älskarlivet skrev 2008-12-12 09:45:44 följande:
Jag flyttade in efter 3 månader och min familj började ana tendenser långt innan jag, men jag vägrade lyssna på vad de sa. Även min dåvarande sambos ex försökte varna mg, men inte heller henne ville jag lyssna på.Sen när jag väl började inse, tror det var efter 5 månader kanske, så gick det snabbt utför. Vi var dock på en underbar semester tillsammans, så antagligen ansträngde han sig då för att jag inte skulle lämna honom. Efter 7 månader fick jag nog och stack faktiskt iväg i panik när han inte var hemma..
Usch! Som sagt så beklagar jag! Familjen brukar kunna vara klarsynt och synd att man inte lyssnar mer när man är "kär" ibland. Dock hade jag motsatt problem med mitt ex. Han var så underbar och älskad av alla men han var egentligen manipulativ, osäker, krävande (ringde säkert en gång i halvtimmen) och svartsjuk. Dock inget våld eller övergrepp utan han var väldigt kärleksfull mot mig men ändå så körde han mig totalt i botten känslomässigt. Tyckte det var så gulligt i början att han "brydde" sig så mycket men jag var bara en "trofe" till i samlingen av lyckades steg i livet. Dock var han väldigt romantisk och det saknar jag ibland då min man INTE är det för 5 öre. Jobbar på att lära mig värdera om romantik från alla uppenbara saker på film till de saker min man gör i vardagen som kanske inte är "uppenbart romantiska" men gjorda av kärlek.
Det tog slut men alla var så arga på mig för att jag dumpade en sån fantastisk kille...