In vino och cappuccino

rosen: Kul med väska till hunden! Hade jag köpt en till min lille damtuss hade han nog endast kunna packa den med några kex! En termos hade varit större än honom!

Jag LÄ*NGTAR tills det är över nu... Jag dagdrömmer om biff tartar och ett glas rödvin till det....mmmmm..

Amelle, vill ha din midsommar, tack för vykortet! "Underbara falsettskrikande ungar", varje gång jag hör en sån (när jag är trött) tänker jag reflexmässigt onda tankar i stil med: "Kan ingen slå ihjäl den?" Jo, jag är alldeles ärlig nu. Så mycket hatar jag barn. Tills jag kommer på att jag har en egen plutt och att andra pluttar inte är särskilt olika henne. Och sen blir jag blödig och börjar tänka på barn som har det svårt och verkligen får stryk på riktigt, och då gråter jag en skvätt.

Exakt så knäpp är jag. Eller också är jag bara förvirrad eftersom jag insett att allt har en positiv och en negativ sida. Vilket gör mig till en särdeles dålig politiker.

Idag är vädret precis lika ombytligt, vaknade vid tretiden i natt av ett mullrande tropiskt åskväder,; när jag vaknade var fönsterrutorna helt ogenomskinliga av regn men när det var dags för min lilla minisession på gymmet så hade det slutat regna, luften var bara dallrande tung av vattenånga. Nu ser det riktigt normalt ut, nästan sol, och jag ska gå bort till posten så fort den lilla har vaknat för att hämta ut - håll i er nu, här kommer glamourchocken! - fem plastade frottélakan. Förhoppningsvis får vi inte tusen myggbett och japanska blabla-sjukan i parken. Normalt ansvarsfulla mammor använder myggmedel och solskyddsmedel men jag, som är extremt poppis bland myggen och min dotter likaså, ORKAR inte. Och hennes nos är brun som en liten pepparkaka.

I eftermiddag har jag SKYPE-date med mamma och pappa, i övrigt tänker jag inte boka in någonting för det är så skönt att bara följa sina infall, som oftast leder mig rätt ner i soffan. Är minst lika trött som vanligt och ändå sov dottern tolv timmar i sträck för tredje natten i rad. Måste verkligen kolla babymonitorn, undrar om den inte är felinställd ändå. Men mannen som är förkyld, sov på soffan och hörde heller ingenting.

I övrigt har jag nätshoppat mitt sjätte bärredskap till monstret, efter långsjal, ringsjal, Baby Björn Synergy, Manduca och Beco Butterfly. Babybjörnen är som sagt det enda hon gillar men min rygg är inte enig, aj aj. Maximal viktgräns borde vara sju kilo och inte tolv... men säg det till monstret som ser ut som en jättestor LYCKLIG fot nerstoppad i en tre nummer för liten gympasko (synergyn är gjord av vitt nät, samma som Nike Air med flera). Övriga selar är sålda. Manducan var ful, Becon dålig, ringsjalen (en svindyr Looma) heeeelt hopplös och långsjalen... är monstrets idea of hell. Panikångest och blint raseri präglar hennes relation till den. Nu testar vi marknadsledaren Ergo Baby Carrier, i indigoblått med grön huva. Förhoppningsvis tycker hon om att sitta på ryggen, för det är det enda den (ryggen) accepterar, från och med för några veckor sedan.

