• Bluebride

    Pappa

    Är det någon som ska gör den engelska/anglosaxiska stilen och låter sin pappa lämna över dig vid altaret?

    Det ska jag, tycker det är en fin grej.

  • Svar på tråden Pappa
  • girlfriend

    oj då, kanske inte va så aktuellt med pappan längre på denna tråd

  • stenbruden

    Håller också med!!!


    girlfriend skrev 2008-04-07 16:27:35 följande:
    wow, såg denna tråd o tänkte hänga på men såg att den va lååååååååååång! tänkte ändå skriva lite vad jag tänker efter att ha läst pytte pytte lite. jag va säker på att jag ville att min pappa skulle lämna över mig då en kompis påpekade att just att det va ett steg tillbaka. varför undrar jag? strävar vi inte efter att ha en fri tanke? anledningen e inte att min pappa ska sluta försörja mig o min blivande starta försörja mig, klara mig alldeles utmärkt själv. jag ville nli lämnad för det kändes mer som en fin o känslosam grej att göra, man startar ju trots allt en ny familj även om man alltid har kvar sin gamla familj o då blir det ju lite som att avsluta ett kapitel o starta ett nytt eller??
  • Duchess

    På den här punkten är jag inte helt enig med dig.. men inte helt oenig heller.

    Jag tror att det är ganska subtila signaler som styr uppmuntran till både barn och vuxna. Vi märker vad omgivningen uppskattar, och det styr oss. Det har ju t ex gjorts en hel del undersökningar om hur dagispersonal samspelar med barnen på dagis. Jag tror att dagispersonal generellt sett är en grupp som är medvetna om genusfrågor - och trots det så visar det sig att även de gör skillnad på tjejer och killar....

    Bride in England skrev 2008-04-07 16:19:27 följande:


    Jag tror som sagt inte att man kan tvingas eller uppfostras till att tycka om nagot. Man kan fa chansen att fa upp ogonen for nagot - tex kanske en flicka far forslaget att borja rida men hatar det medan en pojke inte far forslaget men skulle ha alskat det. Men man kan inte bli uppfostrad till att tycka om nagot.
  • Duchess

    Jag tänker inte dra allt igen, men om du har tid/ork att läsa lite i början av tråden så står det ganska mycket där om brudöverlämningens ursprung och hur olika vi ser på dess innebörd idag.


    girlfriend skrev 2008-04-07 16:27:35 följande:
    wow, såg denna tråd o tänkte hänga på men såg att den va lååååååååååång! tänkte ändå skriva lite vad jag tänker efter att ha läst pytte pytte lite. jag va säker på att jag ville att min pappa skulle lämna över mig då en kompis påpekade att just att det va ett steg tillbaka. varför undrar jag? strävar vi inte efter att ha en fri tanke? anledningen e inte att min pappa ska sluta försörja mig o min blivande starta försörja mig, klara mig alldeles utmärkt själv. jag ville nli lämnad för det kändes mer som en fin o känslosam grej att göra, man startar ju trots allt en ny familj även om man alltid har kvar sin gamla familj o då blir det ju lite som att avsluta ett kapitel o starta ett nytt eller??
  • Bride in England

    Jag ar val till viss del enig med dig dar ocksa - att visst finns det nog dagispersonal osv som generaliserar och hanvisar pojkarna till bilbanan istallet for dockvran. Men jag tror inte att det har sa stor inverkan som du tror. Och nagonstans ifran maste ju skillnaden mellan pojkar och flickors intressen ha kommit ifran -forslagsvis fran de sjalva?! Eller satt det en kommittee och bestamde vilka intressen pojkar och flickor bor ha?


    Duchess skrev 2008-04-07 16:49:10 följande:
    På den här punkten är jag inte helt enig med dig.. men inte helt oenig heller. Jag tror att det är ganska subtila signaler som styr uppmuntran till både barn och vuxna. Vi märker vad omgivningen uppskattar, och det styr oss. Det har ju t ex gjorts en hel del undersökningar om hur dagispersonal samspelar med barnen på dagis. Jag tror att dagispersonal generellt sett är en grupp som är medvetna om genusfrågor - och trots det så visar det sig att även de gör skillnad på tjejer och killar....Bride in England skrev 2008-04-07 16:19:27 följande:
  • Duchess

    Närå, jag varken är eller känner mig som ett offer

    Det som jag tycker är intressant i mitt eget fall är att det är andra kvinnor som reagerar starkast när jag bryter mot normen. Min amatörpsykologiska förklaring till det handlar om att det är provocerande att jag inte vill ha barn, och inte heller tänker skaffa några. Jag tror att det uppfattas som ett ifrågasättande av andras val - vilket det inte är. Jag vill bara få rätten att göra mitt eget val i barnfrågan.

    Kanske handlar det också om att det finns kvinnor som egentligen inte är så förtjusta i barn, men aldrig har funderat över att man faktiskt kan välja bort föräldraskapet. En kvinna som egentligen inte ville ha barn, men som blev föräldrer för att det bara "skulle vara så" - för henne är det antagligen väldigt provocerande med frivillig barnlöshet.

