olof

Äldre 17 Nov 15:23

174 svar

Att ha for brattom att gifta sig.... (langt)

Skrev detta nedan som svar pa en trad i fredags, men antar att folk redan lamnat den traden for det fanns inte sa mycket att diskutera ang " Vi har varit tillsammans i ett och ett halvt ar, VARFOR har han annu inte friat????" (Hon 19 ar, han 26) Tycker dock att detta nedan kan vara vart att diskutera:

Tre saker jag vill ta upp? 1) Las nedan, om att vara kar:

?Du ar beroende. Av alla de där ämnena som utsöndras i din kropp. Först är det Dopamin och Noradrenalin. Handsvett, pirr i magen och att få generat rosiga kinder är några av följderna. Det är då du är sådär nykär, det är som explosioner i kroppen. Det känns överallt. Det här kan pågå i kanske några veckor upp till några månader. Sen ändrar kroppen sig och börjar skicka ut andra ämnen. Serotonin och Endorfin gör så du känner dig trygg. Kärleken blir mer passiv. Det är i övergången mellan dessa två som många par inte klarar av och gör slut.

Men det du är mest beroende av är ändå Fenyletylaminet. Det kan liknas vid amfetamin och tillhör gruppen Ecstasy. Fenyletylaminet håller i sig betydligt längre än Dopaminet och Noradrenalinet och det är egentligen mest Fenyletylaminet som gör att du får en drogliknande kick av kärlek. (Så det är inte konstigt att det blir tomt när ämnena slutar utsöndras och du slutar vara kär.)?

Detta fick dag fram pa goggle sokning av noradrenalin + foralskelse? Jag tycker amnet ar mycket intressant? I manga undersokningar har man visat att hormonerna varar I ca 2 ar. Om karleken sviker under den har tiden vands allt till negativ energi. Det ar darfor man altar saker, spionerar pa exets nya, vill hamnas trots att man eg inte ?ar san?? Det tar ocksa tva ar innan kroppen ar redo for en san dar riktig foralskelse igen? Detta har stamt skrammande val med mig! Tycker det ar valdigt intressant om an kanske inte sa romantiskt?

Innan det gatt tva ar ar det alltsa inte helt latt att veta om man egentligen star ut med varandra. Och alla tanker ?neh, inte vi, VI ar pa riktigt!? Anda gor folk slut eller skiljer sig varje sekund. Visst, alla par som det facto haller har ju klarat overgangen, men om ni inte hor till de lyckliga fa (den har gangen) sa ar det val lattare att gora slut an att bryta en forlovning? Vanta iaf ett ar till om ni inte vill gora en 'Britney Spears', bara ett tips...

2) Seriosa parforhallanden brukar borja formas i ovre tonaren nar man ar mer saker pa sig sjalv, yada yada. Lat oss saga vid 18. I din alder har da ?seriosa? hangt ihop i 1 till 2 ar, och du ar darfor i ett ?seriost forhallande?, men hur ar det med din kille? I hans varld har de seriosa hallt ihop i 8 ar!! Ni har helt olika referenser? I min alder galler > 20 ar, och era 1.5 kan verka futtigt. Betyder inte att han alskar dig mindre, men du kanske borde tanka pa att se saker och ting ur hans perspektiv?? Vad ar att ha varit ihop lange? Hur brattom maste man ha? Vilket leder mig till sista poangen:

3) Gillar du inte det dar med att langta? Manga menar att det tom ar battre an nar man val far det man langtat efter? Du kommer tanka tillbaka med ett leende pa den har tiden ?fore?, och langta tillbaka.

Sa chilla! :) Du kommer hinna uppleva allt, men kanske inte innan du fyllt 20? Och det ar val bra? Visst vill du val spara lite, sa du far langta efter saker senare i livet ocksa, och inte vara klar vid 19?

Ta hand om dig, och forsok att inte stressa dig sjalv eller killen din!

MissieA

Äldre 18 Nov 14:55

#41

MulleNuh skrev 2008-11-18 14:47:24 följande:

Jag vill inte veta ALLT om min m2b.. Asbolut inte!!!

Nu blir jag nyfiken

Vad vill du veta och vad vill du inte veta?

Esonda

Äldre 18 Nov 15:00

#42

olof: så fort det börjar bli "jobbiga" saker så sitter vi ner och pratar för att det inte ska bli något bråk. och som jag ser det så kan man lära känna en person på en dag jag vet för jag har gjort det. Allt som vi pratade om hur han var och jag var har visat sig under tiden att stämma. Och jag VILLE veta allt om min sambo. och han vill veta ALLT om mig. För oss är det viktigt.

