God morgon!
Ojoj, nu är jag expert på kindpussar, efter att hela dagen igår ha haft besök av en av våra polska säljare och en av hans kunder; båda män i 50-60-årsåldern. På kvällen var vi ute och åt middag tillsammans, och när det var dags att avsluta den sade jag något i stil med att jag hoppades att de haft trevligt. Då svarade kunden "Tinga, I'm always happy when I see your face!".
Jag trodde att jag skulle smälla av!
Jag vet ju att män i andra länder i Sverige är mer uppvaktande av sig, men det här tog ändå priset! Jag lyckades iallafall få upp hakan och stänga till om gapskrattet, men när jag var för mig själv fnissade jag gott. Hoppas att det var bra för affärerna iallafall!
Sen vill jag passa på att skicka varsin kram till Lappis, Frejis, Telis och Nenne som kämpar på i spåret (vilken härlig läsning ni bjöd på
)! Ni är värda all kraft i världen för att orka kämpa på, och jag kan tänka mig att det känns tungt ibland. Det är helt OK att ni tar en paus ibland, bara ni kommer tillbaka igen!
Nej, men, skämt åsido; det blir verkligen tomt när ni inte är här, så jag hoppas att ni inte ger upp tråden helt.
Idag ska jag ringa vårdcentralen, för att se om de kan komma med något mer förslag på hur jag ska få bukt med alla mina äckliga finnar.
Varje gång jag tror att nu är det nog bättre kommer de tillbaka med förnyad kraft och alltid i en flock på minst fem, de fegisarna! Det gjorde varken till eller från att jag blev gravid, så nu känns det som att jag måste ta tag i det. Jag använder en receptbelagd salva morgon och kväll, men hittills har den inte haft någon större effekt, trots 2.5 månaders flitig användning. Inte kul att se ut som en 15-åring i ansiktet när man är 30.