    Kan också tillägga att jag verkligen gläder mig med vänner som vill ha barn och dessutom lyckas få barn. På samma sätt sörjer jag med de vänner som längtar efter barn men av olika orsaker inte kan bli föräldrar. Alla måste få välja sin väg.


    stenbruden skrev 2008-04-07 16:29:45 följande:
    Duchess - menar inte att just du är ett offer men debatten kan ofta, tycker jag, låta lite så... Och det är som du säger inget man kommer långt med. Men de som gör så "sabbar" ju lite för oss andra som INTE ser oss som offer utan starka självständiga kvinnor.Jag kan förstå att det är skitjobbigt för dig att lyssna på andra kvinnor om att skaffa barn eller inte. Även jag har haft mina tvivel och fick höra -är du dum i huvudet?.. Inte så kul..Nu har jag ändrat mig, av helt andra skäl ska tilläggas, så jag försår dig och så ska det inte behöva vara alls!
  • Duchess

    Sociala normer och omgivningens förväntningar är starka krafter som man inte alltid är medveten om till fullo. Jag tror att det är klokt att inte underskatta deras betydelse för de egna valen.


    Stardusty skrev 2008-04-07 16:30:35 följande:
    Precis, ingen av duchess eller feministbruden kan förklara varför man fortsätter med något om man nu, enligt er, blivit tvingad till det? Och nu pratar jag om Sverige som är ett realtivt fritt land.har inte sagt att det är okvinnligt att byta däck, jag har mer sagt att det är något som få kvinnor gör. Men visst, jag gör det med, jag fyller tom på spolarvätska och tankar min egna BUSS!
  • Duchess

    Det är väl precis det som är kärnan. Varifrån kommer skillnaderna? Därom tvistar de lärde, så vi lär inte bli överens och lösa världsproblemen i den här tråden.

    Det jag känner mig ganska säker på är att de största skillnaderna mellan små pojkars/flickors intressen kommer utifrån, dvs att det styrs av hur vi vuxna bemöter dem.

    Bride in England skrev 2008-04-07 16:55:01 följande:


    Jag ar val till viss del enig med dig dar ocksa - att visst finns det nog dagispersonal osv som generaliserar och hanvisar pojkarna till bilbanan istallet for dockvran. Men jag tror inte att det har sa stor inverkan som du tror. Och nagonstans ifran maste ju skillnaden mellan pojkar och flickors intressen ha kommit ifran -forslagsvis fran de sjalva?! Eller satt det en kommittee och bestamde vilka intressen pojkar och flickor bor ha?
  • Bride in England

    Ja da tycker vi olika i den fragan och som sagt kommer vi val kanske inte langre an de som redan tvistar om detta. Men jag har en kansla av att om jag borjade kopa bilar till min dotter fran det att hon var liten sa skulle hon anda ganska snart bli intresserad av dockor och mer "flickiga" grejor nar hon vaxte upp - trots att jag forsokt "lara henne" att leka med bilar. Men du kan ju alltid testa om du far barn och se om du kan paverka barnets intressen. Feminister bor val dock se upp sa att de inte gar for langt - att rycka ifran barbiedockan for att man tror att flickan blivit hjarntvattat pa dagis eller sa istallet for att acceptera att en flicka gillar att leka med dockor och ta hand om dem - det ligger val mycket i de kvinnliga konshormonerna dar kan jag vaga mig pa att påstå!


    Duchess skrev 2008-04-07 17:05:13 följande:
    Det är väl precis det som är kärnan. Varifrån kommer skillnaderna? Därom tvistar de lärde, så vi lär inte bli överens och lösa världsproblemen i den här tråden. Det jag känner mig ganska säker på är att de största skillnaderna mellan små pojkars/flickors intressen kommer utifrån, dvs att det styrs av hur vi vuxna bemöter dem. Bride in England skrev 2008-04-07 16:55:01 följande:
  • Duchess

    Åh, oroa dig inte - jag kommer inte att producera några egna barn att testa mina teorier på

    Jag har dock rätt många vänner/släktingar som har barn. Jag testar lite på dem ibland. Roligast är det med mina vänner där ena parten är transsexuell. De barnen lever alltså idag med två pappor.

    En av deras döttrar hade varit ledsen en dag för att hon inte hade någon mamma. När en av papporna frågade varför hon var ledsen över det så förklarade hon att "barn som har mammor behöver aldrig städa sina rum, för det gör mammorna åt dem". Jojo....

    Bride in England skrev 2008-04-07 17:10:46 följande:


    Ja da tycker vi olika i den fragan och som sagt kommer vi val kanske inte langre an de som redan tvistar om detta. Men jag har en kansla av att om jag borjade kopa bilar till min dotter fran det att hon var liten sa skulle hon anda ganska snart bli intresserad av dockor och mer "flickiga" grejor nar hon vaxte upp - trots att jag forsokt "lara henne" att leka med bilar. Men du kan ju alltid testa om du far barn och se om du kan paverka barnets intressen. Feminister bor val dock se upp sa att de inte gar for langt - att rycka ifran barbiedockan for att man tror att flickan blivit hjarntvattat pa dagis eller sa istallet for att acceptera att en flicka gillar att leka med dockor och ta hand om dem - det ligger val mycket i de kvinnliga konshormonerna dar kan jag vaga mig pa att påstå!