Insåg också att min mintgröna "prada"-klänning skär sig mot monstrets ljusblå-silver-mönstrade Lucky Wang-klänning och det kan vi ju inte ha på ett dop, eller hur? Funderade på en lösning, länge och väl. Shoppa för jättemånga pengar på Net a Porter? Göra ännu fler panikbesök på tygmarknaden? Släpa runt monstret i affärer i Paris? Tills jag kom på den perfekta lösningen: Min brudklänning. Som jag har använt exakt två gånger och så att säga behöver betala av. Den är ju numera avklippt och apropå för stora fötter i jättesmå gympaskor så har jag ju gått upp två storlekar sedan dess (en storlek sedan innan graviditeten), men den är mirakulöst nog fortfarande vacker och välskräddad. Att jag inte kan andas i den får vara sekundärt. Länge leve stretch-sidenet! Vi kommer att vara så SNYGGA! Mannen har för övrigt bestämt sig för vad han ska ha på sig, för läääänge sedan. Måttbeställda skorna från John Lobb och... något mer. Skorna plockar han upp i London nu i sommar men jag har sorgmodigt bestämt mig för att inte följa med, det blir helt enkelt inte monstervänligt med en dagstripp till min absoluta favoritstad i hela världen. Å andra sidan kan jag ju ändra mig... vi har i alla fall bokat hotellet i Paris nu. Det blev skittråkiga och fula men praktiska Holiday Inn, precis bredvid Rue St. Honoré-Faubourg, där vi ska besöka en viss affär för att hämta en viss väska, som lär skola finnas i butiken och vänta på mig från och med den här veckan! Fast jag vågar inte riktigt tro på det. Det har gått över ett år. Och när vi nu är inne på prestigeshopping så ligger ju Place Vendôme och Tiffanys-butiken ett stenkast därifrån. Dit beger vi oss för att köpa doppresent till monstret, för pengar som jag slitit ihop alldeles själv. Om det kan man ju tycka vad man vill, men min pappa fondsparar samtidigt åt monstret så den ansvarsfyllda biten är redan ordnad och mannen - han pröjsar blöjorna, plus alla de läckerheter som hamnar i mammagapet och indirekt ner i det allt tjockare lilla monstret. Så någon nöd går det inte på någon av oss.

Apropå det, Izunia, you hang in there. När det väl är dags så kommer det att gå såååå fort. Vad är några timmar i ett liv? Det är som sagt NU som det är jobbigast för dina retsamma låtsasvärkar leder ingen vart, det gör däremot de riktiga - det är kroppens snillrika maskineri som jobbar åt dig, som det har gjort för miljarder kvinnor i miljoner år. Och hittills har vad jag vet inte en enda av dem dött av själva smärtan - inte ens fått minsta skråma av den.

Kram, G

Gemma själv fick jag en ringsjal på min babyshower (till lite äldre bebisar) och jag har ingen aning om den är bra. Sedan har jag lånat en kompis Baby Björn. Röd/svart med ryggplatta. Hoppas bebisen vill sitta i den när den kommer ut! Fast det bli nog mannen som bär då jag är ganska trött på det nu! haha!

Din inställning till barn.. samma som min. Satt igår på café och försökte njuta av min kaka då det fanns 900 ungar som sprang omkring och skrek som stuckna grisar! Jag fattar helt enkelt inte!?? Varför tillåter man som förälder att ens barn uppför sig såhär? Ovch säg inte att barn måste få leka och skrika av sig!! Inte på offentliga platser typ restaurang/café!! Det är helt enkelt föräldrar som inte ORKAR säga till sina barn och lära dem att inte uppföra sig som totala vildingar bland andra människor. Kan bara tänka mig hurmkt de skriker hemma. ALDRIG att mina föräldrar hade tillåtit mig göra så. Man måste f*n ta hänsyn till sina medmänniskor och hela civilisationen och förstå att världen inte kretsar kring dem själva!

Så nu har jag ventilerat det!

Jag har inte sovit många minuter i natt... Gemma jag vet att kroppen förbereder men, den får get on with it!! Den arbetar i onödan.. Ska till doktorn på torsdag.. en evighet dit! Försökte gå i riktigt rask takt med hunden idag och det kändes jätteskönt tills efter 5-10 min då trycket kom ner. Jag ska pressa ut den här ungen i veckan!!
Nån som tror på denna veckan? Jag kommer inte ihåg era bud.

