Barnkarusellen 2

Lappis - oktober, förmodligen.

Har överlevt dagens besök av busig fyraåring och fruktansvärd sexåring men det var knappt! Iris har slocknat nu, totalt slut, men hon kämpade bra! Undrar hur det ska gå för sexåringen i skolan nu till hösten, han har haft tjugo stödtimmar i veckan på dagis för att han är så hopplös. Stackars min väninna som råkat ut för honom... Hon har själv börjat fundera på om han kan ha adhd och något fel måste det ju bara vara, hu.

Även min man tycker att det är roligare att vara uppe och pyssla med diverse än att gå och lägga sig. Verkar vara ett gemensamt drag hos den sortens djur...

BS, låter jobbigt för din väninna. Om det är ADHD hoppas jag att de kan få en diagnos snart, det underlättar nog inför skolgången.

Varmt var det här!

Här är det också supervarmt.......

Max badar i vår lilla pool, Malte sover och jag sitter i drag i huset för att det ska svalka lite. Enjobbig värme, men imorgon har de lovat regn så man får väl hålla tillgod idag ändå.

Var i stan innan idag och gick på Systemet. Butiken har flyttat och blivit en tag själv butik och den var jättefin. Riktigt roligt att gå runt och strosa och nu kan man ju dessutom dricka så då är det ännu roligare.

Köpte bla Pol Roger som jag aldrig smakat.....

Hej tjejer!

Äntligen får jag lite tid att gå in här. Jag ligger nog nästan en månad back när det gäller ikappläsning, så jag hoppas att jag inte missat några jättenyheter. Isåfall får ni gärna uppdatera mig, för jag ska försöka hinna in här lite oftare framöver.

Jag vet knappt i vilken ända jag ska börja med att berätta, men jag skriver väl lite av varje, så får vi se om det går att få någon ordning i röran. På det hela taget har det gått framåt för Piff & Puff, och det är vi otroligt glada för. Som det ser ut nu kan vi nog gå hem med hemsjukvård om ungefär två veckor, dvs när pojkarna är runt v. 38+0.

Nu är de nästan som "vilka bebisar som helst" (bortsett från att de är mina gullgossar ), när det gäller hantering och skötsel. Piff har skuttat upp till 2520 g från födelsevikten 1025 och Puff har mer än tredubblat sin födelsevikt (650 g) till 2075 g. Det är väldigt mycket mer bebis att hålla i! Nu måste man inte sitta med dem på bröstet i 3 h när man tar upp dem ur sängen (som är en vanlig BB-plastbalja ), utan man kan ta upp dem bara en liten stund, om man vill mysa lite.

De är stabila i andningen och dippar inte längre en massa i puls och saturation för att de glömmer att andas. I början kunde det räcka med att man bytte blöja för att de skulle bli helt utmattade och gå ner i saturation. Piff har idag för första gången varit utan syrgas i några timmar, och det gick fint. Annars har de en "grimma" som ger syrgas rakt in i näsan. Puffs syrgasbehov är något högre, men tillväxthämmade barn har tydligen ofta behov av syrgas lite längre än andra för tidigt födda.

Vi amningstränar för fullt och båda grabbarna har "rätt tag" när de suger, men än så länge orkar de inte suga mer än max 10 gånger, så de får knappt i sig någonting. De kommer att sondmatas till de lärt sig att amma ordentligt, så att man inte sabbar det med flaskmatning. Att de inte ammar än innebär naturligtvis att jag fortfarande pumpar. Det känns jättesegt nu, men är en förutsättning för att kunna amma, så det är bara att bita ihop. Det som känns lite tråkigt är att man räknar mat från kronologisk (verkligt födelsedatum) och inte korrigerad ålder (beräknat födelsedatum), vilket innebär att helamningsperioden blir väldigt kort, för vi har ju pumpat oss igenom två månaders amning redan.

