Barnkarusellen 2

Vad skönt att man inte är ensam! Det verkar vara många som känner igen sig i mina tankar om att knyta an. Tack för att ni delar emd er alla - det känns tryggt att ni kommit ut allihop på andra sidan!

Jag känner igen mig mycket i FruLLans tankar också. Tråkmamma tror jag redan jag blivit, maken har mycket mer energi till lek och umgänge eftersom han inte ammar, vilket jag gör ofta och länge när hon är vaken. Även om han byter på henne mycket och så så blir hans tid med henne så naturligt tid för lek och mys (en del tröst av gnälligt/hungrigt barn medan jag avslutar annat såklart också). Även om jag tycker amningen är mysig (faktiskt än så länge även på natten) så har jag ändå behov av lite egen tid också. Dagtid sover hon enbart i mitt knä efter amningen eller i bärselen så det blir ganska mycket närhet också. Fast nu har maken semester så då sovs det i sele på honom.

Gravidmagen - jag saknar den såklart inte, men jag hade ju en lätt graviditet absolut. I alla fall kroppsligt, en så stor del av de första månaderna gick till oro att jag absolut inte saknar det. Åderbrock hade jag i mängd redan innan och de blev värre, ingen bättring än. Jag gick ju upp ganska mycket, 20 kg. 9 kg försvann på BB, en fyra kg kanske på de första veckorna hemma men nu har det börjat stanna av. Kan bero på att jag äter massor och dessutom mycket semestermat och godis. Fast om jag ska orka amma så här mycket lär jag behöva dem så jag oroar mig inte än alls. Jag går precis i de största av mina gamla par jeans så jag har någonting att ta på mig utöver mjukisbrallorna Men jag han nog vätska kvar också, ska försöka gå bort det ialla fall, det är väl inte så nyttigt. Ringarna skulle jag vilja få på mig, det går nästan nu. Jag tror jag hade dem till v 36 så under graviditeten gick allt bra fram tills värmen kom.

Koko - låter som ni haft det bra i Italien! Jag har också sett skorpioner där. Hur gick det att resa med Conny? Han är väl 5 mån nu? Vi funderar lite smått på att spara en av makens semesterveckor till hösten och åka när tjejen är fyra månader till Grekland en sväng. Tips mottages tacksamt!

Och Sweet, du kan aldrig bli långrandig

Och Nattson, du är ju inte på andra sidan än - men att du tänker i de här banorna innan gör nog att det blir lättare. Du kanske kan komma ihåg att vi skrev om detta och gå tillbaka då vid behov!

Nu har jag varit modig! 1 hel timme borta från tjejen på egen hand! Låter kanske inte mycket men för mig var det det. Vi har ännu inte testat att pumpa ur eller ersättning så är hon vaken är jag väldigt låst. Men nu sov hon sött hela tiden så jag fick åka till Ica! Låter kanske udda, men jag hade längtat efter att strosa där själv. Måste erkänna att jag körde liite fort på hemvägen dock, det var ngt som drog hemma...

BS, jag förstår så väl att du haft det kämpigt med Iris när du inte kom ut något i början. Det gör mycket för humöret så jag förstår mycket väl att det då blir svårt med vikten.

Zozo, kan maken inte leta nytt jobb där ni är? Måste ni byta land om han slutar på jobbet?

September, Iris sov också bara i mitt knä, eller snarare på amningskudden på dagarna och på nätterna sov hon på mig i sängen. Så fort jag försökte lägga ner henne så vaknade hon. Visste inte att det gick att vara så trött!

Det värsta av allt var maken som låg bredvid och sov gott hela nätterna och bara ryckte på axlarna och sade vad kan jag göra månad ut och månad in!! Det är ett under att vårt förhållande överlevde men många gånger var det knappt!

Nu tar han henne varje natt faktiskt vilket är hur skönt som helst eftersom hon vaknar så ofta, ska bara ta mig igenom den här natten också så kommer han hem vid midnatt i morgon, lagom till nattskiftet, hehe.

För mig var det precis tvärtom, jag gick och väntade och väntade på att den där baby bluesen skulle komma, men den gjorde aldrig det för mig. I stället kändes det ganska omgående som att det alltid varit vi tre, men så har jag lätt att anpassa mig till nya situationer också. Fast ni fick mig att fundera på om det är något fel på mig, om jag fortfarande inte knutit an ordentligt eftersom jag inte haft såna himlastormande upplevelser som flera av er andra.

