Såg precis att vår tråd hade stängts 
Vill ju inte "förlora" er mina vänner. Ska vi fortsätta här?
Vi diskuterar vikt, träning, peppar, ojjoar oss, glädjs med varandra och ibland slinker det in lite andra ämnen än vikt och träning oxå! 
Fler som vill hänga på?! Välkommna!!
Mikis, jag har också MBT-skor! Har haft mina i typ 1,5 år. De är jättebra, fick dock grymma skoskav på hälarna av dem i början... Snäll svärmor du har om du fick dem av henne, de är ju inte direkt billiga...
Heeeej på er!
Jag har varit så slut dom sista dagarna efter jobbet så jag har bara legat som en sill på soffan. Har både ätit bra och dåligt. Ingen motion igår.. Ska försöka hinna ikväll.
Sambon jobbar till 18-19 så det får bli efter att barnen somnat.
Åt ingen vidare bra frukost idag, rostade mackor med mycket smör och O´boy till det:S
När jag satt på trappan en stund förut så såg jag en kvinna som var ute och gick med stavar. Det är ju bra, MEN i ena näven hade hon en cigg...
Så hon gick några meter med stavarna, tog av sej den staven som hon hade i handen med ciggen. Tog sej ett bloss och krånglade på sej staven igen, och fortsatte några meter! *fniss*
Det såg väldigt komiskt ut!:D
Kunde hon inte lika gärna rökt ciggen innan eller efter hon motionerade?
Det är kul att läsa om att ni är så ambitösa och motionerar mycket och äter bra! Och att ni får minus påvågen är ju inte heller dumt!:D
Mikis;
Låter som en svärmorsdröm!:D Kör försiktigt!
Ingenjörsbruden;
Det är ju bra att du tog en LITEN bit och inte en stor!!! Man får se det positiva i det!:D
Haha, folk är för roliga! Snacka om nikotinberoende... På den tiden jag rökte väntade jag iaf till efter träningen med att tända ciggen Men en kompis till mig tog faktiskt nikotinplåster på när hon gick till gymmet...
hej hej, jag är mycket bättre i halsen och kan faktiskt prata lite nu! :) tog en kvällspromenad igår och har ätit en bulle och en bit mök choklad idag.... :( mindre bra... men men bara till å röra på mig så blir det nog bra igen tillslut.
hej, jag sparade ett inlägg för ca ett år sen som peppade mig massor, tänkte kopiera in det så ni för läsa det också, jag tror at signaturen som skrev det hette miss trixie.
Jag vill vara med här på ett hörn. Har gått ner 16 kg på ca 3,5 månader och egentligen är jag nöjd med det, kommer inte vara ett dugg ledsen över att gifta mig i nuvarande skick... Men en fyra, fem kilon till skulle vara kronan på verket! Så jag siktar på att hålla nuvarande vikt över jul och nyår med allt vad det innebär, och sen kämpa mig ner lite till om jag fortfarande känner för det då.
Det känns verkligen roligt att ha lyckats så här bra för jag trodde faktiskt att jag var "dömd" att väga så mycket för alltid och tänkte att alla andra kan gå ner i vikt utom jag... men så var det ju inte. Och ändå har jag inte behövt offra särskilt mycket egentligen, har ätit både tårta och choklad och pizza någon gång ibland och ändå tappat kilon... bara skurit ner på det meningslösa ätandet, och börjat röra mig mer. För första gången på flera år så är jag nöjd med det jag ser i spegeln och jag kan ha en massa snygga, åtsittande kläder utan att känna mig obekväm... det är verkligen värt det.
Pepp till alla som kämpar, speciellt till er som verkligen mår dåligt av övervikten och känner att det är hopplöst... det är det inte. Kan jag så kan vem som helst, för människa med sämre karaktär än mig får man leta efter.
Alla vill veta hur jag har gjort men jag kan inte säga att jag har följt den-och-den metoden eller slutat äta kolhydrater eller något speciellt... jag bestämde redan från början att INTE plåga mig själv utan göra detta på ett sätt som känns naturligt, som en ny livsstil och inte en bantningskur.
Så frågan är kanske inte hur bra mina vanor är nu, utan hur dåliga de var innan jag satte igång... *rodnar*
Men ett par konkreta saker, för det första så har jag experimenterat en hel del med mina favoritmaträtter och testat hur nyttiga jag kan göra dem utan att de förlorar sin goda smak. Det är lätt att "lighta sönder" maten, men då hamnar man i det här negativa tänket att åhh det här är tortyr, varför ska jag utsätta mig för detta, livet är så tråkigt... osv. Och därifrån är steget inte långt till att ge upp. Bättre då att göra maten riktigt god och kanske inte göra den alltför kalorifattig, men i gengäld ta en mindre portion och fylla ut med mer grönsaker.
