Barnkarusellen 2

Lappis: shit pommes frites!!! Men du får räkna bort 50 000 för adoptionsbidrag tror jag, alltid ngt . Apropå det, finns det inga ivf-bidrag??? Borde det väl logiskt finnas om det finns adoptionsbidrag?

Zozo: risken är nog rätt hög att du åtminstone ngn gång kommer att tänka så även om ditt eget barn Men en positiv grej med att få barn är att jag är mkt mer okänslig för barnskrik (av andra barn)! Tex om ngn unge skriker på ett café så kunde det störa mig jättemkt förr men nu hör jag det knappt - hjärnan registrerar nog bara "det är inte min unge så jag behöver inte göra ngt"

Det där med att underteckna med Moas namn har jag endast gjort de få ggr som jag varit osäker på om folk kommer ihåg vem jag är. Tex i babyplaskgruppen så vet man barnens namn (för att de upprepas varje gång) men inte nödvändigtvis föräldrarnas, så då har jag skrivit "xxx och Moa" för att folk ska veta vem jag är. Men jag är smått allergisk mot fenomenet; vissa jag känner har även gjort så med sina mäns namn trots att jag vet att det är de själva som skrivit vykortet el skickat sms:et utan den minsta inblandning av honom. Jag håller med om att jag är jag och inte jag och Moa

Hehehe, och jag blir så trött på alla som skickar julkort med foton på deras barn i tomteluva i poolen på Mallis sommaren innan. I år ska jag skicka julkort på min man i bara tomteluva...

muggles, ivf-bidrag finns det ju i form av gratis ivf. Men då är det ju nästan två års kö och så får man inte vara så gammal som Lappis och jag är. (Eller skulle vara när vi kom fram i kön)

lappis - förstår vad du går igenom. känns inte som att man har så mycket att tillföra i tråden, även om jag läser allt och tycker att det låter urmysigt med välling, blöjbyten och sömnproblem. men det är så långt från min värld just nu och tyvärr känns det också som att man aldrig hamnar i den världen heller. tycker dock att det känns väldigt skönt med en naturlig paus nu över sommaren pga alla stängda kliniker. det gör att man får lite distans till "försökandet" åtminstone. även om tankarna ploppar upp emellanåt iallafall såklart. en personlig fråga, som du inte behöver svara på förstås, hur tar din man hela den här situationen? min man tar vår situation väldigt hårt och har i princip redan gett upp (men utan att sluta hoppas förstås) och får riktiga down-perioder emellanåt. är så glad att vi åtminstone har en stark relation där vi pratar mycket med varandra. kan inte ens föreställa mig hur det skulle vara annars... ibland kan jag nämligen bli riktigt trött på honom och får säga åt honom att skärpa sig, då man inte bara kan vara negativ hela tiden. det hjälper ju inte! i vårt fall är det ju dessutom mig det är fel på, även om han säger att det är oss det är fel på. det är lite lustigt tycker jag för han har alltid varit så himla rationell när det gäller känslor, och nu kan han inte kontrollera det... han har också varit väldigt avvaktande till hela "skaffa barn-frågan" innan vi började försöka, och nu vill han inget hellre. vi säger ju båda två att vi har det ju så bra själva och vi älskar att resa och njuta av livet på alla sätt, så det är klart att vi skulle klara oss utan ett barn, men vi vill ha barnbarn kring oss när vi blir gamla. precis som muggles skriver. .

oj, det blev långt det här. jag som egentligen bara skulle fråga vart du har kollat upp ang. akupunktur.

Piggis, det är klart att jag inte glömt att vi ska försöka ses i Italien! Om ni är morgonpigga av er så skulle det passa finfint med frukost? Vi kommer halv åtta på morgonen och åker igen vid 11-snåret. Jag har redan kollat iden med min man och han tyckte att det lät jättetrevligt!

Var i hela friden är det 2 års kö?

Äh, jag vägrar gå omkring med dåligt samvete för att jag inte leker med Moa! Som jag ser det så leker barn för att imitera vuxenvärlden för att lära sig den. Kan det vara därför som en tråkig visp är mkt intressantare än en färgglad "pedagogisk" leksak??? Barn behöver ju inte vuxna för att kunna leka och lek är inte vuxna, så är min åsikt. Visst, om man gillar att leka med sina barn är det ju inget fel men man BEHÖVER inte det för att de ska må bra.

Det som jag tycker är kul är att busa med Moa, tex krypa runt och gömma mig och så kommer hon efter för att leta, el busa och hoppa runt i sängen. Men sitta och bygga klossar - näe.

Är det inte så att det barn behöver från oss vuxna är mat, kläder, blöjbyte, KÄRLEK, och att vi visar dem hur man beter sig i världen. Leker gör de så bra själva...?

Telis - kan du inte skicka ett julkort till mig!!!

gosnosen - det finns en akupunkturtråd på FL. Har skumläst lite i den mestadels för att kolla upp vilka ställen som rekommenderas i Stockholm.

Vad är nästa steg för er? Har ni funderat på adoption?

Oj då. Här i skåne är det nästan ingen kö. Finns dock 3 kliniker bara i Malmö. Jag älskar Stockholm men jag är allt glad att jag inte bor där nu.