När märker man av det?

jag har inte heller fått gjort mkt idag. är nog en tillfällig dipp efter seminariet - alltid svårt att börja direkt med ngt annat utan en "paus" emellan. men med tanke på att vi har röd dag nästa vecka så borde jag verkligen... suck.

sitter mest och längtar efter att bli upphämtad av maken.

En av mina väninnor hade fixat doplunchen ute på en fin restaurang. Det var trevligt! Den andra hon lassade det lilla dopbarnet i knät på mig och där satt jag fast. Hon vet ju hur barnkär jag är....NOT! så jag tror hon gjorde det på ren trots. Fast han var faktiskt både söt och snäll så vi trivdes ganska bra ihop.

Lapinette, usch vad jobbigt att bo i röran vecka ut och vecka in, hantverkare verkar än mer opålitliga än jag hade förstått! Har hört om andra som haft liknande problem. Det får mig att tänka både en och två gånger nu när vi funderar på att lägga bud på ett hus där vi skulle behöva göra både nytt badrum och kök innan vi flyttar in...

Jag tycker att det är synd att man får gå på så få dop. Vi vill gärna ha med alla vänner på vårt dop men det känns lite konstigt samtidigt när vi inte blivit bjudna på deras.

Det är fullkomligt normalt! Jag känner likadan efter mina presentationer. Det värsta är att ibland kan jag ha flera i veckan eller som nu flera månader utan ett enda besök. Önskar de kunde sprida sig.

Nästa vecka:
måndag - vanlig arbetsdag
tisdag - Sophiahemmet på morgonen
onsdag - nationaldagen
torsdag - flyger till Zürich 6:40
fredag - bröllop någon gång på eftermiddagen

m a o 2 arbetsdagar...tjohooo!!

Jo, det är dop imorgon på dagen. Vissa kompisar har valt dop med närmsta släkten, och kanske vänner som bor nära. Andra bjuder in alla vänner.

Jag tycker att det är rätt gullig att se. Men, vi kände oss lite som ufon på senaste dopet, när det fanns typ 5 personer som inte hade barn, och 25 som hade. Plus 10-15 barn då. (Nåja, kanske överdrev siffrorna lite.)

Gissar att dopen tenderar att bli en lite för stor historia, ifall alla ens vänner också har hunnit få barn tills nr 2 ska döpas. Kanske därför de begränsat sig? :?

Bara en nyfiken fråga: Är ni alla så troende att barndop känns rätt och riktigt?

Själv är jag baptist och hos oss finns inte barndop, utan vi döps som vuxna när vi fattat beslutet själva. Istället har vi barnvälsignelse för nyanlända bebisar.

apropå fredag - gud vad gott det hade varit att få ta sig ett glas rött (tex husvinet Penfolds shiraz) ikväll. Det var länge sedan jag kände suget nu. Men om approx 3 mån så får man (om man får igång pumpanordningen )

Muggles, jag tycker att det är lite mysigt med dop faktiskt.

Jag hänger förvisso här en hel del på dagarna men på något mysko vis så lyckades jag göra det OCH jobba på den gamla goda tiden, minns inte riktigt hur det gick till i och för sig...

BS - gör som ni känner för och strunta i om ni var bjudna eller ej. Då kanske de gör likadant vid nästa dop (jag menar om det ska ha fler barn).

Maken sa till mig igår att nästa gång vi köper något så ska vi inte renovera mer än att vi själva kan fixa allt. Till saken hör att är de inte klara på tisdag så kommer vi få leva i röran ända tills den 15 juni då maken är tillbaka från Israel. Skoj va?! Jag som hade tänkt att bjuda hem lite tjejkompisar.

Vickan, jag är egentligen inte troende men är rätt så förtjust i gamla traditioner och tycker att en kyrka är en vacker plats för t ex bröllop och dop. Sen att jag kanske inte är riktigt så engagerad i gud som prästen kanske tror eller skulle vilja, det kan liksom inte riktigt hjälpas!