Ah ja, grönsaker! Jag var inte så förtjust i det innan men nu skulle jag inte klara en måltid utan. Har till och med upptäckt ett par nya jag tycker om. Jag har alltid varit rätt petig med maten så det har varit en stor utmaning att våga testa nya saker.
Sen har jag använt mig av måltidsersättning vid några enstaka tillfällen, mest när det varit stressigt på jobbet och svårt att hinna planera maten. Chokladbars då och inte pulverdrycker, dem mår jag bara illa av... har också hänt att jag ätit färdiga microrätter, de flesta är alldeles för kaloririka för en enda måltid men det finns ett par guldkorn också, kalops till exempel.
Men i övrigt har jag bara försökt välja mer medvetet. Blir lätt manisk med att räkna, väga och mäta (hade ätstörningar i tonåren) så det skippade jag den här gången. Försöker landa på ungefär 1300 kalorier om dagen men utan att skälla på mig själv om det blir mer någon gång. Överhuvudtaget så tror jag det handlar väldigt mycket om attityd, alla mina tidigare försök har misslyckats men då har jag mått fruktansvärt dåligt och känt det som ett stort tvång att gå ner i vikt... den här gången känner jag mig mycket mer avslappnad och positiv, detta gör jag inte för att se bra ut i brudklänningen eller kunna ha kort kjol (även om det är en trevlig bonus!) utan mest för att jag tycker att jag förtjänar att vara snäll mot min kropp. Den ska ju förhoppningsvis behöva orka med en hel del i framtiden.
Oj, det blev långt det här. Hoppas inte jag verkar självbelåten eller så, jag är bara så väldigt lycklig över att äntligen trivas med mig själv. Jag gick upp i princip alla mina kilon i samband med en jobbig sjukdom, så de har liksom suttit kvar och påmint mig om de svårare tiderna, men nu känner jag mig fri. Det är så skönt att slippa självföraktet och ångesten och alla (förmodligen mest inbillade) blickar av folk som kände en när man var smal och SER hur mycket man gått upp... Det är faktiskt för j*vligt att vara överviktig i det här samhället, jag blir arg när jag märker skillnaden på hur jag blir behandlad nu jämfört med innan, jag som inte ens var så där extremt överviktig. Nu är alla trevliga och ger komplimanger och sånt, men det var jag väl värd innan också kan man tycka... jag är ju samma människa ändå...
Nu ska jag sluta babbla. Ännu mer pepp till er, vi är ALLA fina och värdefulla oavsett storlek!
här är fortsättningen på det!
Det härliga nu är att jag har fått bort alla de där jobbiga sakerna man stör sig på som syns så tydligt under åtsmitande kläder, bilringar och veck... sen är jag rätt så grovlemmad av naturen tror jag, har ärvt min kroppstyp av min pappa. Så jag räknar liksom aldrig med att se ut som Kate Moss! Men det är helt okej med mig så länge jag ser frisk och sund ut, jag tycker jag är snygg och det tycker min m2b också tack och lov. Han har verkligen peppat mig på ett bra sätt utan att få mig att känna att jag måste går ner i vikt för att göra honom glad.
Har börjat så smått med pilates igen, som jag gav upp för ett par år sen. Tycker det ger otroligt snabba resultat, man känner sig smidigare och starkare efter bara ett par pass. Men innan tappade jag lusten eftersom jag inte tyckte det syntes någonting under allt "mull". Nu hoppas jag att resultaten ska vara lite mer synliga på kroppen.
Ja på julen måste man unna sig! Min plan är att äta av det jag verkligen tycker är gott, men skippa det som jag egentligen inte är så förtjust i men som jag brukar slentrian-äta av. Knäck till exempel, det har aldrig varit någon favorit men jag har så klart alltid ätit en massa ändå. I år hoppar jag över det och äter något extra gott från julbordet i stället. Räknar inte med att gå ner något alls över jul och nyår utan försöker bara hålla vikten så att jag kan kämpa vidare därifrån sen. Det nya året brukar alltid ge en speciell kick tycker jag, och nu har man ju dessutom ett otroligt spännande år att se fram emot.
Jag fick en riktig kick när jag var ute och shoppade på mellandagsrean, och uptäckte att alla kläder i strl 40 plötsligt var för stora! Kom hem med kassar fullastade av strl 38-kläder som jag känner mig SÅ snygg i, så nu har min motivation återvänt helt och hållet. På nyårsafton kommer jag unna mig all god mat och dryck, men ska köra på som vanligt alla andra dagar.
Men det är klart att inget är förstört bara för att man låter sig själv go crazy en kort period. Det är ju det stora hela som räknas. Och på fyra månader hinner man åstadkomma mycket, så du ska se att det kommer gå jättebra!
tobiasolinda-får jag vara "ful" o fråga vad du väger? nu.Då du gått ner 16 kilo? Det är ju verkligen skitbra!!
aha!! hängde inte me.....
No worries!
