om jag älskar och respekterar dem, så har de spelat ut sin roll som mina vårdnadshavare. De har uppfostrat mig till en stark och självständig kvinna, och det har de gjort bra tycker jag. Min man blev inte min vårdnadshavare, eller mitt överhuvud, i samband med vårt bröllop. Vi är fortfarande två vuxna individer som valt att leva våra liv tillsammans, och i vårt förhållande är bådas våra åsikter lika mycket värda.

Även om du vet att det finns flera som smyger i kulisserna, så tror jag att det är en i sammanhanget ganska liten grupp som väljer att leva så som ni, med en uttalat dominerande part i förhållanden.

Följdaktligen tror jag att de flesta kvinnor har en önskan om ett jämställt förhållande, och de bör då starkt överväga om de ska börja sina äktenskap med en symbol för att de lämnas från en vårdnadshavare till en annan.

Men det kanske är för att det inte är så för dom !!
I vårt fall skulle det INTE betyda det!
Var och en har sin egna anledning till att dom vill att sin pappa ska gå med dom in i kyrkan.