Halloj Tanterna!
Här har ni min helg: fredagkväll med fredagsmys, dvs. jag o flickorna åt popcorn och såg Så ska det låta. Mannen var iväg och skjutsade en bekant till flyget.
Lördag, myspys på morgonen sedan iväg till mina föräldrar och hjälpa till att ta reda på ett renslakt. Massa renkött blev det.
Eurovision på kvällen, mannen sur för att Malena kom så långt ner på listan och låtar som Turkiets och Azerbazjans kom så högt.
Söndag, SOVMORGON, flickorna vaknade tidigt men de började leka och lekte hela morgonen utan att störa oss 
NU känner jag av fördelarna med att skaffa två relativt tätt, hi-hi! Hade glömt att det fanns några, lätt att glömma när man hade två blöjbarn och två som skulle ha hjälp med allt samtidigt.
Långpromenad längs strandpromenaden, flickorna cyklade och vi promenerade. Lek i lekparken, hem och montera upp studsmattan, tillaga det marinerade renköttet och lite annat pyssel.
Tonårsmorsan: Jag beundrar dig, ni gjorde helt rätt!! Det borde finnas fler föräldrar som ni. NI är ett föredöme.
Oroar mig för hur det ska gå när mina flickor kommer upp i tonåren och så. Både jag och min man var ganska vilda i tonåren. Jag som ett uppror mot mina superstränga, gamla, halvleastadianska föräldrar som höll mig i mycket strama tyglar, och han som en icke-diagnostiserad ADHD pojke i Sovjetunionen i ett gigantiskt Moskva.
Jag har ingen erfarenhet eller kännedom om hur man ska hantera ungdomar. Minns bara hur fruktansvärt pinsamma mina föräldrar var som alltid envisades med att hämta mig från discona, som ibland körde en vända på stan för att kolla i vilket skick jag var. Nu så här efteråt så inser jag att tack vare detta höll man sig ändå någotsånär i skinnet, för man visste att man hade ögona på sig.
Minns också att jag tyckte det var lite konstigt, eller snarare sorgligt att endel kompisars föräldar ALDRIG skulle brytt sig om att hämta barnen efter discona, de fick lifta hem till sina hembyar eller åka med äldre killar som hade bil. Nån som ringde hem minns jag fick svaret; har du tagit dig in till stan får du ta dig hem också... Fy så hemskt!
Jag försöker i alla fall redan nu bekanta mig med föräldrarna till barnen som mina barn leker med. Tänker att det kan vara bra kontakter att ha i framtiden, att veta vilka de och ungarna är.
Fördelen med att bo på en liten ort är att nästan alla känner alla, så man har liiiite koll på folk och ungar och så.
Jag har varit med min kompis flera gånger och snurrat runt stan för att hålla koll på hennes tonårsdotter, och jag måste säga att klimatet bland tonåringarna har blivit ÄNNU hårdare än på vår tid. Och så alla dessa droger. Tabletter som de beställer på Internet och kan dö av. Så hemskt det som hände i Gällivare... OJ,oj oj, vart är vi på väg.
Nä,så sträck på er Tonårsmorsan, Passionsblomman, Im yours och alla andra engagerade föräldrar!
Kram o go kväll!
: - D
: - (
: - )
: - o
: - ?
: - [
: - )
: - p