Nu har jag gjort det igen..... den 6:e tråden!

hej hopp!!!

vad har jag missat?

jenba - omöjlig fråga att besvara! *skrattar* det är nog bara att backa och läsa ikapp om du är nyfiken!

ja lite pompom till för omsanpomsan!!!! Hoppelihopp och tiddelipom!!

Herregud! Jag har ju glömt pom pom-a för Omsan. PompOMpomelilipom hopp. SÅ! Nu kan jag gå hem.

oooh, spännande!

Jag visste att du var klok och säkert hade tänkt på saken Lady. Nu hade du ytterligare en insiktsfull vinkel på det som jag inte tänkt på - jag hade bara klurat så långt som till att hon behöver nån vuxen att gå till, no matter what...

Anne - jag kan avslöja att jag skrivit kilometermail till L&L ifrågan eftersom jag varit i L&Ls dotters sits. Jag har en fostersyster som var i min familj under åren då hon och jag var 11 till 14 år. Och det finns MÅNGA aspekter på en sådan här fråga.... Men att jag skrev mail till L&L berodde mest på att det blir sådana grymma utläggningar om sånt här, snarare än att det är hemligt (från min sida sett). Så är nån nyfiken på hur en sådan här situation kan utvecklas - så svarar jag gärna på frågor!

Jag anar. Hur kändes det att dela föräldrarna på det sättet? Jag vet att mina föräldrar övervägde att adoptera barn - det är det närmsat jag kommit frågan. Men jag har all sympati med känslan av att vilja fly jul med en strulig familj där man inte orkar ta ställning till situationen.

anne: Jag känner mig inte så klok just nu men det kommer väl med tiden ...jag kan se olika aspekter kristallklart men vet liksom inte vad jag bör/kan/ska göra riktigt än...fast jag tror att det kan tänkas lösa sig naturligt med lite tid, tålamod och förtroende...det är ju också "mixade känslor" för situationen- dels för att man inte har alla kort på bordet och dels för att man då inte är säker på vart ribban bör läggas i engagemang eller "omhändertagande". Det måste ju, precis som kloka vickan skrev i ett mail, inte infinna sig en massa specialarrangemang kring henne utan mer att hon bara får finnas med...

Anne - hur det känns att dela föräldrarna beror nog mycket på hur man själv och fostersyskonet är. Hur mycket konkurrens man upplever och hur medvetna föräldrarna är om behovet av balansgång mellan uppmärksamhet av bio- resp fosterbarn.

Mina föräldrar var VÄLDIGT duktiga på att se oss alla tre (ja, jag har ju en biobror också) och hantera relationerna. Det klurigaste var nog att jag fick en "tvillingsyster" som jag upplevde att jag fick "släpa runt" på överallt. Jag hade liksom en svans och det var rätt jobbigt. Minns att det var lite rörigt när jag ville umgås med andra kompisar och sådär. Det mesta löste sig nog rätt bra, men vi var ju i yngre tonåren och ångesten låg ju utanpå huden ibland...

Lägger samma meddelande här.. är lite lat:

Omsan har fått en dotter!!!!!!!!!!!!! 47 cm, 3095 gr, allt gick bra. dottern var lite medtagen i början, men nu mår alla bra och Omsan ammar för fullt!!!

*så overkligt och så häftigt*