Gemma ? kan tänka mig att man blir så där schizofren när det kommer till barn. Men det överlägset bästa preventivmedlet är ju att åka båt/bil/flyg med ett gäng skrikande små darlings. Kan du inte lägga ut lite nya bilder på dottern din? Känns som om att det var länge sedan man fick se monsterutvecklingen. Vad grymt bra att återanvända brudklänningen, kan tänka mig att den är lika snygg kort.

Har nu läst ikapp litegranna. Lapinette ? hur var midsommaren med svärmor? Är hon invigd i ert skaffa-barn-projekt?

Izunia ? hang in there! Lider med dig din stackare, men snart är den nybakad och klar.

NK-rea kanske inte är så dumt. Jag har fortfarande inte köpt bröllopsunderkläderna, nämmerligen.

Är det på gång för Izunia?!!! Vad spännande!!!

Gällande oss och alla misslyckanden så har jag nog inte nämnt så mycket denna gång då det börjar bli lite "tjatigt" samt att ta en liten från frysen kräver så lite från min sida. Inga hormoner, sprutor eller liknande utan bara ett kort besök i Uppsala för att få det lilla embryot.

Om jag ska förtydliga det där med adoptionskön så har vi betalat in anmälningsavgiften. Inte mer än så utan nu väntar vi på att få alla papper hemskickade. Det blir väl sen att fylla i en massa uppgifter, få hembesök och bli godkända som blivande föräldrar och långt senare i processen måste vi bestämma oss för land etc. De säger att kön är 3-4 år. Olidligt långt tycker jag. 2 år känns ok men 4 år!!!

Amelle - svärmor vet! De första månaderna efter bröllopet frågade hon maken varje gång de talades vid om hur det gick så han bad henne till slut fara åt skogen. Rättare sagt han sa åt henne att sluta fråga annars skulle han aldrig mer ringa upp henne... sen blev hon tyst. Men nu vet hon hur läget ligger! Maken pratar ju inte lika öppet som jag gör så ibland flikar jag in lite info när vi väl träffas.

Gällande Midsommar så dansade svärmor med min mamma små grodorna runt midsommarstången och hade riktigt skoj. De fann verkligen varandra trots att de inte pratar samma språk så de stod i köket och fixade maten och hade så trevligt. De har ju träffats förr men denna gång spenderade de väldigt mycket tid tillsammans bara de två.

Skönt att ni i alla fall tagit steget att ställa er i kö, det behöver ju inte innebära något definitivt beslut men då finns ju åtminstone möjligheten. Vad härligt att svärmor och mamma kan bonda trots språksvårigheter!

Lapinette, superspännande med adoption! Har du läst Uppdrag:Mamma? Gillade speciellt historien av mamman som adopterade, från Sydamerika. Väljer ni land eller är det mer en generell kö? Har ni några preferenser? Om jag skulle adoptera, då skulle jag nog välja en liten flicka från någon avlägsen kinesisk provins. Men jag är ju av förklarliga skäl väldigt påverkad av alla hemskheter som florerar här. Plus att jag tycker att kineser, små som stora, är så söta.

Nu vräker regnet åter ner och åskan mullrar i bakgrunden, hade ju tänkt promenera i parken men det får vänta. Frustrerande...

Amelle, alla föräldrar älskar folk som står ut med att se bilder av deras barn. För att inte tala om de som faktiskt BER om det. Har lagt in en ny bild i albumet som har samma namn som dottern, på facebook. Kram!

Lägger in en bild på Xiao Si, ayin, också. Hon är bara så söt. Har bokat henne fem morgnar i veckan från och med september, plus fem timmar varje söndag. Yrkeslivet, here I come.

Gemma - mina preferenser är Asien och då Kambodja. Asien känns på något sätt självklart för mig som är halvasier men självfallet ska även maken tas med i denna diskussion och just nu så har han inga preferenser "what so ever".