När märker man av att man är...GRAVID???

AM, omlottklänning är redan inköpt men vågar inte ha den på jobbet än. Då syns det för mkt haahhaha

Hmm...därför jag har svårt med omlottmodet som råder nu. Tycker att det ser väldigt gravidt (?) ut, och så vill jag inte se ut förrän det är dags.

Knäpp är jag minsann!

Jag nojar också lite över vikten. Eftersom jag varit rätt smal (tränat mycket de sista åren) med ganska mkt magmuskler hade jag inbillat mig att min mage skulle börja synas först efter v12. Redan vid nyår så sa maken "ta inte illa upp men din mage har blivit lite större redan" (jag hade en ganska tajt svart klänning då). Han sa det på ett snällt sätt som om han gillade att den syntes så det var ok. Själv var jag övertygad om att det var för att jag tillfälligt inte tränat så mkt men ätit desto mer för att det nyligen varit jul. Men nu syns magen definitivt mer när jag står naken framför spegeln. Kan fortfarande dölja det med mina vanliga kläder (och jeansen passar fortfarande). BM sa att det är tarmarna som sväller och flyttar på sig, livmodern som växer och extra blodvolym, så inte är det Slick'n iaf!

Jag har väl inget emot mage men min plan är ju att hinna ta ett lönesamtal före jag behöver avslöja att jag är gravid (annars vet jag ju att jag kommer att få sämre ökning) och min chef sa denna veckan att han tänkt ta de där samtalen först i mars Shit!

Igår köpte jag våg iaf och jag har gått upp ngt kilo. Men det är ok än så länge. Jag har dock nojat lite hemma och fått höra precis samma som ni från maken "ja men du är ju på smällen, du får nog vänja dig". BM sa att det kan vara svårt i början för vissa kvinnor att acceptera hur kroppen förändras så det är nog högst normalt. Känslan är väl lite otäck eftersom man själv inte har ngn kontroll känns det som. Jag som tex är van att pressa mig ganska hårt när jag tränar, kan inte det längre (el ja, det känns inte bra att göra det, jag får ont då). Det är helt klart ngn annan som bestämmer över min kropp nu. Både fascinerande och lite otäckt.

Ni som har börjat babyverkstan (dvs alla här inne) - har ni tänkt er att skaffa ett par barn på raken nu när ni väl sätter igång (och om allt klaffar såklart, men det kommer det ju göra!)?

JAg undrar hur ni tänker om ålderskillnad mellan barnen osv. JAg har småångest för jag vet att min man vill att vi ska ha minst ett barn till ... MEn jag vet inte om jag orkar, trots att Livia är världens mest lättskötta. Och jag är ju lite gammal (och han med). Och min karriär då?

Mindre, då förstår du varför jag inte börjat använda min klänning än. Fast har den bland vänner som vet om det.
Det är ju inte riktigt så man använder stay-in-place strupbyxor nu hahahah

Men klänningen är GRYMT skön så förstår varför gravida går i dem :D :D

AM: själv har jag precis fyllt 36 så så mkt yngre är jag inte

Bra tips om mjukisbyxor! Fick ett par i födelsedagspresent men de var för tajta (mjukisbyxor ska ju inte sitta åt!). Vi gick tillbaka till butiken för att försöka byta men alla var i modellen sitta-åt-runt-midjan-med-jättehård-resår... Hmmm, verkar vara inne nu. Jag får satsa på ett par sådana du beskriver.

Eftersom jag inte har några barn sedan innan är jag nog inne på två stycken och om jag ska hinna med min ålder så är väl tanken att klämma fram dem så fort det går. Men det beror också på hur jag känner det efter första barnet, hur snabbt jag kommer i form efter förlossningen osv. Jag kanske ändrar mig och tycker att jag inte orkar med en graviditet till? Samtidigt kan jag känna att det viktigaste för mig var att vi kunde få ett barn och det kan tänkas att jag nöjer mig med det. El så kan man kanske adoptera om man vill ha ett till? Jag menar, rent realistiskt kommer jag att vara runt 38 när det är dags nästa gång och jag riskerna ökar ju... Planen är 2 st men vi får se helt enkelt. Det är ju lättare för er andra som är typ 31...

Hello darlings! Har varit på jobbintervju. Mycket orutinerat eftersom jag egentligen inte vill byta jobb och nu har alldeles för mycket huvudbry för att det ska vara sunt... ;)

Ang flera barn så tar vi ett i taget, jag kan inte svara på om jag vill ha fler än ett alls just nu.

Ang mindre så vet jag inte om jag har hållit tummarna så hårt nån gång som jag gör nu!

Ang gravidkläder har jag inget att tillägga. :D

Ang lördag så längtar jag sjukt mycket dit, nästan lite onormalt känns det. ;)

Stor kram till alla medsystrar här!

Fick rådet/infon av en studiekompis, som hade vuxna barn, att kommer barnen tätt - typ 1-2 år emellan, så blir de mer kompisar till varandra. Större ålderskillnad gör att de blir mer "syskon", och kanske inte roar varandra lika mycket.

Jag kan förstå resonemanget. Vet inte riktigt vad jag skulle välja om jag fick chansen dock. Eller om det ens stämmer.

Oh vad spännande koko! Sökte du eller blev du eftersökt? :?

Önskar att jag tog mig i kragen och sökte jobb. Fast om jag blir gravid tror jag nog att jag härdar ut och försöker skaffa mer erfarenhet och kontakter inom det jag vill ägna mig åt.