Vi alla har olika sätt att bli kära och bygga upp ett förhållande. Och många (iaf dom jag har pratar med) har svårt att acceptera att vi lärde känna varann så pass snabbt och känner som vi gör. Många har sagt till mig "lilla du, det kommer hålla ett tag och sen kommer han säkert vara otrogen och så kommer det ta slut förr eller senare"

Vad tusan vet andra om hur JAG och HAN känner för varann och hur vårat förhållande kommer se ut i framtiden!?

Duchess

Äldre 18 Nov 15:03

#43

Lite roligt tycker jag ändå att det är att alla som skriver här berättar att just de minsann är mogna och har tänkt igenom relationen ordentligt.

Likväl är det hälften av alla par som skiljer sig. Någonstans går ekvationen inte ihop.

olof

Äldre 18 Nov 15:10

#44

Duchess: Precis! Kan vi inte alla borja resonera lite ocksa, aven nar det handlar om karlek? Och kan alla fjortisar som ska bevisa for sig sjalva och andra hur superkara de ar genom att forlova sig/gifta sig snabbt - for att bevisa att de liksom VISSTE att det var ratt och kanner SA STARKT - sluta med det? Sa kan akenskapet bli nagot vardefullt igen, inte nagot som funkar i bara 50% av fallen... Alla som vill komma ner pa jorden lite kan ga in och lasa lite under relationsproblem pa familjeliv... Alla dem var saaaaa lyckliga och sakra en dag! Man kan lasa skrammande saker dar, men ocksa om alla vardagsproblem som tynger ner.

olof

Äldre 18 Nov 15:12

#45

Kul att en annan trad som gar varm just precis nu heter: "Olycklig gift efter bara 3 veckor. "... Ironi?

Tooticki

Äldre 18 Nov 15:12

#46

Jag tror inte på detta med att berätta ALLT, vissa delar av ens liv är privata; även för ens livskamrat! Jag tror till och med att att berätta allt från ens förflutna kan ha en hämmande effekt på en nystartad relation, detta är något jag erfarit i ett tidigae förhållande. Däremot tror jag på att lära KÄNNA varandra genom att leva tillsammans, veta hur ens partner reagerar i olika situationer och hur kapabel personen är att ge och ta emot stöttning och tröst.

När jag och min man träffades så hade jag varit singel i nästan två år efter en tuff relation. Jag var inte redo för ett förhållande utan dejtade och hade kul, eftersom jag inte såg någon potential i min man så hade jag inget behov av att göra reklam för mig, vilket jag håller med om att man gör när man blir förälskad. Jag kunde även vara brutalt ärlig eftersom jag inte riskerade att förlora något. När denna relation väl utvecklats till kärlek så hade vi umgåtts så nära inpå varandra och kommit såpass långt i processen att lära känna varandra att vi redan hade en trygghet hos varandra.

Det jag värdesätter i vår relation är att den är trygg och stabil och att vi är medvetna om att varje dag inte är att sväva på rosa moln utan äktenskapet är lika mycket val som känsla. Dock jobbar vi på att se och uppskatta varandra och faktiskt lägga tid på att göra saker tillsammans för att underhålla kärleken så att det inte blir bara val och ingen känsla.

Men vad vet jag, vi har ju bra varit tillsammans i 2,5 år

älskarlivet

Äldre 18 Nov 15:13

#47

Men vi var inte så unga när vi träffades och om vi vill ha barn etc så kan man inte vänta allt för länge heller!

Jag har varit med om en trafikolycka för några veckor sen som fört oss, om möjligt, ännu närmre varandra. Jag VET att detta är Mannen med stort M, TROTS att vi "bara" varit tillsammans i 15 månader..

olof skrev 2008-11-18 14:47:20 följande:

Jag har inte sagt att man inte kan ha byggt upp karlek pa, sag, fyra ar... Den byggs val pa lite i taget. Jag menar bara att innan det gatt lite tid ar det omojligt att veta om det ar hallbart. Det jag menar ar att det tar tid innan man sett allt och att man ska lata det ta tid! Om man inte gifte sig forren man varit tillsammans en bit utover foralskelsen och dessutom bott ihop, delat positiva och negativa upplevelser... Ja, da skulle vi inte ha lika manga skiljsmassor kanske... Klart man inte kanner att man INTE alskar nagon nar det kanske bara gatt 3 ar, men man vet att karleken ar stark nar man klarat av ytterligare (helst trakig) tid tillsammans... Klart de som nu varit ihop 20 ar sager sig ha alskat varandra efter 6 manader, och de gjorde de sakert. Men det sa nog de som gifte sig efter ett ar och var skiljda efter ytterligare ett ar ocksa... VARFOR kan man inte bara fa saga, "vi har dejtat i tva ar, jag kanner att jag hittat min dromkvinna, men vi ska fortsatta leva ihop och utvecklas ihop ett tag, for att vara sakra pa att vi utvecklas at samma hall. Tror nog vi gifter oss om ett par 3 ar!" Later det som MINDRE karlek en "Ah Herreguuud, jag visste fran sekund 1, this is IT, och vi har aaaldrig brakat, och kommer vara exakt sahar skitlyckliga heeela livet!"Esonda: Du graver val bara din grop djupare? Ni hann beratta allt om varandra pa en dag sager du - inte sa mycket att beratta da? Och VILL man verkligen veta allt pa en gang? Plus, ar inte det dar att sitta uppe hela natten och prata om allt mojligt alltid en del av forealskelseprocessen? Ni ar inte unika dar. Pratar och har sex, det ar val det man gor? Och att bara ha brakat en gang later inge vidare... Man maste hinna lara sig hur den andra fungerar i en konflikt for att kunna komma over jobba saker konstruktivt - och tro mig, de jobbiga sakerna kommer till er ocksa!

