När märker man av det?

Victory: fick höra av en fransk kollega i höstas (han har själv ett barn) att "vänta inte för länge bara" när jag svarade att jag inte hade några barn, på hans fråga om jag hade några. Jag skar tänder inombords, vi höll ju på att försöka då, hade gjort några månader faktiskt och jag visste ju inte om det skulle funka. Inte kul att höra... Jag tänkte för mig själv "jo vi försöker ju" men det ville jag ju inte säga... Folk kan vara så klumpiga, en del tror verkligen att det bara är att sätta igång, så blir man på smällen.

vickan: jag har sagt det förr men säger det igen - otroligt bra gjort att lyckas gå ner 11kg på så kort tid! Stor klapp på axeln!

Vickan - Helt suverant! Du verkar vara grymt motiverad. Du kommer vara i toppform nar det val beger sig. Sjalv skulle jag nu ge mig sex manader for att "varma upp", men de fina tankarna kraschade genast. Det var alldeles for roligt med AL-jakten och cykelrakningen for att jag skulle kunna halla tillbaka min ivrighet

Lapinette - jag har absolut testat för tidigt. Helt och fullt medvetet dessutom. BIM är först på fredag (möjlighen sent torsdag). Men ändå har jag tillbringat de två senaste dagarna i ett h-e, är illamående och hungrig om vartannat och förstör min semester genom att vara stressad/fokuserad på detta. Jag tror faktiskt att jag hade mått mycket bättre om jag jobbat - nu kan jag ju noja hela tiden. Stackars maken tycker så synd om mig, varken han eller jag tror ju att det tagit och diskuterar insemination senare i höst.

Fram till i måndags hade jag heller inga förväntningar, jag trodde mer på typ om några måander och det kändes tryggt/bra att ha det på avstånd. Ändå blommar hela det här känsloregistret ut, det är ju fem månader sedan vi provade sist och jag har nog laddat undermedvetet alldeles för mycket.

Att testa (även om det är för tidigt) ger mig några lugnare timmar och det är det värt.

Så, det slutliga testet blir på fredag, och innan dess är det öppet. Jag känenr efter alldeles för mycket men allt jag känner kan ha normala förklaringar. Jag har skum värk i äggisarna, kanske har det något att göra med kontraströntgen dessutom?

September - jag har också kännt av mycket mera sen kontraströntgen. Speciellt på vänstersida kan det värka lite av och till. Sen vet inte jag om det är kontrast eller inseminationerna som gör det hela men jag är klart mer känslig i det området än tidigare.

Förstår din nojja och vet att det är helt olidligt när man går och väntar. Hoppas att jag inte faller så djupt denna gång. Förra gången var jag riktigt nere i flera dagar efter det att tanten dök upp.

Startis: kan bara säga att jag känner igen mig! Det är nästan omöjligt att inte uppslukas av de här tankarna. Jag lyckades vara cool de första 3 ggr men 4:e trodde jag verkligen att jag hade symptom och blev helt förkrossad när tanten dök upp - tror jag lipade en timme. Jag tom testade en dag före BIM men var helt övertygad om att testet visade fel fast det var minus. Och 5:e gången så segade sig dagarna fram tills att jag kunde testa, då hade jag bestämt mig för att inte slösa ett test i onödan så jag testade dagen efter BIM och då var det plus.

Nu ska jag till doktorn... hej då!

*skakar på huvudet* hur kunde jag tro att testet visade fel??? hur inbillningssjuk är man inte då?! Men de som inte varit inne i den här svängen kan inte förstå hur galen man blir... Men du är i gott sällskap

Vickan - Hatten av för dig!! Du är ju superduktig ju! Vad KUL att du är så motiverad & vad roligt att det rullar på & blir resultat av dina ansträngningar!

Angående tvättmedel så har jag faktist inte haft en tanke på att man ska byta tvättmedel när bebisen kommer, jag menar, VI klarade oss ju som bebisar?! Fast sen slog det mig att vi redan kör "Via Sensitive" sen länge, så vi är redan så allergisäkra man kan vara för oss själva Så då behöver jag ju inte fundera ngt alls ändå på det...!

Frullan - fasen vilken jobbig situation! Känner igen det till viss del & egentligen har nog alla kloka saker redan sagts. Kommer också från en tight familj (som jag blir såååå trött på ibland, Muggles, you know what I'm talking about...) & för några år sen så var det ofta som min svägerska inte joinade våra familjekalas. Minns att mina föräldrar var "irriterade", men nu ett par år senare så är jag rätt övertygad om att alla fullständigt glömt bort det & det är ingen "issue" längre. Till saken hör kanske att svägerskan var supersliten pga de fick tre barn på drygt fem år och ngnstans en stark vilja att göra det som passade henne bäst. Tror att min bror hamnade lite "emellan" ibland, han avskyr dessutom konflikter, men han backade ändå upp sin fru i slutänden. Hmm, vet inte riktigt om detta gör dig ngt klokare, men alla respekterar definitivt svägerskan idag.
MEN, ngt som jag definitivt VET är att Borren är & måste förbli det viktigaste för både dig & din man!! Man FÅR & SKA vara ego när man är gravid. Ingen räknar ju med ngt annat!! "Alla" vet ju det! Se till att utnyttja det nu - du verkar ha alldeles för mkt av "duktiga flickan" i dig! Power-suckers ska man i möjligaste mån hålla ifrån sig i vanliga fall & ännu mer nu när Borren ska växa till sig den sista vändan.

Lapinette,

insåg just att inte ringt och fått det slutgiltiga resultatet från kontraströntgen, men jag verkade inte få svar. Vet du om det är ändrade telefontider, eller har hon redan semester?