BS - Det gör ont i hjärtat att läsa det du skriver om att komma hem när hunden inte längre möter i dörren.

september - Ser man problem blir det problem, det är jag övertygad om. Vi förutsatte att det skulle gå bra, såg till att vi hade med oss allt vi behövde (reseängen ställde vi t ex vid poolen på dagarna, perfekt!), och sen tog vi det lugnt bara. Det var barn mellan 3 månader och 3 år med på resan, och inga, varken barn eller vuxna , ställde till några problem!
Tunna långärmade skjortor (jag har hittat på HM och POP) och tunna, luftiga byxor (hittade jag bara från mexx) samt solhatt är bästa klädtipsen när det är varmt. Vi hade även med oss en solfilt (tunn filt med spf50+), som var väldigt användbar. En smidig resevagn kan också vara värt att investera i om man inte vill skicka sin dyra vagn på flyget. Vi köpte en från Graco som funkade jättebra, men där tror jag man kan fynda begagnat. Se till att den har stadig rygg och fullt liggläge bara. Det var det jag kom på spontant.

BS, det måste varit jättetungt om du aldrig fick sova ut. Men det är svårt när man ammar att göra annorlunda tror jag.

Jag har hittills turen att kunna sova hyfsat med henne hos mig i sängen, jag ligger på sidan och har henne tätt intill, så att hon kan äta sig till sömns. Läskigt tyckte jag först, men vi har lärt oss. En del kvällar lyckas jag lägga ner henne i sin säng där hon kan sova 3-4 timmar innan hon vill äta. Sen lyckas jag inte få henne att sova i sängen mer, kanske för att jag är för trött för att försöka. Hos mig somnar hon på nolltid. Sen håller vi på så rätt länge, med mat ofta och sen sova två timmar, om vi somnar vid midnatt kan jag sen gå upp först vid 10 så då kan man bli rätt utsövd ändå.

Koko, tack för tipsen! Får se hur lätt det är hitta bra tunna kläder i höst, det är så svårt nu att veta vilken storlek som dras då...

Zozo, skrev nog aldrig tidigare att det lät jobbigt med jobbsituationen. Undrar också om det innebär att ni behöver byta land?

Läggdags!

Kokosen!
Jag tror inte du är onormal på ngt vis!!
Jag har inte heller haft ngn nämnvärd baby blues alls. Jag har heller inte haft några himlastormande ögonblick tror jag. Bara en växande känsla av tillhörighet, värme och närhet till Lill-tjejen. Vissa ögonblick av "andakt" när jag ser på henne och inser att hon verkligen verkligen finns och är här hos oss. Tacksamhet för att vi har fått uppleva detta mirakel. Och Lycka över att vi har henne och att vi ska få lära känna henne. Men nej, jag har inte haft några sprutgråtattacker vare sig av lycka eller av blues....

Jag tror att alla reagerar väldigt olika beroende på personlighet, hormoner, hur barnet är, hur ens förlossning och första tid efter förlossningen var. livserfarenhet från tidigare etc etc etc....
Inget är rätt eller fel. Man är bara olika.

Härligt att semestern var så lyckad också!
Du vad är förresten en solfilt???? och var köper man en sådan???

BS,
tack! Kul att du gillar det jag skriver!!
Och jag förstår att du haft ett ganska jobbigt år med iris eftersom hon inte velat sova särskilt mycket. Själv känner jag att dagsformen helt är beroende av hur många timnmars sömn man lyckats få under dygnet...
Skönt att maken hjälper till så mycket nu iallfall!

Min make gör det ockjså, men samtidigt känner jag att jag itne vill lägga för mycket på honom heller eftersom han faktiskt måste fungera på jobbet om dagarna. Själv kan jag ju försöka sova lite när Lill-Skruttan sover även på dagtid. Men visst, jag längtar lite efter att hon ska bli såpass stor att just nattpassen med matning ska "förwsvinna" eller iallafall bli mindre frekventa.

Själv går jag upp varje gång hon ska äta. Jag kan ju inte amma henne i sängen eftersom amningen inte fungerar så bra än. Så jag sitter i soffan. Jag måste ju även pumpa och då måste jag ju ändå gå upp. Dessutom så sover hon ju redan i egen säng.
Tror det är både positivt och negativt med det. Det är lite jobbigt just nu. Att kunna amma i sängen hade naturligtvis varit mycket mer "bekvämt" och lättare nu. man hade fått mindre avbrott i sömnen. Å andra sidan har jag vänner som ammade i sängen och som sedan fick väldiga besvär när de skulle börja få barnet att sova i egen säng. Medan vänner som gjorde som vi aldrig hade några problem eftersom barnet redan från början sov i egen säng. Så vi får se. Än så länge fungerar det ju hyfsat och lite trött får man väl vara då....