Ore

Äldre 18 Nov 15:21

#48

olof skrev 2008-11-18 14:47:20 följande:

Jag har inte sagt att man inte kan ha byggt upp karlek pa, sag, fyra ar... Den byggs val pa lite i taget. Jag menar bara att innan det gatt lite tid ar det omojligt att veta om det ar hallbart.

Fast när vet man att det är hållbart? För mig, som träffade min man som ung tog det närmare tio år innan vi gifte oss. Då kände vi att framtiden hade fallit på plats. Vi hade kunnat gifta oss tidigare, men det var delvis en fråga om ekonomi och delvis att vi ville avsluta våra utbildningar och få jobb (helst på samma ställe), innan vi tog det steget. För min kompis, så hade hon ett längre förhållande som tog slut p.g.a. avstånd just i samband med längre periods jobb på annan ort, och hon träffade en ny ganska snabbt. Litet problem med exet ett tag, hon och den nya hade en jobbig situation som de löste. De bodde ihop ganska tidigt, och hade ganska snabbt kommit långt i sin relation.

Så man kan inte tidsbestämma den tid det tar att bygga upp ett hållbart förhållande, men det finns oftast ingen anledning att ha bråttom.

Men till sist handlar det som tooticki säger, att underhålla kärleken och att välja att lösa sina problem för att fortsätta leva tillsammans. Och det är en kontinuerlig process...

DanKat

Äldre 18 Nov 15:25

#49

olof skrev 2008-11-18 14:47:20 följande:

Och att bara ha brakat en gang later inge vidare... Man maste hinna lara sig hur den andra fungerar i en konflikt for att kunna komma over jobba saker konstruktivt

Måste bara säga att det behöver väl inte alls vara negativt att vissa knappt bråkar. Jag skulle inte säga att jag och min m2b någon gång har bråkat (visst har vi haft olika åsikter om saker och ting och nog händer det att någon är ledsen/besviken av någon anledning ibland, men bråkat har vi aldrig gjort).
Jag vet par från både den ena och den andra sidan - vissa bråkar i stort sett dagligen men kan ha det jättebra medan andra aldrig bråkar och även dom kan ha det jättebra (har bl.a. ett par som är nära släkt till mig som varit gifta i över 20 år, de bråkar aldrig). Jag tror absolut inte att det ena alltid är bättre än det andra - det beror på paret!
Jag kan inte säga att jag och min m2b inte KOMMER att bråka någon gång - men varför ska vi bråka bara för att någon tror att det BEHÖVS för att ha en bra relation? För det tror verkligen inte vi.

olof

Äldre 18 Nov 15:26

#50

Tooticki : Du verkar ju iaf anvanda huvudet... Dessutom sa later det inte som du fick en akut hormonshock i borjan(kanske for att du inte varit singel i riktigt tva ar och aterhamtat dig? vem vet, LOL). I vilket fall som helst sa ar 2.5 over tva ar, OCH du har haft tidigare forhallanden, och det later inte som du ar 19 bast... Jag sager inte att man MASTE vara ihop >4ar, jag satte 4 ar som ett exempel for att fa lite diskusion (och lite perspektiv - tank pa hur detta borjade - en chat dar en fjortis klagade over att inte blivit friad till pa hela 1.5 ar!).

MEN, ni hade kunnat vanta 1-2 ar for att sedan gifta er och vara lika lyckliga for det! Eller hur? Och da tror jag sannolikheten for skiljsmassa hade varit mindre for er. MEN, om det nu haller >4ar sa har ju sannolikheten ocksa minskat, men da ar ni ju redan med i gruppen 'de 50% av aktenskapen som klarat sig', och da ar du inte malgruppen for den har diskusionen anda... De som senare visat sig tillhora den andra gruppen, de som misslyckats, borde ha tankt till lite innan... Men man kan ju bara fa dem att gora det genom att be ALLA tanka efter, eftersom vi inte vet vilka som ar vilka annu...

Du far garna inboxa mig nar ni passerat den "magiska gransen", haha, sa ska jag saga grattis :) Du med, Esonda....

Att ha for brattom att gifta sig.... (langt)

INNEHÅLL