När märker man av det?... 1 år!!!!

Efterlyser någon med information om FruLlan och Borren!

Det är så synd att man inte kan ändra sitt inlägg i efterhand. Gaah, vilka konstiga stavfel och felsyftningar jag lyckas med ibland.

Har äntligen fått tantbesök, men hon är riktig snål denna gång. Vill ha min mens så att jag vet att kroppen fungerar som den ska. Har tyvärr gått ned lite i vikt och nu har jag fått för mig att jag har blivit för smal för en rejäl tant. Dumt egentligen eftersom jag vägde säkert 10 kg mindre när jag fick min första mens.

En annan sak i Pages OT-värld. Jag vet inte om det är hormoner, åldern eller min viktnedgång som har orsakat detta men jag har blivit hårigare. Speciellt i ansiktet, har fått sk persikokinder. Till min stora skräck hittade jag ett långt hårstrå i ansiktet, som jag ryckte ut kvickt. Vad är det som händer? Håller jag att bli den skäggiga damen? Klimakteriet? Eller är det kroppens sätt att dölja alla finnarna- att bädda in dem i skägg!

Page - jag vet inte hur smal du har blivit (du var väl rätt smal innan med). Men kroppen kan ju ibland sätta igång extra hårproduktion för att försöka skydda mot kyla, när fettreserverna blir för små. Anorektiker drabbas, och de är ju som bekant väldigt smala.

(Jag menar inte att du är anorektiker, men kanske mycket smal vid det här laget.)

Eller gravid? Har märkt, att efter att initialt ha tappat mycket hår, så verkar det växa som ogräs och bli väldigt långt. I alla fall runt de nedre regionerna. *rodnar* Gillar inte att raka/klippa allt - men nu börjar det kännas för mysko. eller så är det att lockarna har raknat??? Det kunde ju hända på huvudet så varför inte... :D

Ja...undrar också hur det går för Frullan??!!

Kvaddlar www.vardguiden.se/Article.asp

FruLlan - jag har inte fått nåt svar på mitt sms till henne.

Jag ser inte att jag har blivit smalare men jag vägde mig hos en kompis och enligt den så hade jag gått ned två kilo. Nåja min matlust är åter så det märks väl om håret faller av när jag återgår till min vanliga vikt.

Hmm, de nedre regionerna *tittar efter*. Hos mig ser det ut som vanligt: tunnt och spretigt! Hahaha, kom att tänka på Sweets "igelkott".

Vickan, man kan alltid lita på dig! Tackar!

Sweet, kan du inte sätta in din Simpsonbild? Min går tyvärr inte att spara...

Nu är jag hemma igen efter min intervju, som gick superbra. Hoppas verkligen på detta jobb fast det inte är det jag är utbildad till.
Men ett jobb är ett jobb och det kändes bra med barnen, personalen och lokalerna. De ska höra av sig i slutet av veckan så HÅLL TUMMARNA!!!!!!!!!!!!!!!!

Lite stressigt i morse bara med sonen, han är inte alls van vid att stressa för det gör vi nästan aldrig så det blev nästan som en chock för honom.
Skulle sen bara inom huset för att gå på toaletten innan jag körde och fick ett samtal som inte var så roligt. En kompis ringde och sa att hennes pappa gått bort. :(
Själv bor hon på Nya Zeeland, men pappan har bott här i stan i alla år där vi är uppvuxna tillsammans. Lovade att hjälpa till med att kontakta tre andra barndomskamrater och sen kommer hon och hennes man "hem" om en vecka för begravning.

Muggles
Kul att läsa din berättelse!!!!!!!
Man finner så många likheter från sina egna förlossningar. Dem där krystvärkarna blev jag också chockad över men mest chockad blev jag över mina egna krafter. Vilken go man har när det väl gäller!!!!!! :)

Lappis
Håller tummarna för denna sista gång!!!!!!!!!!!!

Någon som läst tidningen Föräldrar och barn??????
Skummade igenom den igår hos BM och två uppslag handlade om sovrutiner. Vi har provat alla dessa rutiner och inget funkar, men för en del går det ju bra. Värt att prova!!!

Dumma BT åt upp mitt långa inlägg...
Gör ett nytt försök!

Muggles - jag uppskattar verkligen att du (och alla andra mammor i tråden) tar er tid att lägga ut en förlossningsberättelse. Det är lättare för mig att ta till mig hur det går till från någon jag "känner" och vet existerar på riktigt, hellre än att läsa det i en bok!
Det är lättare att få en uppfattning om hur det går till "på riktigt" på så sätt!

Så ville jag bara säga till Vickan att jag också hade mensvärk from hell och syndaflod innan jag började med p-piller. Jag fasade för hur det skulle bli när jag slutade, men det blev inte så farligt. Något mer ont kanske, men inte fasligt. Och jag hann ju ändå prova 7 gånger innan det simmarna hittade ägget!
Så jag tror nog att du överlever! Den enda gång det var riktigt jobbigt var när jag fick pergotime för att stimulera ÄL. Då hade jag ont, men du slipper förhoppningsvis sånt!