Den senaste veckan har vi gått igenom en liten pärs när Piffs ljumskbråck opererades. Det kändes hemskt att skicka iväg sin lilla bebis, som inte ens skulle ha varit född nu, på operation med sövning. Som väl var gick allting bra under själva ingreppet, som tog ca 1.5 h. Problemen började ett par timmar senare, när lokalbedövningen släppte. Då fick Piff morfin för smärtlindring, och det fick effekten att han glömde att andas, dvs dippade, med täta mellanrum. Då blev det till att sitta och stryka honom över ryggen för att han skulle komma ihåg sig. Han hade några rejäla saturationsdippar, där han blev blå i ansiktet. Bläh! I torsdags eftermiddag började det dock vända (opererades onsdag morgon) och nu har vi fått tillbaka den Piff vi känner. Nu i efterhand känns det skönt att bråcket är åtgärdat, för det hämmade Piff rejält när det gäller skötseln av magen. Idag har vi glatt oss åt att han fixat två bajsblöjor på egen hand! (Jag som aldrig skulle bli en sådan mamma som pratar bajsblöjor! )

Nu hoppas vi som sagt på att snart få komma hem. Igår var det 9 veckor sedan pojkarna föddes och vi börjar bli riktigt trötta på att leva sjukhusliv. Vi har förberett det mesta hemma för deras ankomst, men ska ta en tur till IKEA i början av nästa vecka för att fixa de sista detaljerna.

Kram till er allihop!

Heeeeeeeeeej Tinga
Ser att det är en grön plupp på dig, så jag hoppar in & säger HEJ!! Har tänkt på dig & Piff & Puff hur mkt som helst & tänkte skickat ett sms endera dagen för att kolla läget, men har inte kommit till skott.

Skickar en låååååång & varm kram Underbart att höra hur det är med er & vad gott att det går åt rätt håll! Läskigt med ljumskbråcket & operationen - hade missat att Piff åkt på detta. Men vad skönt att det gick bra!!!

Fasen - jag missade dig - nu var pluppen borta

Tinga - det jag kommer på såhär direkt är att September & Sweet båda fått tjejer & Junilejon fick nyligen en Melvin

Å Tinga!!!
nu ser jag att du skrivit här!

jag har precis mailat dig!!!!
Men nu har jag ju fått uppdatering här i tråden.

Vad härligt att det går framåt och att ni faktiskt kan se slutet. Även om jag förstår att man inte vill ta ut ngt i förskott för att slippa bli besviken. Men de kommer att komma hem om inte alltför länge tycker jag vet verkar som.


Och det där med amningnen har jag också problem med. Ella är ändå stor jmfrt med Piff o Puff, men trots detta så suger hon fortfarande inte så jättebra. Så jag tränar med henne men måste också pumpa. Jätteseeeeegt jag vet. Ibland känns det som om hon aldrig kommer att fixa detta med att amma på riktigt. Det hade varit så himla skönt tycker jag.
Å andra sidan känner jag att så länge hon får bröstmjölk så får hon ju iallafall i sig bra mat även om det är från flaska.
För ja, vi flaskmatar. De gjorde detta redan på sjukhuset och vi har fortsatt med det. Ev kan det "förstöra" amningen, men jag vet inte. Det verkar vara så delade meningar om det där med s.k "nipple confusion". Vissa tror benhårt på det medan andra menar att det inte alls spelar ngn roll egentligen utan att det handlar om varje individuellt barn. Jag vet inte, men för oss har det fungerat bra med flaskmatning och jag känner att OM amningen inte kommer igång "på riktigt" så fortsätter vi med bara flaska. Och så får jag pumpa. Så får det bli.

Underbart iallafall att höra att dina småkillar mår så bra! Och att operationen gick bra var ju superskönt! Förstår att det måste varit ett enormt orosmoment. Och detta med morfinet och andningesdipparna, hu!!! Jag förstår verkligen hur ni måste känt!

Och du det där med bajsblöjor och lycka över dessa känner man igen....hahaha
Vi var superglada när Lill-Skruttan bajsade för första gången på sjukhuset!

Stor Kram nu!
Och ja, Piggelin uppdaterade nog de senaste trådbebisarna.

Tinga, varför tycker du att helamningsperioden blir så kort? Är det för att man börjar med smakportioner vid fyra månader menar du? Du hinner nog amma så att det räcker ändå! Jag har ju inte helt lyckats sluta än. Skönt att att verkar gå bra i alla fall nu och att ni snart får komma hem! Vad ni har varit med om mycket!