Pappa

MyStyle,

att säga till en person som levt i en kultur där kvinnan verkligen är förtryckt att svenska tjejer tycker att brudöverlämning ser det som en gest av kärlek.. tja, jag gissar att det skulle vara svårsmält för henne. (Det är svårsmält även för mig).

Jag älskar också min pappa. Jag tror inte för ett ögonblick att han tvivlade på det bara för att jag gick in i kyrkan med min make. Jag älskar min mamma också. Det visar jag på många andra sätt. Men bröllopsdagen den var min och makens dag. Vi hade valt varandra själva, och gick också in i kyrkan tillsammans som en symbol för vårt fria och myndiga val att dela livet tillsammans, och att få Guds välsignelse över vår relation.

Skulle bara vilja påpeka att det är skillnad på att lyfta en fråga eller uttrycka åsikter och försöka tvinga på andra sitt levnadssätt.

Jag tycker det är viktigt att de som vill bli överlämnade av sin pappa vet var traditionen kommer från och ursprungligen står för. Om man sen vill ha överlämning av en annan anledning, som t ex att man tycker om sin pappa väldigt mycket, så tycker jag inte det kan vara något fel idag. Huvudsaken är att man själv vet vad man gör och är medveten om att det kan finnas de som tror att man gestaltar något annorlunda. Så sa vår kloka präst också.

Är det inte bara bra att göra om en för kvinnor lite negativ tradition till något positivt och härligt?

Nu skulle jag precis skriva samma sak som Duchess, diskussionen handlar om två saker. Här kommer mina reflektioner:

1. Vad man får och inte få göra i kyrkan. Jag är inte medlem i svenska kyrkan och ska inte gifta mig kyrkligt. Jag vill inte ha med gud i min vigsel och därför väljar jag ingen kyrka. För mig är det självklart att inte fråga en präst att tona ner gud (som jag vet att vissa gör) och på samma sätt bör man respektera vad kyrkan säger när det gäller brudöverlämning.

2. Vad gör det mig om ni lämnas över? Det har påpekats i denna debatt flera gånger att om någon gör ett val som man anser vara fel så är det väl bra om man kan diskutera det? Finns det någon som läser denna tråd om är osäker i frågan och blir övertygade om att jag har rätt, har jag vunnit lite. Jag försöker att påverka min omgivning att dela på föräldraledigheten, jag tjatar på barnklädesaffärer att ta in mer könsneutrala kläder, jag peppar mina tjejkompisar att bilda nätverk och ta för sig, mm mm. Som feminist anser jag att det är vikgit att påverka det lilla man kan för att få en mer jämställd värld och ja, jag tror att det har betydelse att allt fler väljer brudöverlämning när de gifter sig.

Ja, man behöver ju inte säga det så lättsamt som du skrev det. Man kan ju försöka förklara det djupare om man vill. Men det bottnar ju oxå en del i att de bör förstå hur vi lever här. Det är som sagt en helt annan kultur.
Men jag ger upp nu, jag tänker gå in med min far. Jag är skrockfull och vill inte att min man ska se mig innan bröllopet. Vill inte heller gå in själv. Skulle lika gärna kunna gå in med min mamma men har valt att överraska henne med en annan grej istället...
Tror inte någon kommer tveka på att det inte skulle vara min och min m2bs dag, eftersom jag även kommer att överraska honom med ett par saker.
Jag bryr mig inte om vad andra tycker om mitt val. Det som gjorde mig ledsen var att jag utgavs för att vara delaktig (eller iaf inte bry mig om) kvinnoförtryck.
Att en symbol ändrar innebörd behöver inte ta flera generationer, det finns ett stort exempel på det för inte allt för många år sen...
Men nu har jag sagt mitt, vi kommer ingen vart i denna diskussionen. Nu ska jag istället försöka njuta av bröllopsplaneringen...
Du tycker som du gör och jag tycker som jag gör, och det gör inte mig till mindre engagerad i kvinnors rättigheter.

MyStyle: Bra sagt och lycka till med din brudöverlämning! Många kramar!

Bara en kommentar till Stenbruden:
Om er vigsel sker i en kyrka är er vigsel inte en privat tillställning, det är en gudstjänst, till vilken alla som vill har tillträde.

Asajo: Visst, en offentlig tillställning. Som andra människor än inbjudna sällan kommer till.

Stenbruden: Jag gifter mig i Svenska kyrkan. Och vår präst tycker, liksom jag, att bröllopsdagen är brudparets dag. Gör som du vill.

Suck, jag som inte tänkte säga nåt om detta men nu blev jag lite irriterad... Ingenstans står det något om VEM bruden måste/får gå in med i kyrkan, alltså är det upp till mig om jag går med min m2b, en vän eller någon från familjen. Är det då fel om denne skulle bli ens pappa??? Har ingenting att göra med traditionen från England utan helt enkelt att vissa föredrar att gå in med någon annan än sin m2b. I mitt fall kommer det nog dock bli så att vi som par går in tillsammans, men tanken har slagit mig att gå in med min pappa eftersom han har varit så engagerad i vårt bröllop och därför nog gärna skulle bli hedrad att få en så "central" del av ceremonin.

Vi gifter oss borgerligt, är ateist! Så det är vår alldeles egna privata tillställning

Jag tycker för övrigt att man har rätt att fråga och puscha för att få gå med pappa även i kyrkan. Det finns massor med präster som jag har förstått som inte alls förbjuder det. MEN börja nu inte duchess om det för jag redan läst allt du har att säga om sv kyrkan, har följt tråden från början...

Sommargrönt - så jag håller med dig, det är individuellt med prästerna verkar det som..
Skönt att slippa oroa mig för det