Mlle M, Lapinette och alla andra: Och jag njuter ohämmat av era fantastiska skildringar från, ja, alldeles vanliga men väldigt exotiskt avslappnade svamppromenader. I blandskog, eller på en marknad i Provence. Det känns lite som att leva sisådär en sju parallella liv, varje gång man tittar in här. Små tittgluggar, rakt igenom jordgloben.
Izunia, vilket härligt inlägg, blir så inspirerad. Miss J kommer med all sannolikhet förbli en liten mönsterresenär, monstret har bara blivit snällare (hon var långtifrån "perfekt" i början men ja, hon är ju monstret så hon är ändå väldigt snäll. Alltid. Precis som Miss J tycks vara.) Fråga till dig: Har ni använt resesängen från Baby Björn? Vad tyckte du? Måste köpa resesäng, släpar för närvarande runt på en jäkla moseskorg varje gång vi reser. funkar illa.
Apropå det: I morgon åker vi till bergen! Två dagar bland rullande téplantager, rasslande bambuskog och susande blandskog. Djur! Frisk luft! Stillhet! Perfekt nog har hösten anlänt, temperaturen har sjunkit tio grader över en natt och är nu nere på behagliga dryga 20. En pigg liten vind (ny) vispar runt bland platanernas nedfallna löv och tanterna står åter i grupp och förfasar sig över att den där utlänningens bebis inte har några strumpor! Så att den kan bli förkyld! För att säkerställa att fötterna verkligen är sådär rysansvärt kalla, sträcker de för säkerhets ut en lortig hand och klämmer noga upp och ner för de bara små benen.
Men härligt är det. Jobbade flera timmar i morse, gick sedan och tränade. Efter lunch, en kort nap och lite mer jobb gick jag en långpromenad med monstret i parken. Hon var på värsta flörthumöret och skrattade åt alla som passerade, speciellt de sura coola killarna på snabba cyklar. Då kunde de såklart inte hålla sig utan började också le. Det har blivit som en sport för henne, att lura fram ett leende.
På vägen hem satte jag mig på ett kafé och umgicks lite med dottern, som satt i mitt knä och blängde. Hon kan sitta så i säkert en timme, fortfarande, liksom förhäxad av alla intryck. Det är helt otroligt en sån intensiv blick hon har, folk känner sig lätt paranoida ibland.
Väskan är packad, champagne och choklad och frukt har fått slinka ner tillsammans med kläder, blöjor och Ipod med högtalare, men av någon anledning känns det som om över hälften av ansträngningen kretsar kring monstrets mat. Hon äter ju numera fyra mål (minst) om dagen, plus att hon petar i sig av min mat, ständigt. Hon är JÄTTETJOCK! Är helt tokig i mat! I dag åt hon tyskt grovbröd med cream cheese som snacks. Och avocado, och baguette, och tre pastaskruvar. Som snacks alltså. Plus att hon åt en laxrätt, en fruktpuré och en grönsakspuré. Och så ammade hon fem gånger.
Hmmm.
Tänkte på en helt annan sak, apropå det här med att resa. I ett land där majoriteten av befolkningen inte får se flygplan annat än från marken, som reser en gång per år om de har tur, och då tar de tåget till släktingar i någon närbelägen provins, så har KABINVÄSKOR blivit högsta mode. överallt ser man dem, i olika varianter. Skolbarn går hem bredvid mor- eller farföräldrar, släpande på en rosa kabinväska med Hello Kitty-motiv. Vuxna män och kvinnor drar samsonite-kopior i grälla färger, genom parken på väg hem efter matinköpen. Det är helt enkelt högsta mode här (tillsammans med att dricka kaffe), det där jag själv just nu försöker undvika till varje pris: Att gå och dra på en ranglig väska på hjul.
Nu ska jag sova, men er helg har ju precis börjat. Hoppas att den blir perfekt på alla sätt.
Kram, G
