oskulder...?

Tycker att det är bra att det inte finns någon press att man måste vara oskuld när man gifter sig!
Jag tror att det nog var många som inte var oskulder förr heller, men att de levde med mer dåligt samvete!
Tror dessutom att det finns fler bland annat inom kyrkan som fortfarande har "skuldkänslor" eller känslan av misslyckande att inte ha klarat av att vänta...

Min sambo var så bra första gången att jag trodde att han var erfaren, snopen vart jag när han sa att han var oskuld! så det behöver inte bli ett fiasko första gången
jag gifter mig med nr 3.

Jag är glad att jag inte gifte mig med min första. Jag gjorde slut med honom på grund av att han gradvis introducerade böjelser för mig som jag till slut inte kunde acceptera (inget olagligt - bara inte min grej). Om jag skulle ha stannat i det förhållandet hade det slutat med att jag varit otroligt olycklig och antagligen ändå varit skild vid det här laget.

Att säga att man kan diskutera sig fram till ett bra sexliv eller "lära sig" är otroligt naivt. Det kan som sagt vara så att man har olika böjelser, och om du är en missionärsställningstyp som har gift dig med en SM-typ kommer du få ett brutalt uppvaknande på bröllopsnatten.

Att spara sig för den rätte är i min åsikt en fin tanke som i alla fall inte för mig skulle fungera i praktiken. Det är ungefär som att tro att "man lever lycklig i alla sina dagar" bara för att man har gift sig. Det låter romantiskt och vackert och tilltalande, men har ingen förankning i verkligheten. För det är väl fortfarande ingen som tror att man lever lyckliga i alla sina dagar bara för att man är gift? Att vara gift är ett heltidsarbete och man måste lägga ner otroligt mycket tid på att arbeta på sitt äktenskap. Och om det då finns stora meningsskiljaktligheter - såsom vad man ska eller inte ska göra i sovrummet - blir det ännu svårare att hålla ihop sitt äktenskap.

Jag skulle snarare vilja säga att jag skulle vara stolt över att ha gift mig med min sista. Jag är gift med nummer 5 och är väldigt nöjd med vårt samliv och är övertygad om att jag inte vill ha någon annan än honom, alltså är han min sista.

Men det här är förstås bara min åsikt :)

är ju lite som rysk roulett/köpa grisen i säcken.. det kan ju bli hur bra som hellst eller rena skräcken.
jag tror att man lär sig ju mer man övar, men böjelser går kanske inte att ta bort.
ni som är oskulder och inte vill skilja er prata prata prata innan

Rätta mig om jag har fel, men det finns väl ingen vigselceremoni med i Bibeln?

Det står att sex ska vara inom äktenskapet, men det står inte att ett äktenskap skapas genom en ceremoni av en präst etc. Det står att en man ska lämna sina föräldrar och va med sin "fru", men enligt Bibeln så kan man likna gärna hävda att ett stadigt förhållande är ett äktenskap..

be happy
Där håller jag inte med dig, att man skulle bli utskrattad för att man väljer att vänta. Tror inte det är "ytterst få" som respekterar det beslutet utan att ifrågasätta det.

Om man bestämt sig för att gifta sig med en person är väl det för att man känner att man kan dela allt med den. Då tror jag inte att man bara bestämt sig för att "vänta" för att sedan inte prata om det innan...
Lika mycket som allt annat man delar på vägen genom livet.. Är väntandet likaså en del som säkerligen kan föra folk samman..

Allt beror väl på hur man väljer att tackla en sådan sak.

Oj vilken diskussion det här blev

Kan ju hålla med lite om att eventuella böjelser kan sätta stopp för ett förhållande om dessa böjelser växer fram först efter en tid då man varit sexuellt aktiv..
Men å andra sidan så tror jag att man många gånger är medveten om eventuella böjelser även innan man haft sex..Jag visste iallafall vad som tände mig även då jag var oskuld Bara för att man är ockuld så är man ju inte sexuellt "död"..

Det finns ju också en risk i alla förhållanden att en sexuell böjelse inte visar sig förrän senare i livet osv..
Därför har jag svårt att ta det som ett "argument" mot att vara oskuld på bröllopsnatten..

Vissa verkar dessutom tycka att om man råkar hitta rätt på fösta försöket, dvs. gifter sig med nummer 1 så går man miste om mycket och vet inte vad ett bra sexliv är..Det vore ju mycket tragiskt isåfall..
Ungefär som om man var tvungen att smaka många glassar bara för att veta vilken glass man tycker är god..Ologiskt tänkande..

njoy: Tycker inte riktigt att din glassliknelse funkar. Sex är inte bara en smakfråga, man kan helt klart utvecklas sexuellt och bli bättre och bättre på att tillfredsställa sig själv och sin partner genom övning och god kommunikation. Många kvinnor tycker exempelvis att sexet är som bäst när de passerat trettio.

Därtill är ju många av oss utrustade med en nyfikenhet som gör att vi väljer att testa flera olika sorters glass, om vi har möjlighet. Och att vi, även om vi nu hittar en favorit, ändå vill ha omväxling.