Höstlov på tråden! Även i Shanghai är det höst, platanerna börjar få färg, regnet smattrar utan uppehåll mot asfalt, glas, betong och ett böljande, kulört hav av paraplyer.
När vi åkte iväg till vår helg i bergen hade temperaturen sjunkit med tio grader sedan två nätter tillbaka; till behagliga 20 grader. Perfekt, med andra ord, för skogspromenader och kvällsmys på lodgen med brasa, boeuf bourgignon och småprat med människor som sammanstrålat här, från hela världen, via Shanghai. Vi tycker så mycket om mentaliteten hos de som valt att tillbringa en kortare eller längre period i Kina; för första gången i våra liv känner vi båda två att vi inte är ufon utan tvärtom, precis lika normalt konstiga som alla i vår omgivning. Oavsett om det är en författare - slash - pensionatsägare, som den bohemiske brittiske överklasskillen som driver lodgen, eller en VD för ett multinationellt företag (som en del av våra andra vänner). Kina lockar till sig folk som är äventyrslystna på ungefär samma sätt som vi; som kan koppla av ordentligt först när omgivningen erbjuder ett visst kaos.
Visst är det lustigt hur olika man är?
Resten av veckan jobbade jag fyra timmar varje morgon och en timme varje eftermiddag, medan monstret sov. Hon har numera en rejäl eftermiddagsnap, två timmar mellan 14 och 16. Det är perfekt för jag kan själv sova lite då, jobba, eller som i förrgår bjuda hem goda vänner på kaffe och fika. Mannen har bara jobbat en enda dag den här veckan; på morgnarna har han ägnat sig åt jobbsökeri, på lunchen har vi gått ut och ätit med monstret och sen, den sköna vilan. På kvällen blir det god middag, vin och Swingtown. Visst är det typiskt med DVD-boxar, väl man hunnit kära ner sig på riktigt så tar de slut. Vet någon till exempel om det kommit fler säsonger av Big Love?
Igår promenerade vi ända in till centrum för att prova parfymer. Vi gick i en timme med barnvagnen, sen tillbringade vi ytterligare tre vandrande mellan affärer och kaféer - att lattemamma sig funkar utmärkt även här, man hittar bara en starbucks och ber dem mikrovärma en burk och sen matar man och sen är det klart, inga sura miner, inget gnäll, monstret som ett tänt ljus i barnvagnen eller ergon, timme ut och timme in. Bara hon har mycket att titta på så är hon nöjd, och det finns det ju onekligen, mitt i en tjugomiljonersstad. Det slutade i alla fall med att vi köpte varsin trevlig men inte så märkvärdig parfym - Burberry för mannen, Prada's nya för mig. Sådär blir det ofta nuförtiden, inte exceptionellt men tillräckligt bra. För ett par dagar sedan tog jag f.ö. tunnelbanan till Xin Tian Di, men det kändes jobbigt med den enorma trängseln och så monstret inklämt mellan mig och de andra, i ergon. Så jag tog taxi hem, och fick inse att i Shanghai får man helt klart kompromissa på säkerheten. Knäppte fast monstret på mig i Ergon och mig själv i säkerhetsbältet. Igår fick hon åka bakvänd i bugaboons sittdel. Det finns inte att man släpar med sig barnstolen överallt, Shanghai erbjuder mycket av allt, dock inte utrymme för alla och envar.
Igårkväll kom ayin klockan sex, chockad och lycklig monstermin; mannen och jag skulle ut på dejt! Åååååå så underbart det var att klä sig i svart spets och, ahem, birkinbag, mannen var urtjusig i kritstrecksrandig kostym, skäggstubb och nya, bruna John Lobb-brougsen (jag insisterade på att bruna skor var coolt till svart kostym, inspirerad av Brideshead Revisited). Ja, sen tog vi taxin till The Bund: Började med en drink + ett glas Taittinger Rosé på The Glamourbar, med charmiga udda-vinglas i art decostil, medaljongmönstrade antika soffor, kristallkronor, skär belysning över baren och vidsträckt skyline-utsikt genom de blyinramade fönstren. Sen tog vi hissen en våning upp, till anrika M on the Bund. Vi har ätit där säkert tio gånger och blir aldrig särskilt överraskade, varken positivt eller negativt. Maten är rustik, krispig spädgris (som jag aldrig kan förmå mig att äta, känns lite för nära monstret), saltinbakat lammlägg, rökt duva på en bädd av koriander och mynta. Karamellsufflé till efterrätt. Men lokalen är så skön, härligt tjugotal med puttrande jazz, trägolv och en sagolik takterrass med utsikt över floden och Pu Dongs glitterljus. Som alltid var den stora behållningen att vi kunde prata med varann, verkligen prata. Och känna oss nyförälskade, och planera roliga saker inför framtiden.
Nu är det alltså söndag förmiddag och här sitter jag, medan mannen researchar läkemedelsföretag på andra sidan dörren, och ayin diskar undan medan monstret leker på sin filt. Funderar på att ta med mig jobbet till pedikyristen idag, dels behöver mina fötter en smula kärlek, dels är det ändå för mörkt och regnigt här för att jag ska få den nödvändiga energin.
Eftermiddagen tänker vi förslösa med kaffedrickande och mer DVD-tittande. Däremellan njuter vi ny, ljuv monstermusik: "klonk, klonk" låter det, sedan några dagar tillbaka, när hon dricker vatten ur glas-glas. Japp, intim-piercing, here I come. Kan ni lösa den gåtan..?
Kram, G