Barnkarusellen 2

Hej på er!
Verkar som de flesta känner varandra här redan så vet ej om jag vågar sticka in huvudet och fråga om jag får vara med

Vi gifte oss 3 maj och vill nu ha barn. Har precis slutat med minipiller och mensen är super oregelbunden för tillfället.

tittar in och delar försiktigt ut massor med kramar från en nykomling

godisråttan - välkommen till denna berg- och dalbana!

hej igen

Tinga
ååååh vad jobbigt det låter! Hoppas, hoppas att det snart reder upp sig med Piffs mage och att ni snart får komma hem! *kramar* Jag tänker mycket på er!!

Cicci
hmmm... men om vi säger så här då (och nu provocerar jag medvetet, ibland hjälper det, så ta inte illa upp):
Är det pga att du är gravid som ni är osams?
Nej? Om du gör abort - vad gör det då för skillnad? Kommer ni inte fortfarande att vara osams då?

Vill du få barn _med honom_ om ett halvår, eller vill du _ha barn_ om ett halvår?

vad är det som gör att du tror att ni har det bättre då? Ska ni träffa någon äktenskapsrådgivning eller tror du ni kan lösa det själva? Ser du er tillsammans för all framtid? Hur kan ni göra för att det ska bli så?

OM du ångrar dig med aborten (t ex ifall ni inte, gud förbjude, blir gravida igen)så blir säkert han syndabocken, och hur hanterar ni det? Kan ni komma över det tillsammans? Kan du förlåta honom då?

Om du väljer att behålla det, tror du att ni båda kan glädjas åt det?

Jag förstår om du inte känner dig redo, särskilt om du hade "en annan plan", men ibland gör livet lite koveser som, när man ser tillbaka, gjorde livet bättre.

Å andra sidan skulle du inte tänka på abort om det inte fanns något hinder eller funderingar på hur man skulle kunna ha det.

Jag har inte facit och jag vet sjutton inte hur jag skulle gjort i din situation. Jag tycker inte att något alternativ är bättre eller sämre än det andra - jag önskar bara att ni kunde prata om det och vara helt överens oavsett beslut. Om inte annat så för Victors skull. Ni älskar väl varandra?!?!

just det, en jättebamsekram till dig och hoppas att det löser sig till det allra bästa!

Tinga,
önskar att det fanns något man kunde göra.

Godisråttan, välkommen, de flesta här har skrivit här så länge så det är därför alla känner varandra så väl men du kommer säkert snart ikapp! Vem är du? Var bor du?

Fast nu var det Cicci jag ville skriva till så klart. Jag tänkte göra som Nenne och eventuellt provocera lite så ta inte illa upp av det här heller, jag är varken för eller emot så att du vet!

Det är så många här nu som kommit med bra kommentarer så egentligen behövs väl inte mina men jag tänker också att tror du att din man kommer att vilja ha barn om sex månader då? Tror du att ni blir mer sams för att du gör abort? Är det för att du blev med barn sex månader för tidigt som han bråkar så mycket? Tror du att ni kommer att vara sams om sex månader?

Jag är kanske några år äldre än du men jag hade tänkt att nu kanske Iris blir utan syskon för vi kanske flyttar isär och jag får ingen mer chans innan det är för sent. Det är inte roligt att separera och bli själv med två barn men jag hade tagit det valet. Sedan är det ju inte alla som skulle gjort det valen.

Jag skulle alltså i det här läget ha valt äktenskapsrådgivning och att behålla barnet. Om maken vägrade tror jag inte att han skulle ändra sig på några månader och då var vi i alla fall chanslösa. Då skulle jag ta Iris och åka ner till mina föräldrar resten av min föräldraledighet för att se om en paus hjälpte och sedan antingen försöka igen eller leta egen bostad.

Sedan vet jag ju så lite om varför ni har det så struligt så jag vet ju inte vad som är rätt val för er.

Nu ska vi gå på marknad och åka och fika, jag tittar in här senare.

Kramar i massor till Cicci.

Gruppkram till resten, det verkar vara en sådan vecka!

Måste bara säga:
Nenne: Klok som en bok
BS: Dito

Hade behövt er när jag var i taskig sits förut!