När märker man av det?

Men Cicci det här historian med BM som aldrig svarar låter ju ganska förfärligt. Går du på MamaMia? Och så fattar jag inte varför ingen har velat kolla dig på förlossningen. Att känna huvudet låter... skräckinjagande. Det är kanske dags för Pick*n att komma ut i alla fall *kliar mig i pannan*.

September, när ska du ta alla prover? Ja, det låter ju bra att bli kollad, men... nu ska jag inte gnälla. Ska snällt gå och avlämna blod och låta bli att ironisera, sucka högt eller rulla med ögonen ;)

Snygga barnvagnar på Kronan, byter man färg på en barnvagn hänger sidan sig och byter till cykel. Som jag tidigare sade känns barnvagnar som minibilar för mig och bilar gillar jag :) dvs den dagen vi behöver köpa en barnvagn kommer jag att veta allt om alla.

"så bara för att det går segt första ggr behöver inte betyda samma sak andra gången!" Eller tvärtom...känner åtminstone tre som har fått kämpa för att få sitt andra barn.

Ja du Frejis, vi får väl se när det är vår tur att diskutera barnvagnar. Själv nämnde jag adoption för min mamma i helgen. Stackarn hon hoppas så mycket på ett barnbarn (de andra två är ju tonåringar nu).

Nu ringer maken o säger att BM ringt hem och sagt att hon har problem med telefonsvararen! TJENA liksom! ja ja, hon hade iaf bett om ursäkt. Det är inte första gången hon säger att telefonsvararen på hennes jobb är skitzo, konstigt att man inte ser till att fixa ett sådant problem, usch, jag blir bara mer mer mer arg

har lust att föda i bilen på väg till ds på ett sätt och sen gå ut i pressen o tala om hur de behandlar folk, att man inte ens kommer fram på deras telefoner etc etc.... nää nu tog jag i lite...

Lappis - ja självklart kan det vara åt andra hållet också. Men det visar väl att när det händer kanske kan vara mer en slump eller sannolikhetsspel än att det verkligen är ngt fel?

Lapinette - precis så känner jag också. För mig känns det helt osannolikt att jag någon gång kommer att bli gravid.

Mina föräldrar har ännu inga barnbarn och jag är deras enda barn och enda chansen att få barnbarn. Fy vad tragiskt det låter ;) men vi måste se till att fixa dem. I alla fall ett.

Moppy - min man tror stenhårt på timing i den frågan. Jag tror även att det kan vara någonting genetiskt, iaf i mitt fall eftersom för min mamma tog det 4 år för att bli gravid.

Frejis - kanske spelar det genetiska roll. Fast det finns också exempel på personer med mammor som blivit gravida direkt, men där barnen fått kämpa. Det ska ju liksom funka från båda sidor och det kan ju lika gärna vara mannen som inte har superspermier. Svårt detta... För mina föräldrar tog det 6 mån och det gjorde det för oss också. Men min syster lyckades direkt. Hmm vet inte vad det säger egentligen...Antagligen ingenting ;)

Önskar det vore genetiskt! Min mamma var så snäll och nämnde för mig i höstas att hon blev gravid bums med mig efter att ha slutat med sina piller. Det är sånt som man helst inte vill höra.

Man har ju gener från pappan också, så fårgan kan också vara hur lätt farmor eller farfarsmor hade att bli gravida. Och det har i alla fall inte jag någon koll på ...
(Och sedan kan det ju vara makens simmare som simmar lite fel också.)